Parland, Henry

f. 29.7.1908 i Viborg, d. 10.11.1930 i Kaunas, Litauen Henry Parland har gått till litteraturhistorien som modernistisk författare och litterärt underbarn. Han debuterade som lyriker vid slutet av 1920-talet men hans författarbana avbröts snart av hans tidiga död. Parland var influerad av moderna strömningar så som den ryska futurismen och dadaismen. Moderna fenomen, t.ex. samtidens film och annan populärkultur, motorfordon och storstadslivet har också en framträdande roll i hans verk. Stilmässigt är iakttagande ”nysaklig” skildring av verkligheten och en fragmenterad skildring av t.ex. personer, typiska för Parland. I produktionen, som till stor del är postumt utgiven, ingår förutom lyrik den förvånansvärt moderna romanen Sönder (1929-1930) samt essäer och kortprosa. Tidigt påverkad av den ryska formalismen som starkt betonade det specifikt litterära i skönlitteraturen, företrädde han också en för sin tid ovanligt modern konstuppfattning. Parlands verk upplevs fortfarande som fräscha och moderna av dagens läsare och har översatts till andra språk långt efter författarens levnadstid.

Arwidsson, Adolf Ivar

A. I. Arwidsson f. 7.8.1791 i Padasjoki d. 21.6.1858 i Viborg. Den svenskspråkiga finskhetsivraren och samhällspåverkaren Adolf Ivar Arwidsson, hörde till de så kallade Åboromantikernas krets under det tidiga 1800-talet. Han förmedlade litterära och politiska strömningar i Sverige och ute i Europa till det akademiska Åbo. Arwidssons litterära produktion, som främst bestod av vikingaromatisk poesi, blev jämförelsevis obetydlig. I produktionen ingår t.ex. dikterna Kettil Okristen (1832) och Amor i Norden (1832). Arwidsson hade större inflytande som akademiker och tidningsman (med litterär profil) i tidningar som Mnemosyne och Åbo Morgonblad. I dessa verksamheter förebådade han den finska nationella väckelsen och försökte främja ett modernt och öppet debattklimat. Strävan efter att forma en kulturell och nationell identitet syns också i hans litterära produktion för barn, där han framträdde som en tidig förnyare. Arwidsson var därtill en kontroversiell politisk debattör, vilket resulterade i landsflykt till Sverige. Där gjorde han karriär som föreståndare vid Kungliga biblioteket och var aktiv som folkdiktsupptecknare samtidigt som han fortsatte att granska och kommentera situationen i Finland. Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=3122

Pojkar läser, förstår och skriver om böcker

Den här pro gradu-avhandlingen skrevs inom ramen för det nationella läsfrämjande programmet Läslust–Lukuinto. Jag undersökte sex stycken pojkars läsning före och efter skolans införande av ett så kallat elektroniskt läsdiplom. Läsdiplomet innebar att eleverna läste böcker och därefter utförde olika uppgifter på Ipadar. När de hade gjort tillräckligt många uppgifter belönades de med ett läsdiplom. Mitt material bestod av intervjuer, bokrecensioner, läsdiplomsuppgifter samt resultat från ett läsförståelsetest. I intervjuerna frågade jag pojkarna om deras åsikter om läsning, deras läsvanor samt relevanta bakgrundsfaktorer. Bokrecensionerna och läsdiplomsuppgifterna använde jag för att göra en funktionell och strukturell analys enligt Josephson, Melin & Olivs (1990) metod för analys av elevtext. Jag kom fram till att det fanns tre typer av läsare bland pojkarna: positivt inställda, neutralt inställda och negativt inställda läsare. De positivt inställda läsarna tyckte att läsning var roligt och att läsdiplomet var en bra uppmuntran. De presterade också bäst i läsförståelsetestet. Den neutralt inställda ansåg att läsning och läsdiplomet var helt okej men att han inte riktigt insåg nyttan med läsdiplomet. Den negativt inställda ansåg att läsning var tråkigt och slöseri med tid samt att läsdiplomet var helt onödigt. Den negativt inställda var samtidigt också den som presterade sämst i läsförståelsetestet.

Karvianjoen koskien valuma-alue 2 : Maatalousalueiden yleissuunnitelma

Suojavyöhykkeiden, monivaikutteisten kosteikkojen ja luonnon monimuotoisuuden yleissuunnitelma Karvianjoen koskien valuma-alueella 2 tehtiin kesällä ja syksyllä 2013. Työssä päivitettiin aikaisemmat suojavyöhykesuositukset ja etsittiin uusia. Samalla etsittiin luonnon monimuotoisuuskohteita, perinnebiotooppeja sekä sopivia paikkoja kosteikoille. Yleissuunnitelman tavoitteena on innostaa viljelijöitä vesiensuojelutoimiin sekä vaalimaan maiseman ja luonnon monimuotoisuutta. Toimenpiteiden toteuttaminen on maanomistajille vapaaehtoista. Suunnitelman tietoja voidaan käyttää yksityiskohtaisen suunnittelun tukena haettaessa rahoitusta kohteiden toteuttamiseen. Raportissa esitellään inventoinnin tulokset ja kerrotaan asiaan liittyvää perustietoa alueesta ja vesistöistä. Tietoa tarjotaan suojavyöhykkeiden ja kosteikkojen perustamisesta ja hoidosta. Suojavyöhyketarvetta vesistöjen varsilla on yhteensä 11,4 kilometriä. Pohjavesialueen peltoja on yhteensä 25 hehtaaria. Tulvapeltoja suunnitelmassa on 37 kohdetta, yhteensä 72 hehtaaria. Luonnon monimuotoisuuskohteita ehdotetaan 96 kappaletta. Perinnebiotooppeja on jäljellä 26, mutta moni näistä on kasvamassa umpeen. Suunnittelu on toteutettu Varsinais-Suomen ELY-keskuksen toimeksiannosta. Suunnitelman ovat laatineet Esko Vuorinen ja Petra Nyqvist Silvestris luontoselvitys oy:stä. Arvokkaita näkemyksiä, kommentteja ja tietoja saatiin asukastilaisuuksien osallistujilta ja alueen asukkailta yleissuunnittelun eri vaiheissa.

"För den eviga döden, bevara oss, milde Herre Gud" : svenskkyrklig, klassisk, bibel- och bekännelsetrogen kristen tro i ljuset av kognitiva och djuppsykologiska förståelsegrunder

Arbetet undersöker uttryck för konservativ, klassisk och bekännelsetrogen kristen tro inom Svenska kyrkan av idag och vill erbjuda ny kunskap om den konservativa trosövertygelsens psykologiska dynamik. Ett publicerat textmaterial skrivet av tre präster inom Svenska kyrkan analyseras med en hermeneutisk metod. Arbetet hör till den etablerade traditionen av kvalitativa religionspsykologiska studier i Skandinavien. Analysen av tankestrukturerna i texterna visat på ett specifikt förhållningssätt till kunskap på personligt viktiga områden, t ex trosfrågeområdet. Med hjälp av teorin om ovisshetsorientering har jag slutit mig till ett visshetsorienterat förhållningssätt till kunskap: ny kunskap undviks när det gäller trosfrågor. Jag ser istället en tydlig strävan efter att få den redan kända kunskapen och det entydiga bekräftat. Jag har också undersökt var denna visshetsorienterade inställning till kunskap kunde tänkas ha sitt ursprung. Det tycks föreligga en bristande tillit i relation till världen och till medmänniskorna. Texterna förmedlar en uttalad hotupplevelse. Med hjälp av anknytningsteorin, som vill beskriva något av samspelet mellan den första vårdnadsgivaren och barnet, har jag kunna dra några preliminära slutsatser. Det kunde finnas en s k otrygg avvisande anknytningsstil i bakgrunden. Det betyder förenklat att den första vårdnadsgivaren upplevdes som på något sätt mindre tillgänglig, inte så förutsägbar eller avvisande. Konservativ kristen tro betonar läran om den dubbla utgången - en föreställning om att bara de människor som har den rätta tron kan räkna med ett evigt liv, medan de andra döms till helvetet och därmed upphör att existera. Texterna uttrycker tydligt detta synsätt. Det finns spår av en uttalad rädsla för att inte vinna det eviga livet. Istället uttrycks en fruktan för att gå evigt förlorad. Jag ser det som ett tecken på att insikten om människans dödlighet har en mycket specifik emotionell laddning hos de konservativt troende. Frågan om den personliga eviga saligheten ses ända fram till dödsögonblicket som oavgjord. Insikten om vår dödlighet kallar den tredje av de av mig använda teorierna för dödens terror. På en djuppsykologisk nivå tycks denna ångest för att hjälpligt kunna hanteras bli projicerad in i det öde som väntar den icke troende. Därmed får den konservativa trosläran näring från ett omedvetet känsloladdat konfliktområde.

Universitetsstuderandes motivation till att avlägga dubbelexamen : en studie om studerandes upplevelser av den egna motivationen för studierna

Utbildningsnivån på arbetsmarknaden stiger konstant. I samband med att den kompetenta och kvalificerade arbetskraften växer har antalet studerande som väljer att avlägga dubbelexamen ökat. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vad som motiverar universitetsstuderande att avlägga dubbelexamen. Med hjälp av följande forskningsfrågor undersöker och analyserar jag vad som motiverar studerande att avlägga dubbelexamen i såväl ekonomi som juridik: 1. Vad motiverar universitetsstuderande att avlägga två examina parallellt? 2. Har studerande som avlägger dubbelexamen ett starkt behov av att prestera? 3. Hur lyckas studerande upprätthålla motivationen till sina studier? 4. Vilka faktorer påverkar studiemotivationen bland studerande som avlägger dubbelexamen? Undersökningens forskningsansats bygger på ett hermeneutiskt förhållningssätt. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Undersökningen begränsades till att omfatta fyra personer som representerar olika kön och som befinner sig i olika skeden av sina studier. Resultaten från denna undersökning indikerar att det oftast är väldigt motiverade och målmedvetna studerande som avlägger dubbelexamen. Vidare antyder resultaten att det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering men att det för olika individer betyder olika saker. Fler karriärmöjligheter, förväntningar om attraktiva arbetsuppgifter och säkrare anställning efter utexaminering omfattade de centralaste orsakerna till valet att avlägga dubbelexamen. Att emellertid dra klara slutsatser om motivation till att avlägga dubbelexamen kan generellt vara svårt, eftersom olika faktorer påverkar olika individer.

Att undervisa med hjälp av en berättelse : en klasslärares upplevelser av storyline som pedagogisk metod

Syftet med den här pro gradu avhandlingen är att bidra med kunskap om hur storyline som undervisningsmetod kan användas i nybörjarundervisning. Klassläraren i undersökningen använder storyline som en av sina undervisningsmetoder i åk 1–3. Utgående från det övergripande syftet har följande huvudsakliga forskningsfråga utformats: ‐ Hur används storylinemetoden i nybörjarundervisning? Forskningen är kvalitativ och fenomenologi är forskningsansatsen som ligger till grund för avhandlingen. Till forskningsmetod valdes fallstudie. För att få en helhetsbild av storylineanvändningen har en intervju och en granskning av två av respondentens storylinesekvensplaner använts som datainsamlingsmetoder. Genom intervjun strävades efter att ta reda på bakgrund och motiv till lärarens storylineanvändning, planering av sekvenserna, karakteristiska drag för storylineanvändningen, ämnen integrerade i sekvenserna och sekvensernas innehåll. Respondenten använder storyline eftersom hon anser att elevernas motivation ökar då allt som görs kan kopplas till en berättelse. Elevernas fantasi och kreativitet utvecklas också genom att de är med och skapar berättelsens innehåll. Elevernas egen aktivitet motiverar också respondentens storylineanvändning. En storylinesekvens är vanligtvis fem till sex veckor lång, den tiden är optimal eftersom klassen behöver tid för fördjupa sig i sekvensen ordentligt. Under en storylinesekvens arbetar klassen i medeltal fem lektioner per vecka. För att förtydliga storylinesekvensens miljö görs en fris (en bakgrundsbild) längs hela bakre väggen i klassen. Frisen fylls på längs med storylinearbetet. En storyline består av många olika delar. Syftet med inledningen är att väcka elevernas intresse och uppehålla motivationen. Varje storylinesekvens har också karaktärer som eleverna tillverkar. Karaktärerna är viktiga eftersom de bildar en röd tråd genom berättelsen. I en storylinesekvens händer det mycket. Oftast är det så att eleverna skickas ut med sin karaktär på något uppdrag. Storylinesekvenser avslutas alltid på ett speciellt sätt. En ordentlig avslutning är viktig för att eleverna ska känna att sekvensen är slut och kan lämna berättelsen och karaktärerna bakom sig.

Minne af Johan Ludvig Runeberg

Efter original-handskrifter.

Helsingfors 1696

Plankarta öfver den till ämnade staden i Södernäs, 1639

Gamble Helsingefors

Plankarta från 1500-talet

Nya Helsingfors stads ritning

Plankarta öfver den till ämnade staden i Södernäs, 1639

Early modes of exegesis : ideal figures in Malachi as a test case

Antikens judiska bibeltolkare hade ett annorlunda sätt att läsa Bibeln än den som moderna läsare är vana vid. Dessa tidiga exegeter tänkte att texten som nu finns i den hebreiska Bibeln, de kristnas Gamla Testamente, är helig ordagrant i den form som den fanns i under deras tid, att den inte innehåller några fel, och att Gud har en övergripande plan gällande helheten, så att man vid behov kan förklara ett Bibelställe med hjälp av ett annat. Dessa antaganden reflekteras i det sätt på vilket antikens exegeter läste och tolkade sin Bibel. Det här ser man då man läser deras texter, från 400-talet före vår tideräknings början till de första århundradena enligt vår tideräkning. Ett verktyg som antikens skrifttolkare ofta använde var den så kallade gezera shava -metoden, där de jämförde identiska ord och fraser i Bibeln för att skänka belysning åt oklara textställen. Hebreiskan, särskilt den ovokaliserade konsonanttexten, innehåller många homonyma ord, alltså ord som ser likadana ut men har olika betydelser. De tidiga exegeterna utnyttjade ofta de möjligheter till alternativa tolkningar som uppstår ur denna tvetydighet. Ibland kunde de dock tvärtom också dra paralleller ur kontextuella likheter, alltid efter behov. I denna avhandling står dessa tidiga anonyma bibeltolkare och deras tolkningar i fokus. Malakis bok, som härstammar från ca år 475 f.v.t., kan ses som ett viktigt tidigt exempel på denna tendens till nytolkning av traditioner. Boken själv har dock också blivit föremål till nytolkningar, redan i de tilläggsverser som finns i dess slut, men särskilt i senare judisk litteratur och i Nya Testamentet. I avhandlingen granskas de fem bibliska gestalter som nämns i Malaki: Jakob, Esau, Levi, Mose och Elia. Hur används de i boken och hur har senare traditioner som anknyter till dem influerats av Malaki? ------------------------------------------------ Antiikin juutalaiset raamatunselittäjät lukivat Raamattua eri tavoin kuin moderni lukija. Heidän näkemyksensä mukaan se teksti, joka nykyään löytyy heprealaisesta Raamatusta eli kristittyjen Vanhasta testamentista, oli pyhä juuri sellaisessa muodossa, jossa se oli heille välittynyt. Se oli virheetön, ja Jumalalla oli siitä kokonaisnäkemys, joka voisi selvitä myös tulkitsijalle, kun tämä vain tutkisi tekstiä riittävän tarkkaan. Nämä perusoletukset näkyvät tavassa, jolla antiikin eksegeetit lukivat ja tulkitsivat Raamattuaan. Se voidaan huomata heidän jälkeensä jättämistään teksteistä, alkaen noin 400-luvulta ennen ajanlaskumme alkua ja jatkuen ajanlaskumme ensimmäisiin vuosisatoihin. Antiikin raamatunselittäjät käyttivät yleisesti muun muassa metodia, joka rabbiinisessa kirjallisuudessa tunnetaan nimellä gezera shava. Raamatussa kahdessa tai useammassa kohtaa esiintyviä samoja sanoja ja ilmauksia verrattiin tällöin toisiinsa ja pyrittiin siten saamaan valaistusta epäselvinä pidettyihin tekstinkohtiin. Heprealle, etenkin sen vokalisoimattomassa muodossa, on tyypillistä homonyymisyys. Samannäköiset sanat voivat eri yhteyksissä tarkoittaa eri asioita. Varhaiset eksegeetit päätyivät usein tästä ilmiöstä nouseviin, keskenään vaihtoehtoisiin tulkintoihin. Toisaalta he saattoivat myös tarvittaessa selittää tekstinkohtaa toisella tekstinkohdalla ainoastaan näiden sisällöllisenkin yhtäläisyyden perusteella. Tässä väitöstutkimuksessa tarkastellaan näitä varhaisia, meille nimettömiksi jääneitä raamatunselittäjiä ja heidän tulkintojaan käyttämällä tutkimuksen lähtökohtana Malakian kirjaa. Malakiaa, joka on peräisin noin vuodelta 475 ennen ajanlaskumme alkua, voidaan pitää yhtenä tärkeimmistä ja varhaisimmista teksteistä, joissa traditioita yhdistellään ja kerrotaan uudelleen edellä mainittuihin perusajatuksiin nojaten ja niihin pohjautuvia menetelmiä käyttäen. Toisaalta Malakian kirjaa on myös tulkittu samojen periaatteiden mukaisesti jo sen myöhemmältä ajalta peräisin olevissa loppujakeissa, ja sittemmin muussa varhaisessa juutalaisessa kirjallisuudessa sekä Uudessa testamentissa. Väitöstutkimuksessa tarkastellaan erityisesti niitä viittä henkilöä, jotka mainitaan Malakian kirjassa: Jaakobia, Esauta, Leeviä, Moosesta ja Eliaa. Kirjoittaja tutkii, miten heidän hahmojaan on käytetty Malakian kirjassa, millaisiin heitä koskeviin traditioihin tämä käyttötapa perustuu, ja missä määrin Malakian kirjan vaikutus on havaittavissa myöhemmässä näihin henkilöihin liitetyssä perinteessä.

Karta öfver Van Mijens Bay och Belsund upprättad under 1898 års svenska polarexpedition under A.G. Nathorst

Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan

Esikasvin vaikutus viljojen, öljykasvien ja perunan viljelyyn

Tässä oppaassa käsitellään viljelykierrolla saatavia hyötyjä. Viljelykierrolla on suotuisa vaikutus maan rakenteeseen ja se vähentää kasvitautien, rikkakasvien ja tuhoeläinten määrää kasvustoissa. Tarkastelussa kevätöljykasvit, syysviljat, kevätvehnä ja peruna ovat parhaita esikasveja muille viljelyskasveille. Näiden jälkeen viljeltävien kasvien hehtaarisadot nousivat parhaimmillaan yli 500 kg. Öljykasvi esikasvina saattaa parantaa kevätvehnän ja ohran laatua. Säästä johtuvien epävarmuustekijöiden takia on vaikeaa antaa yksiselitteistä ohjeistusta typpilannoituksen vähentämiseksi muiden kuin palkokasvien jälkeen. Tämä opas on osa TEHO Plus -hankkeen tuottamaa materiaalia viljelijöiden ja neuvojien käyttöön, mikä täydentää hankkeen laatimaa Maatilan ympäristökäsikirjaa.

Kaatra, Kössi

Kössi Kaatra, fram till år 1906 Gustaf Adolf Lindström f. 6.11.1882 i Lojo d. 15.11.1928 i Huddinge, Sverige Kössi Kaatra är den finska arbetarlitteraturens kändaste lyriker. Hans tidiga produktion går i nyromantisk stil, och han visar i sin lyrik prov på skicklig hantering av versmått och slutrim. Kaatra blev därför även känd som ’Tammerfors egen Eino Leino’. Sin bana som arbetarlyriker inledde Kaatra efter generalstrejksåren med tre diktsamlingar i socialistisk anda, varefter han fortsatte att skriva samhällsengagerad dikt under revolutionsåren 1917 och 1918. Efter det finska inbördeskrigets utbrott flydde Kaatra till Sverige, där han tillbringade resten av sitt liv. I den sena produktionen återkom Kaatra ofta till inbördeskrigets händelser. Som en höjdpunkt i produktionen ses diktsamlingen Alhaisolauluja (sv. Proletärsånger) från 1922. I likhet med många andra av den s.k. äldre arbetarrörelsens diktare behandlade Kaatra ofta bibliska och religiösa ämnen i sin lyrik. http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2898/