693 resultados para omvårdnad
Resumo:
Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre. Forskningsresultaten visade på att förekomsten av depressionerminskade. Djurterapi förbättrade även den sociala interaktionen hos de äldre då fler spontanakontakter uppstod. Personer som drabbats av Alzheimers sjukdom tenderade att bli mindreoroliga. Den icke verbala kommunikationen med djur ansågs värdefull för de äldre. Studiervisade även att likvärdiga positiva effekter påvisades genom sällskap med människor i form avvolontärer likaväl som med hundar. Slutsats: Flertalet studier visade på att med hjälp av djurenblev de äldre gladare, mer sociala och upplevde mindre ensamhet. Det fanns få vetenskapligastudier ur sjuksköterskans synvinkel samt genomförd inom Nordens länder.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar. Resultaten i studien visade att de emotionella behov som fanns var att lindra rädsla och känslan av övergivenhet. Resultaten visade att sjuksköterskan, kunde lindra dessa emotionella behov genom information, ett gott bemötande, att låta patienterna lyssna på musik, se på film eller video samt ge essentiella oljor.
Resumo:
Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.
Resumo:
Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade. I det positiva av sjukvårdens bemötande betonar kvinnorna vikten av sjukvårdspersonalens och framför allt sjuksköterskans roll att hjälpa dem med hanteringen av sjukdomen. I det negativa bemötandet från sjukvården beskrev kvinnorna läkarna som kalla och okänsliga. Resultatet av studien visade att livet efter att ha fått en cervixcancer diagnos förändrats för de flesta av kvinnorna. De beskrev hur kroppen påverkats samt hur deras psykiska hälsa försämrades. Det sociala livet påverkades även det. Kvinnorna beskrev att sjukvården hade en stor central roll i deras liv men att den tyvärr inte alltid levde upp till deras önskningar och förväntningar.
Resumo:
Denna litteraturstudies syfte var att identifiera och evidensgradera de omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes typ-2 till egenvård. De 27 utvalda artiklarna, som svarade mot uppsatsens syfte, söktes från databaserna Cinahl, Elin@dalarna, Medline och PubMed. För att kunna bedöma utsedda kvantitativa och kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2008). Kvalitetsbedömningen gav vid handen att av 27 artiklar, var 3 av hög vetenskaplig kvalitet och 24 artiklar var av medelgod kvalitet men ingen artikel bedömdes vara av låg kvalitet. På basen av artikelkvaliteten evidensgranskades de funna omvårdnadsåtgärderna i enlighet med Bahtsevanis (2008) rekommendationer. I litteraturstudien identifierades fyra huvudområden i omvårdnadsåtgärder inom diabetesvården: Livsstilsförändringar, Utbildning, Egenvård samt Personalens betydelse. Omvårdnadsåtgärderna Livsstilsförändringar, Utbildning och Egenvård vilade på måttligt vetenskapligt underlag och omvårdnadsåtgärden Personalens betydelse vilade på stark vetenskaplig grund. Resultaten diskuterades utgående från omvårdnadsteoretiker Orems humanistiska modell, som inbegriper egenvårdsbrist, som är en beskrivning av och förklaring till varför en person behöver omvårdnad, vilken sker när egenvårdskapaciteten är mindre än personens egenvårdskrav. Modellen bygger på antaganden om och generella kännetecken på till exempel omvårdnadssituationer och inkluderar begreppen omvårdnadskapacitet, hjälpmetoder och olika omvårdnadssystem.
Resumo:
Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång. För samspelet med den demenssjuke försöker personalen undvika konflikter och tilliten till varandra är av stor betydelse. Medbestämmandet innebär ofta att personalen påverkar personen i positiv riktning och att den öppna dialogen med dennes anhöriga är betydande.Sammanfattningsvis så visar resultatet i denna studie att deltagarna har en god personcentrerad omvårdnadssyn i sitt arbete även om de till viss del har för mycket fokus på fysiska behov hos patienten. Det krävs dock personer med speciella kompetenser för att klara detta samtidigt som verksamheten måste tillgodose en liten skara personer runt personen med demens.
Resumo:
Föreliggande studies syfte var att undersöka vårdpersonalens arbetsmiljö vid Falu kommuns demensboende. Sammanlagt 134 omsorgsanställda besvarade enkäten, som omfattade 37 frågor. Fyra frågor rörde bakgrundsvariablar, 28 strukturerade frågor behandlade arbetsmiljön, personalens utbildning, motivation, stimulans i arbetet och annat dylikt. Inalles 9 ostrukturerade eller öppna frågor handlade om god omvårdnad, erfarenhet av samt brister respektive förtjänster med arbetet med de demenssjuka. Av resultatet framgick att 69 % arbetade av intresse inom demensvården. Totalt 84 % av personalen ansåg att de trivdes mycket eller ganska bra med sitt arbete, medan 3 % av undersköterskorna inte trivdes. Arbetsmotivationen var grundad i en god relation till arbetskamraterna och en bra lön. Önskan om vidareutbildning var större hos undersköterskorna än hos vårdbiträden. Mera utbildning önskades om beteendestörning och psykiska symtom vid demens. Sammanlagt 49 % ansåg att de fick nödvändig handledning av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Däremot ansåg 19 % att sjuksköterskan mycket sällan eller aldrig hade tid att ge handledning. Resultatet diskuterades i termer av Virginia Hendersons omvårdnadsteori vilken höll före att omvårdnad innebär att patienten skall hjälpas inom de olika behovsområdena, när han/hon saknar kraft, kunskap och/eller vilja att själv ta vara på sina grundläggande nödvändigheter. Därför skulle personalen ytterst utgöra ”ett ben för den amputerade och ett öga för den nyligen blinda.”
Resumo:
Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet. Sjuksköterskors brist på motivation och empati i vårdmötet gjorde att barnens möjligheter till delaktighet och självbestämmande påverkades negativt. Sjuksköterskor hade en känsla av att det var svårt att bemöta överviktiga barn på ett professionellt sätt bland annat på grund av bristfällig utbildning. Stress och tidsbrist var ytterligare två faktorer som försvårade ett professionellt vårdmöte. Kommunikationen var en viktig faktor som påverkade vårdmötet enligt barnen. Barnen ansåg att sjuksköterskan skulle arbeta lugnt med respekt för integritet samt beakta sekretessen allt för att barnet inte skulle bli generad i vårdmötet. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som tillsammans påverkar vårdmötet. En viktig faktor som påverkar till ett professionellt vårdmöte är framförallt vidareutbildning för sjuksköterskor om övervikt hos barn enligt uppsatsförfattarna.
Resumo:
Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.
Resumo:
Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.
Resumo:
Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.
Resumo:
Background: The prevalence of sphincter rupture during childbirth has increased in Sweden from half percent to three percent from 1973 to 1993. Women who undergo planned home birth have sphincter injuries to a smaller extent than women who undergo planned hospital births. Objective: The purpose of this study was to describe women’s experience of the last stages of delivery during planned home birth. Design: Inductive content analysis of 150 randomly selected delivery reports. The delivery reports were gathered as a reply to an open question in a previously conducted survey.Findings: The woman´s confidence in the natural birthing process emerged as the overall theme of the delivery reports. Fourteen subcategories and five categories emerged during the analysis process: experience of support, physical experience, psychological experience, experience of birthplace and birth position and the woman’s awareness during birth. Conclusion: The support from the surrounding people was very important for the women and they felt calm and secure in the home environment. The women often gave birth in a birthing position that led to a reduced risk of perineal tears. Many risk factors for sphincter injuries were eliminated for the women who went thru planned home birth. For example the women often had experiences of prior deliveries and further no medical instruments were used during late stages of delivery in planned home births.
Resumo:
Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.