Barns behov av förberedelse inför operation

Bakgrund: Redan år 1936 gjordes undersökningar i USA som visade på att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet. Resultat: Barn upplever ångest inför främmande situationer. Det finns sätt att lindra denna ångest både pre- och postoperativt, exempelvis lekterapi. Föräldrars och barns ångest står i direkt relation till varandra. Diskussion: Förberedelse inför operation är viktigt för att barnet ska kunna behålla sin integritet i en miljö som kontrolleras av vuxna. Barnen måste kunna känna trygghet och tillit för att kunna hantera den stress som uppkommer i obehagliga situationer. Mer forskning inom området behövs eftersom vården och samhället hela tiden utvecklas.

Faktorer som kan påverka att kvinnan utan medicinsk indikation önskar kejsarsnitt framför en vaginal förlossning

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

Famijens upplevelse av palliativ vård av barn med cancer : - en litteraturstudie

Abstrakt Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer. Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007. Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.

Olika förlossningssätts inverkan på anknytningsprocessen

Abstrakt Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt. Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien. Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern. Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn. Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.

Omvårdnad vid schizofreni - En litteraturstudie

Abstrakt Bakgrund: Schizofreni är en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det är för det mesta unga människor som insjuknar. Patienter med schizofreni har oftast bristfällig insikt och förståelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering är därför fokuserad på att öka patienters självständighet. Detta har visat att risken för återfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat välmående och förbättrade sociala förmågor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation på SBU:s rapport från 1999 omvårdnad vid schizofreni och belysa faktorer som påverkar omvårdnaden vid schizofreni. Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades på 20 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bedömdes först enskilt och sedan tillsammans enligt granskningsmall från SBU. Kvalitén bedömdes utifrån en tregradig skala och de artiklar som användes uppfyllde kriteriet för hög till medelhög kvalité. Resultat: Patienter med schizofreni och deras anhöriga upplevde många svårigheter socialt, emotionellt och ekonomiskt. Sjuksköterskans viktigaste uppgift var att identifiera de omvårdnadsbehov som patienterna och deras anhöriga hade, så att de kunde få rätt stöd och omvårdnadsåtgärd. Diskussion: För att en omvårdnadsrelation skall kunna utvecklas är det viktigt att sjuksköterskan är flexibel. Genom att ha en öppen hållning, vara förstående och lyssna kan man ta del av personens livsvärld och lättare kunna identifiera de specifika vårdbehoven. Det viktiga är att se varje individ som unik med olika förutsättningar och behov för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.

Kvinnors hantering av livssituationen vid bröstcancer : En litteraturstudie

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades. Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen. Med hjälp av stöd från familj, stödgrupper och sjukvårdspersonal underlättades beslutstaganden under sjukdomstiden. Stöd och information var grundläggande behov men även deras egna copingresurser behövdes. Genom att sjuksköterskorna hade god kontakt kände kvinnorna en trygghet och kontroll över situationen. Diskussion: Sjuksköterskan har en viktig roll i att genom information och stöd ge viss kontroll över situationen. Familjen är en viktig resurs för kvinnor med bröstcancer. Utgångspunkten för sjukvården är att hjälpa kvinnan att må så bra som möjligt.

Anhörigas upplevelser och behov på en intensivvårdsavdelning

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter med tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla delar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad patientens familj går igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och kategoriindelning. Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning, sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de anhöriga.

Kvinnors och mäns upplevelser av abort

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls. Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen. Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad. Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet. Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.

Adaptation and Constraint in the Plant Reproductive Phase

Conservatism is a central theme of organismic evolution. Related species share characteristics due to their common ancestry. Some concern have been raised among evolutionary biologists, whether such conservatism is an expression of natural selection or of a constrained ability to adapt. This thesis explores adaptations and constraints within the plant reproductive phase, particularly in relation to the evolution of fleshy fruit types (berries, drupes, etc.) and the seasonal timing of flowering and fruiting. The different studies were arranged along a hierarchy of scale, with general data sets sampled among seed plants at the global scale, through more specific analyses of character evolution within the genus Rhamnus s.l. L. (Rhamnaceae), to descriptive and experimental field studies in a local population of Frangula alnus (Rhamnaceae). Apart from the field study, this thesis is mainly based on comparative methods explicitly incorporating phylogenetic relationships. The comparative study of Rhamnus s.l. species included the reconstruction of phylogenetic hypotheses based on DNA sequences. Among geographically overlapping sister clades, biotic pollination was not correlated with higher species richness when compared to wind pollinated plants. Among woody plants, clades characterized by fleshy fruit types were more species rich than their dry-fruited sister clades, suggesting that the fleshy fruit is a key innovation in woody habitats. Moreover, evolution of fleshy fruits was correlated with a change to more closed (darker) habitats. An independent contrast study within Rhamnus s.l. documented allometric relations between plant and fruit size. As a phylogenetic constraint, allometric effects must be considered weak or non-existent, though, as they did not prevail among different subclades within Rhamnus s.l. Fruit size was correlated with seed size and seed number in F. alnus. This thesis suggests that frugivore selection on fleshy fruit may be important by constraining the upper limits of fruit size, when a plant lineage is colonizing (darker) habitats where larger seed size is adaptive. Phenological correlations with fruit set, dispersal, and seed size in F. alnus, suggested that the evolution of reproductive phenology is constrained by trade-offs and partial interdependences between flowering, fruiting, dispersal, and recruitment phases. Phylogenetic constraints on the evolution of phenology were indicated by a lack of correlation between flowering time and seasonal length within Rhamnus cathartica and F. alnus, respectively. On the other hand, flowering time was correlated with seasonal length among Rhamnus s.l. species. Phenological differences between biotically and wind pollinated angiosperms also suggested adaptive change in reproductive phenology.

Pyrochlore der Pegmatit-Provinz Nazareno, Brasilien

Zusammenfassung:Mit Hilfe einer neuen Formel für die Minerale der Pyrochlor-Gruppe werden sämtliche Endglieder der Na-Ca-Mikrolithe und der Ba-haltigen Mikrolithe aus der Pegmatit-Provinz Nazareno beschrieben: Die Na-reichsten Proben haben nahezu die Idealzusammensetzung eines idealen Pyrochlors, d.h. . Die Ca-reichsten Varietäten weisen maximal auf, wobei der Besetzungsanteil des Ca am A2+ ca. 93% beträgt. Die Ba-haltigen Mikrolithe sind durch eine Defektstruktur gekennzeichnet, wobei für das mögliche Endglied kein Beispiel in den Daten vorliegt. Das Endglied mit dem geringsten Defektcharakter hat folgende Stöchiometrie:

Laserspektroskopie der 1s-Hyperfeinstrukturaufspaltung an wasserstoffähnlichem 207 Pb 81+

Die Messung der 1s Hyperfeinstruktur (HFS) wasserstoffähn-licher Ionen bei hoher Kernladung Z erlaubt den Test der QED in Gegenwart starker elektrischer und magnetischer Felder durchzuführen. Aufgrund der Z^3-Abhängigkeit der magnetischen Wechselwirkung liegt die 1s-HFS bei hohem Z im optischen Spektrum und kann mit der Laserspektroskopie untersucht werden.In der vorliegenden Arbeit wurde die Grundzustands-HFS an 207Pb81+ bestimmt. Die Experimente wurden am Speicherring ESR der Gesellschaft für Schwerionenforschung mbH am Elek-tronen-gekühlten Bleistrahl durchgeführt.Ein besonderer Schwerpunkt dieser Arbeit war die Entwick-lung neuer Experimentiertechniken, die es erlauben, lang-lebigen Strahlungsübergänge im nahen infraroten Spektral-bereich mit Hilfe der Fluoreszenz-Laserspektroskopie am Speicherring zu untersuchen. Der Ionenstrahl wurde in kollinearer Geometrie mit einem Nd:YAG-Laser angeregt und die Resonanz durch Doppler-Abstimmung gemessen. Der M1-Übergang der 1s HFS an 207Pb81+ liegt bei 1019,7(2) nm. Die QED-Korrekturen sind damit auf wenige Prozent genau bestimmt. Die theoretische Berechnung der QED-Korrekturen benutzt die gemessenen bzw. den Kernmodellen entnommenen Verteilungen der Kernladung und der Kernmagnetisierung. Die Unsicherheit der Kenntnis dieser Verteilungen spielt nur eine untergeordnete Rolle für die Fehler in der gerechneten QED-Korrektur. Allerdings existieren für das magnetische Moment von 207Pb zwei widersprüchliche Literaturwerte. Die Diskussion der Ergebnisse wird im Rahmen dieses Sachver-haltes geführt.Die natürliche Lebensdauer des oberen Hyperfein-Niveaus wurde mit 49,5(6,5) ms gemessen und ist mit dem Theoriewert von 52,3(2) ms verträglich. Durch präzise Lebensdauermes-sungen können QED-Korrekturen zum g-Faktor des gebundenen Elektrons getestet werden.

Integrationstheorie und Integrationspraxis in Westeuropa

ABSTRACT Porath, William Integrationstheorie und Integrationspraxis in Westeuropa:DIE HERAUSFORDERUNGEN FÜR DIE DEMOKRATISCHE LEGITIMATION EINES INTEGRATIONSPROZESSES Im einen ersten Teil der Arbeit wird die Frage nach dem Wesen des europäischen Integrationsprozesses diskutiert, weil die Vorschläge für die Verbesserung der Legitimationsbasis der EU davon abhängen, welches Verständnis die Autoren in bezug auf die Europäische Union (EU) haben. Für einige richtet sich die Integration auf die Vollendung eines europäischen Bundesstaates. Für andere kann sich die EU nicht weit von einem intergouvernementalen Regierungshandeln distanzieren. Im zweiten Teil wird der Vorschlag erörtert, das Europäische Parlament (EP) zu einem echten Mitspieler im politischen Prozeß der EU umzuwandeln. Aber es werden auch Autoren analysiert, die die Ansicht vertreten, daß die demokratische Legitimation der EU primär über die nationalen Parlamente bewirkt werden soll. Am Ende der Arbeit werden die möglichen Anpassungen und Ergänzungen beider parlamentarischen Kontrollen erläutert. Eine erste Bewertung zeigt, daß koordinierte parlamentarische Kontrolle auf zwei Ebenen besonders schwierig ist. Im Grunde genommen handelt es sich um zwei verschiedene Logiken, die zwei verschiedenen Dimensionen der Integration entsprechen. Dafür könnte die Rolle der nationalen politischen Parteien von Bedeutung sein, in dem Maße, in dem sie das Thema Europa besetzen. Das Engagement nationaler Parteien in einer öffentlichen Diskussion über die weitere Entwicklung europäischer Politik ist vielleicht der wichtigste Beitrag zur demokratischen Legitimation der Integration.

Experimentelle Diagnostik angstbezogener Informationsverarbeitung bei Kindern im Grundschulalter

Ziel war die Entwicklung und Erprobung von Varianten des emotionalen Strooptests zur Analyse angstbezogener Aufmerksamkeitsprozesse bei Grundschulkindern. Dabei wurde überprüft, ob dieses kognitiv-experimentelle Verfahren zukünftig als objektives Testverfahren zur Diagnostik von Ängstlichkeit im Kindesalter geeignet ist. Ausgangspunkt waren zahlreiche Befunde für die Gruppe Erwachsener, wonach die Zuwendung auf bedrohliche Situationsmerkmalen für Ängstliche charakteristisch ist. Für das Kindesalter liegen hierzu nur wenige Studien mit zudem inkonsistenten Befundmuster vor. In insgesamt drei Studien wurde der emotionale Strooptest für das Grundschulalter adaptiert, indem Bilder bzw. altersentsprechendes Wortmaterial als Stimuli eingesetzt wurden. An den Studien nahmen nicht-klinische, nicht-ausgelesene Stichproben mit Kindern der zweiten bis vierten Grundschulklassen teil. Sowohl Ängstlichkeit als auch Zustandsangst der Kinder wurden jeweils über Selbst- und Fremdeinschätzungen (Eltern, Klassenlehrer, Versuchsleiter) erhoben. Die Ergebnisse sprechen für eine nur unzureichende Reliabilität emotionaler Interferenzeffekte. Auch ergaben sich (möglichenfalls infolge) keine substantiellen Hinweise auf differentielle angstbezogene Interferenzeffekte. Die Befunde sprechen vielmehr dafür, dass alle Kinder unabhängig von der Ängstlichkeit höhere Benennungszeiten für bedrohliche Stimuli im Vergleich zur Kontrollbedingung mit neutralen oder freundlichen Stimuli zeigten, wobei zugleich methodische Einflussfaktoren des Strooptests von Relevanz waren. Die Diskussion konzentriert sich auf entwicklungspsychologische Überlegungen sowie mögliche Bedingungen emotionaler Interferenzeffekte unter kritischer Berücksichtigung der Reliabilität emotionaler Stroopinterferenz.

Aluminium- und Yttrium-Initiatoren für die koordinative Ringöffnungspolymerisation von Propylenoxid

Zielsetzung ist der synthetische Zugang zu metallorganischen Verbindungen, die Propylenoxid koordinativ polymerisieren und deren Aktivität sich durch gezielte Variation der sterischen oder elektronischen Eigenschaften kontrollieren läßt. Zur Bearbeitung dieser Aufgabe werden zwei verschiedene Klassen von Komplexen synthetisiert und charakterisiert: Vorwiegend durch Salzmetathese werden mehrere Yttriumamide der allgemeinen Formel Y(NRR´)3(THF)x erhalten. Dabei erfolgt eine Diskussion der Auswirkungen sterischer und elektronischer Variation der beiden Amido-Substituenten R und R´, die sich in der Bildung von „at“-Komplexen, Lösungsmitteladdukten und größeren Aggregaten äußern. Durch Alkaneliminierung wird eine umfassende Reihe von Aluminiumkomplexen methylen- und thioverbrückter Bisphenolatoliganden dargestellt. Die Verbindungen besitzen unter Ausschluß zusätzlicher Basen dimere oder mehrkernige Strukturen, deren Diskussion schwerpunktsmäßig anhand ihres Verhaltens in Lösung erfolgt. Die Aluminiumkomplexe werden in anschließenden Reaktionen zu Lösungsmitteladdukten und Aluminaten umgesetzt.Die Yttriumamide initiieren die Ringöffnungspolymerisation von Propylenoxid bei Temperaturen von 60 oder 80 °C. Die Polymerisation erfolgt nach einem koordinativen Mechanismus, eine zu niedrige Katalysatoreffizienz schließt jedoch die Yttriumamide als Vorläufer zu definierten „single site“-Katalysatoren aus. Mit der Kombination aus neutralen Aluminiumkomplexen mit den entsprechenden Aluminaten verläuft die Ringöffnungspolymerisation von Propylenoxid bei Raumtemperatur schnell und kontrolliert. Es läßt sich ein prinzipiell neuer Mechanismus belegen, bei dem die Polymerisation unter synergistischer Wirkung eines Aluminiumphenolato-Komplexes mit dem korrespondierenden „at“-Komplex erfolgt.

Politisch-institutionelle Bestimmungsfaktoren der makroökonomischen Politik in Mexiko und Brasilien

In der wissenschaftlichen Diskussion über die Entwicklung Lateinamerikas in den letzten Jahrzehnten erschienen zwei hauptsächliche Studiengegenstände: zum einen die Strukturanpassungsreformen und zum anderen die (Re-) Demokratisierungsprozesse. Die Frage nach den Verflechtungen beider Prozesse führte zur Forschung nach den Ursachen, dem Verlauf und den Ergebnissen des Regimewechsels und der wirtschaftlichen Reformen. Bei der Fortsetzung und Vertiefung der neuen Entwicklungsstrategie wurde immer deutlicher, dass die tiefgreifenden Veränderungen, die dieses Modell mit sich brachte, viele Herausforderungen für die jungen Demokratien darstellten. In dieser Studie geht es um die politisch-institutionellen Bestimmungsfaktoren der makroönomischen Politik in der Zeit der neoliberalen Wende Brasiliens und Mexikos. Die analytische Perspektive dieser Arbeit konzentriert sich nicht nur auf die sozio-ökonomischen, sondern auch auf die politisch-institutionellen Bestimmungsfaktoren. Anhand der Analyse des Entwicklungsprozesses in Mexiko und Brasilien wird untersucht, inwiefern exogene und endogene sozio-ökonomische und politisch-institutionelle Bestimmungsfaktoren die Ausprägungen der makroökonomischen Politik nach der entwicklungspolitischen Wende in Mexiko und in Brasilien beeinflussten. Diese Untersuchung ging von der Tatsache aus, dass in beiden Ländern nach der Verschuldungskrise eine unterschiedliche Entwicklungsstrategie eingeführt wurde, aufgrund derer die Inhalte und die Reichweite der Fiskal-, Geld- und Wechselkurspolitik neu definiert wurden. Der Entscheidungsprozess der makroökonomischen Politik wurde von verschiedenen externen und internen Bestimmungsfaktoren beeinflusst: endogene Institutionen (Regierungsform, Verfassung, Parteiensystem, Föderalismus, Ministerien, Zentralbank) und Akteure (Eliten, Technokraten und Berater) sowie externe Faktoren (Wandel des internationalen Kontextes, Rolle der USA, Auflagen der internationalen Finanzinstitutionen, Einflussnahme der ausländischen Investoren und regionale Integrationsprozesse).