El adulterio en la colonia tardía (1780-1800): prácticas y relaciones de género en la plebe quiteña

El tema de investigación se centra en el ámbito urbano de la ciudad de Quito, durante la colonia tardía, concretamente en las dos últimas décadas del siglo XVIII, que estuvieron caracterizadas por cambios políticos y económicos, especialmente derivados de la implementación de las Reformas Borbónicas. Este trabajo analiza la normatividad y regulaciones que fueron impuestas por el Estado Colonial para realizar el control de la moral pública y cómo los dispositivos de control incidieron en las relaciones de género de la plebe quiteña que se debatía en una dinámica de contradicciones y tensiones. Para abordar este tema recurrimos a las fuentes históricas que dan cuenta de la estructura de vigilancia y control creada por las autoridades coloniales, donde se destaca la figura del Alcalde de Barrio y la emisión de los Autos de Buen Gobierno en la implementación de las políticas de disciplinamiento. Utilizamos varios procesos judiciales sobre contravenciones y sexualidades transgresoras, específicamente los relativos al adulterio, concubinato y amancebamiento, que fueron también formas de convivencia en las que se estructuró la vida familiar colonial. Dentro del análisis será de relevancia los períodos que corresponde a las Presidencias de la Real Audiencia, en donde las cifras de enjuiciamientos aumentan considerablemente. La casuística utilizada permite exponer las situaciones bajo las cuales se producen esas relaciones ilícitas al interior de los barrios quiteños; el accionar de las autoridades, el desempeño de los testigos como involucrados en los expedientes, los métodos punitivos y las estrategias utilizadas por los transgresores cuando apelan para gestionar su libertad. Acompaña a esta investigación cuatro anexos que contienen la sistematización de la información documental utilizada: las funciones de los alcaldes de barrio; disposiciones y sanciones que se establecieron para imponer un orden social en la ciudad y los procesos judiciales analizados, incluyendo la información correspondiente a las sentencias.

Carbon suboxide: the infrared spectrum from 1800 to 2600 cm-1

The infrared spectrum of carbon suboxide has been recorded from 1800 to 2600 cm−1 at a resolution of 0.003 cm−1. About 7% of the ca. 40 000 lines observed have been assigned and analyzed, belonging to 36 different bands. Most of these are associated with the fundamental ν3, at 2289.80 cm−1, and the combination band ν2 + ν4, at 2386.61 cm−1, each of which give rise to a system of sum bands, difference bands, and hot bands involving the low-wave-number fundamental ν7 at 18 cm−1. A few other tentative assignments are made. The bands have been analyzed for vibrational and rotational constants.

Modest doses of beta-glucan do not reduce concentrations of potentially atherogenic lipoproteins

BACKGROUND: In 1997, the US Food and Drug Administration passed a unique ruling that allowed oat bran to be registered as the first cholesterol-reducing food at a dosage of 3 g beta-glucan/d. OBJECTIVE: The effects of a low dose of oat bran in the background diet only were investigated in volunteers with mild-to-moderate hyperlipidemia. DESIGN: The study was a double-blind, placebo-controlled, randomized, parallel study. Sixty-two healthy men (n = 31) and women (n = 31) were randomly allocated to consume either 20 g oat bran concentrate (OBC; containing 3 g beta-glucan) or 20 g wheat bran (control) daily for 8 wk. Fasting blood samples were collected at weeks -1, 0, 4, 8, and 12. A subgroup (n = 17) was studied postprandially after consumption of 2 meals (containing no OBC or wheat bran) at baseline and after supplementation. Fasting plasma samples were analyzed for total cholesterol, HDL cholesterol, triacylglycerol, glucose, and insulin. LDL cholesterol was measured by using the Friedewald formula. The postprandial samples were anlayzed for triacylglycerol, glucose, and insulin. RESULTS: No significant difference was observed in fasting plasma cholesterol, LDL cholesterol, glucose, or insulin between the OBC and wheat-bran groups. HDL-cholesterol concentrations fell significantly from weeks 0 to 8 in the OBC group (P = 0.05). There was a significant increase in fasting glucose concentrations after both OBC (P = 0.03) and wheat-bran (P = 0.02) consumption. No significant difference was found between the OBC and wheat-bran groups in any of the postprandial variables measured. CONCLUSIONS: A low dosage of beta-glucan (3 g/d) did not significantly reduce total cholesterol or LDL cholesterol in volunteers with plasma cholesterol concentrations representative of a middle-aged UK population.

Apolipoprotein e genotype has a modest impact on the postprandial plasma response to meals of varying fat composition in healthy men in a randomized controlled trial

BACKGROUND:Apolioprotein E (APOE) genotype is reported to influence a person's fasting lipid profile and potentially the response to dietary fat manipulation. The impact of APOE genotype on the responsiveness to meals of varying fat composition is unknown. OBJECTIVE:We examined the effect of meals containing 50 g of fat rich in saturated fatty acids (SFAs), unsaturated fatty acids (UNSATs), or SFAs with fish oil (SFA-FO) on postprandial lipemia. METHOD:A randomized, controlled, test meal study was performed in men recruited according to the APOE genotype (n = 10 APOE3/3, n = 11 APOE3/E4). RESULTS:For the serum apoE response (meal × genotype interaction P = 0.038), concentrations were on average 8% lower after the UNSAT than the SFA-FO meal in APOE4 carriers (P = 0.015) only. In the genotype groups combined, there was a delay in the time to reach maximum triacylglycerol (TG) concentration (mean ± SEM: 313 ± 25 vs. 266 ± 27 min) and higher maximum nonesterified fatty acid (0.73 ± 0.05 vs. 0.60 ± 0.03 mmol/L) and glucose (7.92 ± 0.22 vs. 7.25 ± 0.22 mmol/L) concentrations after the SFA than the UNSAT meal, respectively (P ≤ 0.05). In the Svedberg flotation rate 60-400 TG-rich lipoprotein fraction, meal × genotype interactions were observed for incremental area under the curve (IAUC) for the TG (P = 0.038) and apoE (P = 0.016) responses with a 58% lower apoE IAUC after the UNSAT than the SFA meal (P = 0.017) in the E4 carriers. CONCLUSIONS:Our data indicate that APOE genotype had a modest impact on the postprandial response to meals of varying fat composition in normolipidemic men. The physiologic importance of greater apoE concentrations after the SFA-rich meals in APOE4 carriers may reflect an impact on TG-rich lipoprotein clearance from the circulation. This trial was registered at clinicaltrials.gov as NCT01522482.

Spädbarnsdöd i Västsverige : en studie av spädbarnsdödligheten i Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling under två perioder på 1800-talet

Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

Att välja döden : en komparativ självmordsundersökning för Kyrkefalla och Linköping under åren 1800-1921

Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping. Det är under den här tidsperioden mestadels män som självaväljer att avsluta sina liv. För Kyrkefallas del 94% medan det för Linköping handlar om 86,5%. Majoriteten av de som väljer den här vägen för sig själva tillhörde den så kallade arbetarklassen och de vanligaste metoderna för detta ändamål var at antingen hänga sig eller dränka sig. Män valde oftast det första alternativet medan kvinnor föredrog det andra.

"Äfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

Den fattige och förnöjsamme : Krisbiografier och social ordning i svenskt 1800-tal

Sociologisk Forsknings digitala arkiv