270 resultados para gregoriaaninen laulu
Resumo:
Soitinnus: lauluääni, piano.
Resumo:
Soitinnus: lauluääni, piano.
Resumo:
Soitinnus: lauluääni, piano.
Resumo:
Soitinnus: lauluääni, piano.
Resumo:
Soitinnus: lauluääni, piano.
Resumo:
Inter Nationes -järjestön tilaama ja levittämä taltiointi (Planung Inter Nationes 1974).
Resumo:
Konserttitaltiointi Balven luolan jazzfestivaaleilta 1978.
Resumo:
Saksalaista laulelmamusiikkia käsittelevä ohjelma musiikkinäyttein.
Resumo:
Lyhyt huumoripainotteinen esitelmä musiikkinäyttein. Ilmeisesti tehty jotakin akateemista juhlaa varten alkujuonnoksi laulu- ja soitinyhtye Likör:n Bellman-esitykseen. Ilmeisesti yhtye, luultavasti juhlakin, on "toisen kirurgian klinikan" kirurgien ja anestesialääkärien yhteinen.
Resumo:
Franz Michael Franzén f. 9.2.1772 i Uleåborg d. 14.8.1847 i Säbrå, Härnösand, Sverige Frans Michael Franzén är den första utpräglade förromantikern i den finländska litteraturen och har gått till historien även som begåvad akademiker, biskop och tidningsman.
Franzén var produktiv som svenskspråkig diktare från det sena 1700-talet till de första decennierna av 1800-talet. Det förromantiska i produktionen tar sig uttryck i ett mera personligt och tidvis yvigt uttryck i jämförelse med tidigare diktning, samt i en idealisering av det äkta och naturliga framom det konstlade eller konstnärliga. Han är även en föregångare i skandinavismen vilket syns bl.a. i en idealisering av den nordiska naturen, t.ex. i hans dikt ”Sång öfver Grefve Gustaf Philip Creutz” (1797), hyllningsdikten till den tidigare diktarkollegan. För denna dikt belönades Franzén med Svenska Akademiens pris. Franzén går under sin diktarbana igenom olika litterära faser och i produktionen ingår allt ifrån psalmer till tillfällesdikter och dryckesvisor. Ofta skildrar Franzén ett idylliskt familje- och hemmaliv mot fonden av en orolig värld, och i dikterna framträder en ny syn på barnet samt ett nytt borgerligt kvinnoideal. Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=2609
Resumo:
August Ahlqvist A. Oksanen f. 7.8.1826 i Kuopio d. 20.11.1889 i Helsingfors August Ahlqvist är känd inte bara som författare och diktare, utan också som översättare, professor i finska språket och litteraturen samt rektor vid Helsingfors universitet. Ahlqvist hade en stor och mångsidig betydelse för det finska språkets och den finska kulturens utveckling under 1840-1880-talen. Många av de texter han publicerade under namnet A. Oksanen är de första i sin genre på det finska språket. Han gav t.ex. ut den första sonetten, konstballaden, landsskapssången, promotionsdikten och reseskildringen på finska. De mest kända av Oksanens texter är landskapssången ”Savolaisen laulu” (”Savolaxarens sång”), balladen ”Koskenlaskijan morsiamet” (”Forsfararens brudar”) samt ”Sotamarssi” (”Krigsmarsch”), skriven till minne av slaget vid Porrassalmi. Ahlqvist har ändå gått till litteraturhistorien framför allt som Aleksis Kivis stränga kritiker. Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=3105
Resumo:
J. H. Erkko Juhana Heikki (Johan Henrik) Erkko f. 16.1.1849 i Orimattila d. 16.11.1906 i Helsingfors J.H. Erkko var en av den samtida nationella väckelsens centrala lyriker. Erkko utbildade sig till lärare vid seminariet i Jyväskylä och inledde sitt författarskap i en ljust idealistisk anda. Han skrev gracila dikter i folkvisestil, ideologiskt laddade av nationalitetsidén. Många av Erkkos fosterländska dikter har börjat leva sitt eget liv oberoende av sin författare, och så gott som förvandlats till allmän egendom. Till hans kändaste dikter hör ”Kansalaislaulu” (sv. Medborgarsång), ”Hämäläisen laulu” (sv. Tavastlänningens sång) och ”Jouluaatto” (sv. Julaftonen, populär finsk julsång som inleds ”No, onkos tullut kesä/nyt talven keskellen?”). I sina dramer behandlade Erkko även sin tids samhälleliga problem och sina religiösa uppfattningar.
Resumo:
Johannes Linnankoski, oik. Johannes Vihtori Peltonen f. 18.10.1869 i Vakkola, Askola d. 10.8.1913 i Helsingfors Johannes Linnankoski är speciellt känd för sin roman Laulu tulipunaisesta kukasta (sv. Sången om den eldröda blomman) från 1905, som gjorde framgång både i hemlandet och internationellt, men som även väckte ilska. Verket, som inleds i folkvisestil, tar i skildringen av Don Juan-temat i bruk nyromantikens och symbolismens, såväl som dekadensens tematik och stilmedel, men präglas också av drag typiska för realismens tendenslitteratur. Den mest berömda av Linnankoskis korta berättelser är Hilja, maitotyttö (sv. Hilja, mjölkflickan) från 1920, som även filmatiserats. I sina dramer behandlade Linnankoski ofta religiösa ämnen. Hans idédrama Ikuinen taistelu (sv. Den eviga striden) från 1903 skildrar på en symbolisk nivå den moderna människans uppkomst och andliga strid under sekelskiftets brytningstid. http://www.blf.fi/artikel.php?id=2835 http://www.kansallisbiografia.fi/kb/artikkeli/2835/
Resumo:
Soitinnus: lauluääni, orkesteri.
Resumo:
Woody Guthrie’s song, “The 1913 Massacre,” written around 1940-41, has become something of a folk anthem for progressives, leftists, and labor supporters. It depicts the Italian Hall Disaster of December 24, 1913, in a plainspoken and colorful way, but has been (rightfully) described as “deeply flawed historically.” Much like Guthrie’s English-language folk songs, Finnish immigrant Santeri Mäkelä had a major impact on capturing the working-world around him. Mäkelä’s lyrics for the “Kaivantomiehen Laulu (The Miners’ Song)” were first published in Hancock, 1909, in “Uusi Työväen Laulukirja (The New Workers’ Songbook),” and was probably sung widely by Finnish strikers during the 1913-14 Michigan Copper Strike. Leading up to, and during this Strike Centennial year, there have been renewed performances of the song, both in Finland and the United States—but only in the original Finnish language. This presentation will delve into the accuracy, history, and lyrics of these two important, but historically problematic labor songs.
