Information servers, present and future

Mainframes, corporate and central servers are becoming information servers. The requirement for more powerful information servers is the best opportunity to exploit the potential of parallelism. ICL recognized the opportunity of the 'knowledge spectrum' namely to convert raw data into information and then into high grade knowledge. Parallel Processing and Data Management Its response to this and to the underlying search problems was to introduce the CAFS retrieval engine. The CAFS product demonstrates that it is possible to move functionality within an established architecture, introduce a different technology mix and exploit parallelism to achieve radically new levels of performance. CAFS also demonstrates the benefit of achieving this transparently behind existing interfaces. ICL is now working with Bull and Siemens to develop the information servers of the future by exploiting new technologies as available. The objective of the joint Esprit II European Declarative System project is to develop a smoothly scalable, highly parallel computer system, EDS. EDS will in the main be an SQL server and an information server. It will support the many data-intensive applications which the companies foresee; it will also support application-intensive and logic-intensive systems.

Behavioral economics, wearable devices, and cooperative games: results from a population-based intervention to increase physical activity

Background: Health care literature supports the development of accessible interventions that integrate behavioral economics, wearable devices, principles of evidence-based behavior change, and community support. However, there are limited real-world examples of large scale, population-based, member-driven reward platforms. Subsequently, a paucity of outcome data exists and health economic effects remain largely theoretical. To complicate matters, an emerging area of research is defining the role of Superusers, the small percentage of unusually engaged digital health participants who may influence other members. Objective: The objective of this preliminary study is to analyze descriptive data from GOODcoins, a self-guided, free-to-consumer engagement and rewards platform incentivizing walking, running and cycling. Registered members accessed the GOODcoins platform through PCs, tablets or mobile devices, and had the opportunity to sync wearables to track activity. Following registration, members were encouraged to join gamified group challenges and compare their progress with that of others. As members met challenge targets, they were rewarded with GOODcoins, which could be redeemed for planet- or people-friendly products. Methods: Outcome data were obtained from the GOODcoins custom SQL database. The reporting period was December 1, 2014 to May 1, 2015. Descriptive self-report data were analyzed using MySQL and MS Excel. Results: The study period includes data from 1298 users who were connected to an exercise tracking device. Females consisted of 52.6% (n=683) of the study population, 33.7% (n=438) were between the ages of 20-29, and 24.8% (n=322) were between the ages of 30-39. 77.5% (n=1006) of connected and active members met daily-recommended physical activity guidelines of 30 minutes, with a total daily average activity of 107 minutes (95% CI 90, 124). Of all connected and active users, 96.1% (n=1248) listed walking as their primary activity. For members who exchanged GOODcoins, the mean balance was 4,000 (95% CI 3850, 4150) at time of redemption, and 50.4% (n=61) of exchanges were for fitness or outdoor products, while 4.1% (n=5) were for food-related items. Participants were most likely to complete challenges when rewards were between 201-300 GOODcoins. Conclusions: The purpose of this study is to form a baseline for future research. Overall, results indicate that challenges and incentives may be effective for connected and active members, and may play a role in achieving daily-recommended activity guidelines. Registrants were typically younger, walking was the primary activity, and rewards were mainly exchanged for fitness or outdoor products. Remaining to be determined is whether members were already physically active at time of registration and are representative of healthy adherers, or were previously inactive and were incentivized to change their behavior. As challenges are gamified, there is an opportunity to investigate the role of superusers and healthy adherers, impacts on behavioral norms, and how cooperative games and incentives can be leveraged across stratified populations. Study limitations and future research agendas are discussed.

Utvärdering av Elektronisk fakturahantering inom Banverket

Vår uppdragsgivare Banverket efterfrågade en utvärdering av elektronisk fakturahantering(EFH) vid Banverket som infördes för cirka två år sedan. Det finns några olika verktyg för EFH, skanning av pappersfakturor är ett av de verktygen som Banverket använder för att hantera pappersfakturor från olika leverantörer. Vårt mål med uppsatsen var att analysera vilken effekt användningen av EFH får för Banverket.I vår analys studerades effekter av det införda systemet för elektronisk fakturahantering. Uppsatsen har gjorts med hjälp av en kvalitativ undersöknings metod, analysmetoden FA/SIM samt litteraturstudier inom ämnet. Vi har intervjuat personal vid Banverket Produktion och Banregioner i Malmö samt Stockholm. Vi har även intervjuat personal vid HK, Projektering och Telenät i Borlänge.Efter vår analys har vi kommit fram till att det finns stora ekonomiska vinster med elektronisk fakturahantering, men även vinster som inte är direkt mätbara. De viktigaste effekterna är att inga fakturor kommer bort efter de har skannats in och systemet har hela tiden reda på var i flödet fakturan befinner sig, det vill säga bättre kontroll har vunnits. Genom införandet av EFH har flera arbetsmoment försvunnit eller automatiserats och hanteringen av fakturor har förenklats, vilket bidrar till mindre kostnader för hantering av fakturor. Med EFH behöver användarna inte ta kopior av fakturor eftersom de hela tiden finns i systemet. När det gäller minskad dröjsmålsränta har vi kommit fram till att Banverket bör ha minskat kostnaderna för dröjsmålsränta.

Web Services – för enklare användning av karttjänster

Detta arbete har bedrivits i syfte att kartlägga funktionalitet, teknik och användningsområde gällande Web Services. Innehållet utgör således en teoretisk utvärdering av Web Services, samt tester av grundläggande programmeringslösningar. De frågor arbetet ämnar besvara är hur en Web Services på lämpligt sätt kan baseras på en befintlig tjänst, samt på vilket sätt denna Web Services kan göra aktuell tjänst lättare att använda. Dessutom belyses eventuella problem som kan uppstå i samband med denna Web Services-anpassning. I syfte att presentera ett lösningsförslag på ovan nämnda frågor granskades, via en litteraturstudie, ett antal informatikrelaterade begrepp liksom faktorer förknippade med kommersiell verksamhet på Internet. Erhållen teoretisk fakta analyserades via empiriskt arbete. Resultaten av analysen indikerar att en Web Services baserad på karttjänsten MapService kan innebära vissa fördelar för det aktuella företaget såväl som för deras kunder. Att bredda tjänsteutbudet med en marknadsdominerande standard innebär vissa fördelar för ett företag, inte minst i form av ett potentiellt större kundunderlag. Kundens vinster utgörs främst av för ändamålet utformade toolkits. Dessa hjälpmedel och verktyg underlättar implementationen av aktuell tjänst. Den ansats som här valts, att designa Web Servicen som en parser (tolk/konverterare) vars huvudsakliga syfte är att förmedla kommunikation mellan användare och befintlig tjänst, har vissa fördelar. Främst det faktum att redan befintlig funktionalitet kan utnyttjas. All kommunikation mellan användare och server hanteras av Web Servicen, som enligt denna princip utgör ett nytt gränssnitt med vilket tjänsten MapService kan användas. Till följd av det omfattande teoretiska utredningsarbetet har detta arbete inte genererat några prototyper, annat än på ett teoretiskt plan. Det problem som återstår är att utreda exakt hur ovan nämnda parser skall vara utformad, för att sedan implementera all funktionalitet som en helhet.

Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen : Utveckling av en handdator applikation

Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget. Efter slutfört uppdrag skickas driftjournalen in till en databas hos Borlänge Energi, samtidigt skickas ett email till servicekunden att serviceuppdraget är utfört.Utöver målet utredde vi nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen. Borlänge Energi vill med detta veta om arbetet blev effektivare, samt om arbetsrutinerna förändrades. Resultatet vi kom fram till var att arbetet effektiviseras med användning av prototypen. Viktiga faktorer för att få serviceteknikern att använda prototypen var användarvänlighet samt förändring av arbetsrutiner.

Utveckling av karttjänst i ASP.NET

Syftet med projektet var att tillverka en webbaserad kartvisningstjänst för att visualisera geografiska och infrastrukturella förändringar över tiden. Detta genom att historiska och dagsaktuella kartor överlappas och presenteras som en bild.Applikationen utvecklades i ASP.NET med programspråket Visual Basic. Som databashanterare användes Microsoft SQL-server 2000. För bearbetning av kartmaterialet användes Arcview 8. Som utvecklingsmetod användes David Siegels modell för att konstruera webbplatser. Rapporten tar upp Ben Schniedermans principer för att skapa användarvänliga webbapplikationer.Examensarbetet genomfördes våren 2004 vid Högskolan Dalarna, campus Framtidsdalen, Borlänge.

Modell för att prediktera när tertiära glödskalsproblem uppstår

SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden. Anledningen till detta är att det hinner bildas glödskal i början av färdigverket efter att den sista glödskalsrensningen gjorts. Denna glödskalsbildning beror på en rad olika faktorer och troligen kombinationer av olika faktorer. En nyligen installerad ytsyningsanläggning detekterar återbildat (tertiärt) glödskal, detta presenteras som area fraktion av defekter per band. Detta mått används som resultat parameter när man med hjälp av ett verktyg för multivariatdataanalys analyserar ett stort antal valsningsparametrar som kan ha påverkan på det återbildade glödskalet. Analysen utförs med ett verktyg för multivariatdataanalys som heter Simca. Resultatet från analysen skall ses som ett hjälpmedel för att tala om inom vilka gränser valsverket skall köras för att undvika problemen med återbildat glödskal.

XML-mottagning av trafikinformation

Trafiq används av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen är först och främst att förädla och förmedla information. En viktig del i denna tjänst är kopplingen mot Vägverkets (VV) tjänst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Överföringen av information från VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahåller numera en tjänst där data skickas på XML-format med http. Min uppgift var att implementera mottagaren i .NET och C# på Columna. I utredningen utreds de mekanismer som ligger till grund för Internettjänster och distribuerade funktioner över Internet. Min slutsats är att http och webbservrar är ett kraftfullt verktyg och kan användas för att lösa många problem som har med datorkommunikation att göra.

Det brådskande samtalet : Förskolepedagogers tankar om specialpedagogens uppdrag och handledningens funktion

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ”Handledning som verktyg och rum för reflektion”, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn – och då stressmomentet kunnat elimineras.

Multimedial instruktionsmetodik : en fallstudie kring multimedia i undervisningen

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.

Trycksår : preventiva omvårdnadsåtgärder och bedömningsinstrumentens effektivitet : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas. I preventivt syfte var evidensbaserade bedömningsinstrument ett bra och användbart verktyg. Även tryckreducerande underlag som luft- eller trögskumsmadrasser, fårskinn eller vattenfyllda handskar användes som trycksårspreventiva åtgärder. Lägesändringar med hjälp av vändscheman samt tidig mobilisering var också förebyggande åtgärder som vidtogs. Patienternas näringsstatus har stor betydelse i det preventiva arbetet. Resultat visade att det förekommer näringstillägg som en förebyggande strategi. Kontinuerlig inspektion av hud samt noggrann hygien var även något som utfördes i preventivt syfte. Det finns en mängd olika bedömningsinstrument och resultatet av litteraturstudien visar att resultaten vad gällde skalornas förmåga att förutse trycksår varierade mellan olika studier. Uppsatsförfattarna anser att trycksårsprevention är viktigt då trycksår orsakar lidande för patienten och är kostsamma för samhället. Preventiva rutinmässiga åtgärder borde utföras inom de flesta patientgrupper och då är bedömningsinstrumenten en viktig del i det arbetet.

Sär- eller samundervisning inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt?

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Strategier för utbildning i förbättringskunskap inom hälso- och sjukvården : En systematisk litteraturstudie

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lära ut förbättringskunskap som förekom inom hälso- och sjukvården och därtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlärningsstrategier för detta. Av 66 lästa artiklar togs både kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrån modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin även var den effektivaste. Denna innebar att man utgick från förbättringsområden i det kliniska arbetet. Vidare implementerades förbättringskunskapen och dess metoder eller verktyg genom att man varvade den teoretiska utbildningen med praktiskt kliniskt arbete. Utlärandet av förbättringskunskap medförde bemästring av förändringarna i hälso- och sjukvården. Genom nyttjandet av förbättringskunskapen kan målet uppnås att bibringa patienterna en känsla av ett ökat värde.

Olycksfall i arbetet : En kartläggning över olycksfall vid Falu Koppargruva 1906-1915 samt åtgärder för en säkrare arbetsmiljö

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.

Sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors inställning till och erfarenheter av informationsteknologiskt stöd i vården : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter. Resultatet var inte det väntade då yngre studenter haft möjlighet att använda datorer i grundskolan. IT i undervisningen ökade dock förtroendet för tekniken. När handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den också ett stöd i kritiskt tänkande och informationshantering och bidrog till att öka kvaliteten på omvårdnaden. Speciellt nöjda var studenter med att ha snabb och enkel tillgång till information jämfört med att söka information i böcker. Problem med PDA kunde gälla svårighet att lära sig tekniken, negativ inställning hos personal och tekniska brister. Sättet att introducera IT hade stor betydelse för studenters benägenhet att acceptera eller ta avstånd från IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bättre vård. Gamla problem kunde lösas men nya uppstod. Testresultat försvann inte men kunde fortfarande förbises. Risken fanns för motsägelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalföringssystem.