Konstvetenskap - konsthistoria

En större samling konstvetenskaplig litteratur finns vid huvudbiblioteket och av dem handlar några tusen volymer om konsthistoria. Vid Humanistiska biblioteket finns dessutom en stor samling konsthistorisk litteratur i anslutning till ämnet Konstvetenskap Bokdonationer både från Sverige och från Finland kompletterar det som biblioteket erhållit genom sin friexemplarsrätt efter 1918. Bland donationer från Sverige kan nämnas bankdirektör L.A. Odencranz konsthistoriska samling och från Finland kan nämnas några samlingar ur sterbhus så som efter målarinnan Sigrid Granfelt, häradshövding J.V.Brummer och systrarna Annie och Berta Edelfelt. Återvinning av konsthistorisk litteratur tryckt före 1980 kan göras genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog med signum IVd1. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att all konstvetenskaplig litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVd. Från och med år 2000 ingår den konsthistoriska litteraturen i en numerus currens-samling.

Kyrkohistoria

Samlingen med signum HB IIc3 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om kyrkohistoria. Vid Teologiska biblioteket finns mycket kyrkohistorisk litteratur. Kyrkohistorisk litteratur har ingått i talrika boksamlingar som genom åren donerats till akademibiblioteket. Återvinning av litteratur om kyrkohistoria tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att också kyrkohistorisk litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IIc3. Från och med år 2000 ingår den kyrkohistoriska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Litteraturvetenskap

Samlingen med signum HB IVa finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteraturvetenskaplig litteratur till och med år 1999. Litteraturvetenskaplig litteratur finns dessutom vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Litteraturvetenskap. Litteraturvetenskaplig litteratur har ingått i talrika donationer till akademibiblioteket. Som exempel på donatorer kan nämnas J.V.Brummer, Eva Kihlman, Axel Söderholm, Ella Grönberg, Ragnar Numelin, Harry Streng, Karin Allardt Ekelund, Carin Rosenius, Thora Gripenberg, Signe Mattsson, Johannes Åkesson, Sigurd von Pfaler, Karin Spoof. Friexemplaren som erhållits från 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Återvinning av litteraturvetenskaplig litteratur tryckt före 1980 görs genom manuell sökning i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbart i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVa. Från och med år 2000 ingår den litteraturvetenskapliga litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Religionsvetenskap

Samlingen med signum HB IIc2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om allmän religionsvetenskap. Religionsvetenskaplig litteratur finns dessutom vid Humanistiska biblioteket i anslutning till ämnet Religionsvetenskap, vid Teologiska biblioteket samt i synnerhet vid Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning, se http://web.abo.fi/instut/di/# Donationer innehållande religionsvetenskapliga arbeten har genom åren donerats till akademibiblioteket. Några donatorer från tidigare år kan som exempel nämnas, såsom Alfons Takolander, Matty Fleege och Helmi Gulin. Den religionsvetenskapliga litteratur vid huvudbiblioteket söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IIc2. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i Alma gör att också litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår den religionsvetenskapliga litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling.

Rättsvetenskap

Samlingen med signum HB VId finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om rättsvetenskap till och med år 1999. Litteratur om rättsvetenskap har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar som erhållits från och med år 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB VId. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår litteratur vid huvudbiblioteket om rättsvetenskap i en numerus currens-samling.

Skönlitteratur – en specialsamling finlandssvensk skönlitteratur

Samlingen med signum HB IVb1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller finlandssvensk skönlitteratur, även barnlitteratur. Samlingen tillväxer kontinuerligt. Biblioteket fick friexemplarsrätt år 1919 och har därefter erhållit ett exemplar av det mesta som utkommit på svenska i Finland. Biblioteket inköper sådant som saknas, t.ex. böcker utgivna i annat land, för att göra samlingen möjligast komplett. Dessutom görs inköp för att beståndet skall innehålla både arkivexemplar och utlåningsexemplar. Bevakningen av den finlandssvenska litteraturen hör till bibliotekets specialuppgifter. Genom målmedvetet inköpande och tack vare talrika donationer äger biblioteket en omfattande samling finlandssvensk skönlitteratur från tiden före 1919 och ofta är det fråga om första upplagor. Bland donatorerna kan nämnas Arvid Sourander, Hildur Malmberg, Hilma Nyberg, Ossian Donner, Gunnar Karlsson och Arthur Rindell. Den finlandssvenska skönlitteraturen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB IVb1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Skönlitterära småskrifter tryckta före 1900 med signum HB IVb1/kapsel har digitaliserats. Adressen är http://bibbild.abo.fi/diktlista.htm

Sociala frågor och socialpolitik

Samlingen med signum HB VIc2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om sociala frågor och socialpolitik till och med år 1999. Liknande litteratur finns i Åbo i anslutning till ämnet Samhällsekonomi ävensom i Vasa vid biblioteket Tritonia i anslutning till ämnet Socialpolitik. Litteratur om sociala frågor och socialpolitik har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Några donatorer kan nämnas som exempel, K.A. Fagerholm, Carl von Bonsdorff, Elsa Bruun och Allan Wallenius. Friexemplaren som erhållits från och med 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen vid huvudbiblioteket söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIc2. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuell i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i Alma gör att också litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket om sociala frågor och socialpolitik i en numerus currens-samling. Publikationer från vissa inhemska organisationer fogas fortlöpande till en separat småtryckssamling, som har signum HB VIc2 småtr.

Statskunskap och politik

Samlingen med signum HB VIc1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om statskunskap och politik till och med år 1999. Liknande litteratur finns i anslutning till ämnet Statskunskap. Litteratur om statskunskap och politik har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Några donatorer av speciellt stora samlingar statsvetenskaplig litteratur kan nämnas, J.V. Brummer, J.A. Nordman, Rafael Erich, Ernst Estlander, Erik Ehrström och Tor von Wright. Politisk litteratur har donerats av Edvard Öhrnberg, Märta Björkenheim, Rafael Erich, Ernst Estlander, Hjalmar Crohn, Erik Ehrström, Carl von Bonsdorff, Jon Hartman, Allan Wallenius, Nils Källström och Hjalmar J. Procopé. Friexemplar som erhållits från och med år 1919 samt inköp har kompletterat samlingen. Litteraturen i samlingen söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB VIc1. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår litteratur om statskunskap och politik i en numerus currens-samling.

Teologi

Samlingen med signum HB IIc1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller littertur om teologi till och med år 1999. Vid Teologiska biblioteket har den teologiska litteraturen signum TF. Många tusen volymer teologisk litteratur har genom åren donerats till akademibiblioteket. En del littertur har fogats till samlingarna vid huvudbiblioteket medan andra donationer överförts till Teologiska biblioteket. Några donatorer från tidigare år kan nämnas såsom Fredrik Lindström, John Söderholm, Irja Weilin, Axel Rikberg och Eric Hammarberg. Litteraturen i samlingen söks med sökfunktionen Signum och söktermen HB IIc1. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen. Retroaktiv inmatning i databasen Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma. Från och med år 2000 ingår den teologiska litteraturen vid huvudbiblioteket i en numerus currens–samling.

Teologi

Samlingen teologisk litteratur med signum TF finns vid Teologiska biblioteket. Vid huvudbiblioteket finns teologisk litteratur under signum HB IIc1. Många tusen volymer teologisk litteratur har genom åren donerats till akademibiblioteket och donationer görs allt fortfarande. Bland tidigare donatorer kan som exempel nämnas prostinnan Hortense Grönstrand, häradshövding J.V. Brummer, vicehäradshövding Jon Hartman samt prostarna Konrad Ahlman, Karl Anders Troberg, Viktor Roslin, Theodor von Pfaler, Werner Wirén och C.H. Ekblom. Den teologiska litteraturen söks med sökfunktionen Signum och söktermen TF. Litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i en kortkatalog vid Teologiska biblioteket. Retroaktiv inmatning i Alma gör att litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 med tiden blir sökbar i Alma.

En färd i språket. Festskrift till Marketta Sundman på 60-årsdagen den 12 mars 2009

Marketta Sundman är en uppskattad forskare och en ansedd akademisk lärare. Till hennes forskningsintressen hör framför allt nusvenskansgrammatiska struktur, tvåspråkighet och inlärning av svenska som främmande språk. Det grammatiska studiet av svenskan representeras i hennes vetenskapliga produktion först och främst av den gedigna doktorsavhandlingen Subjektsval och diates i svenskan (1987). Problem kring tvåspråkighet har hon behandlat ingående t.ex. i monografierna Tvåspråkigheten i skolan: en undersökning av språkfärdigheten hos en- och tvåspråkiga grundskoleelever i Finland (1994) och Barnet, skolan och tvåspråkigheten (1998). Under de senaste åren har hon intresserat sig för inlärning av svenska som främmande språk och för närvarande leder hon ett av Svenska litteratursällskapet i Finland finansierat forskningsprojekt med titeln På väg mot kommunikativ kompetens: Tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare Marketta Sundmans vetenskapliga verksamhet har uppmärksammats även i Sverige; år 2008 tilldelades hon av Svenska Akademien ett pris som årligen tillerkänns en person som ”genom sin verksamhet har gjort särskilt viktiga insatser för svenska språket.” Artiklarna i denna festskrift är skrivna av personer som har anknytning till olika tidsperioder under Markettas akademiska bana – hennes ”färd i språket”. En del av dem kan karakteriseras som akademiska mentorer, en del som kolleger – tidigare eller nuvarande – och en del som adepter till henne. Detta har också varit vårt mål; vi ville bjuda in både namnkunniga nordister och unga forskare från jubilarens närmaste bekantskapskrets. Vi riktar ett stort tack till artikelförfattarna som trots den kärva tidtabellen ville ställa upp! Festskriften publiceras endast i elektroniskt format. Vid Åbo universitet är den därmed den första av sitt slag. Vår förhoppning är att artiklarna tack vare det nya mediet kommer att få stor spridning och vara lättillgängliga för alla intresserade.

Veneno sin antídoto para el Sócrates histórico y la Tragedia Barroca en El verí del teatre (El veneno del teatro) de Rodolf Sirera. (Una dosis extrema de sadismo para atajar los excesos de la ficción teatral)

[spa] Sócrates y su serena actitud ante la muerte –si bien cuestionándola-, según relato de Jenofonte en su Apología de Sócrates, se convierten para el dramaturgo Rodolf Sirera en la referencia idónea para una reflexión osada sobre los límites de la ficción teatral. Tradición Clásica, pues –incluida la que proviene de la Tragedia Barroca-, sometida a un juicio severo en aras de una mayor conciencia del peligro de reducir la vida a una mera representación y a los seres humanos en intérpretes forzados de un guión que no escribieron.

Estudi i implementació pràctica d'una xarxa Wifi Mesh

En el projecte ens centrarem en el funcionament de les Xarxes mallades sense fils, es fa una breu explicació de les xarxes Ad-hoc, ja que aquestes formen un part important dintre d’una xarxa Mesh. S’explicaran diversos protocols d’enrutament com ara BATMAN, AODV, 802.11s i OLSR. Aquest últim és el que utilitzarem per a la configuració de la xarxa que realitzarem. S’explicarà el tipus de paquets que s’envien entre els nodes perquè el funcionament de la xarxa sigui òptim i tots els clients puguin tenir-hi accés i estiguin connectats entre ells. Al finalitzar l’estudi teòric d’aquest tipus de xarxa i veure les seves avantatges i desavantatges respecte altres tipus de xarxes sense fils, es muntaran dos petites xarxa. Per a muntar-les utilitzarem de Punts d’Accés els nodes Ubuquiti Nanoestation LocoM2. Una de les xarxes serà al poble Bellcaire d’Urgell, on és connectaran tres cases, on només una te accés a Internet i els nodes estaran connectats en línia, es a dir, del Node1 – Node2 – Node3. La segona serà a una casa de Barcelona on mitjançant els tres nodes obtindrem una connexió d’Internet a tota la casa, en aquest cas els tres nodes estaran connectats els tres formant un cercle, es a dir, Node1-Node2-Node3-Node1. Finalment, és mirarà una proposta de futur, on es parlaria amb l’Ajuntament del poble on s’ha fet la primera proba per realitzar una Xarxa mallada sense fils a tots els llocs públics del poble.

[Flickan kom ifrån sin älsklings möte]

Digitoitu 12. 10. 2007.

Flickan kom ifrån sin älskings möte

Digitoitu 27. 9. 2007.