Wage Matters & Globalization: South Florida’s Low-Wage Immigrant Plant Nursery Workers and Business Protectionism in the Age of Neoliberalism

Ornamental plant production in the State of Florida is an anomaly with respect to current theories of globalization and particularly their explanation of the employment of low-wage, immigrant labor. Those theories dictate that unskilled jobs that do not need to be performed within highly developed countries are outsourced to where labor is cheaper and more flexible. However, the State of Florida remains an important site of ornamental plant production in the US amidst a global economic environment of outsourcing and transnational corporate expansion. This dissertation relies on 50 semi-structured interviews with insiders of the Florida plant nursery industry, focus groups, and participant observation to explain how US trade, labor, and migration policy-making at local levels are not removed from larger global processes taking place in the world since the 1970s. In Florida, elite market players of the plant nursery industry have been able to resist global trends in free trade, operating instead in a protected market. They have done this by appealing to scientific justifications and through arbitrary implementations of neoliberal ideology that keeps small and middle range business alive, while maintaining a seemingly endless supply of marginalized and exploited low-wage, immigrant workers.

Privatisation and accountability in a “crony capitalist” Nigerian state

Nigeria is richly endowed with oil and gas resources, but the country’s continued reliance on loans from international financial institutions raises questions about the transparency and accountability of its utilisation of the huge revenues resulting from these two resources. In order to attract international capital to bolster its revenues from sales of oil and gas, a huge proportion of which continues to be used corruptly, the World Bank has encouraged the Nigerian government to subscribe to neoliberal economic policies by enlisting accounting firms and privatising state-owned enterprises. Key justifications for this have included enhancing accountability, reducing public-sector corruption, promoting market efficiency and attracting international capital. However, this paper presents evidence of the role of accounting in the undervaluation of assets, concealment of possible malpractice, and subversion of the accountability that it should have delivered in the privatisation process. The assumption that accounting will enhance accountability, reduce public-sector corruption and promote market efficiency in privatisation, and ultimately attract investment into a crony capitalist Nigerian state, appears to be an illusion created partly through the apparent legitimacy of accounting.

TOWARD A POLITICAL CONCEPTION OF MINORITY RIGHTS: RECONCILING SOVEREIGNTY, HUMAN RIGHTS AND MINORITY CLAIMS

The question that I will explore in this research dissertation is whether one can defend the rights of homeland minorities as a progressive extension of the existing norms of human rights. This question calls for several deeper inquiries about the nature, the function and the underlying justifications for both human rights and minority rights. In particular, this research project will examine the following issues: on what normative grounds the available norms of human rights and minority rights are justified; if there is any methodic way to use the normative logic of human rights to support substantial forms of minority claims, such as the right to self-determination; whether human rights can take the form of group rights; and finally, whether there is any non-sectarian basis for justifying the minority norms, which can be acceptable from both liberal and non-liberal perspectives. This research project has some implications for both theories of minority rights and human rights. On the one hand, the research employs the topic of minority rights to shed light on deficiencies of the existing political theories of human rights. On the other hand, it uses the political theory to shed light on how existing theories of minority rights could be improved and amended. The inquiry will ultimately clarify how to judge the merit of the claim that minority rights are or should be a part of human rights norms.

Rättfärdigade prioriteringar - en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.

La retroalimentación facial y su efecto en la evaluación de publicidad de humor

La hipótesis de retroalimentación facial planteada por Tomkins en 1962 sustenta que la activación de algunos músculos faciales envía información sensorial al cerebro y se induce entonces una experiencia emocional en el sujeto. Partiendo de dicha teoría y de investigaciones que la sustentan, el presente estudio se propuso confirmar el efecto de la emoción inducida a través de la retroalimentación facial sobre la evaluación de cinco tipos de humor en publicidad. Para ello se realizó un experimento con 60 hombres y 60 mujeres, que fueron asignados aleatoriamente a una de dos condiciones: estimulación de sonrisa –músculos hacia arriba- o inhibición de sonrisa –músculos hacía abajo-, mientras evaluaban 16 imágenes de publicidad de humor. A partir del análisis de los resultados se encontraron diferencias significativas entre las condiciones; en línea con la hipótesis formulada, los participantes expuestos a la condición estimulación de sonrisa –músculos hacía arriba- evaluaron más positivamente los comerciales. También se encontraron diferencias significativas en función del sexo y los tipos de humor evaluados. El estudio ofrece evidencia empírica de la teoría propuesta hace más de medio siglo y su efecto en el ámbito de la publicidad actual.

La institucionalización de la lucha contra el terrorismo transnacional a través del derecho internacional

Hasta hace casi una década, la guerra contra el terrorismo fue una lucha solitaria de los Estados. Actualmente y debido a las implicaciones globales de este fenómeno, las acciones contra este flagelo han adquirido connotación internacional. Gran parte de los países miembros de las Naciones Unidas han acogido esta guerra –contra un enemigo común, pero indefinido- como un compromiso político en favor de la paz y seguridad internacional. La producción constante de instrumentos internacionales que condenan el terrorismo y que exigen tomar medidas para combatirlo, demuestran que esa intención política originaria se ha decantado en el ordenamiento internacional como una obligación autónoma, de carácter consuetudinario; que hace que actualmente no haya país en el mundo que pueda excusarse de combatir al terrorismo (interno o transnacional) independientemente de las justificaciones que se puedan aludir para el no cumplimiento.

Argumentación, decisión y justificación: retratos de conversos al Islam en Bogotá

Los estudios de las prácticas sociales se han abordado desde diversas perspectivas. Algunas se enfocan principalmente en el rol de las instituciones, estructuras o de las ideologías para la comprensión de las prácticas sociales; mientras que otras, de manera opuesta, se han enfocado en el estudio de las acciones de los individuos. La presente investigación se afilia a esta segunda perspectiva del estudio social y a partir de la misma estudia un fenómeno social particular, el cual es, el fenómeno de la conversión religiosa. A partir del estudio de las acciones de los individuos y, principalmente, de las argumentaciones y justificaciones que dan de la misma, el presente documento busca dar cuenta de los motivos que fundamentan e impulsan la conversión y el cambio radical dentro del sistema de creencias del Individuo.