Du western au crépusculaire : textualités et narrativités du genre pour une approche de l'image-fin

Notre étude porte le western crépusculaire et cherche plus précisément à extraire le « crépusculaire » du genre. L'épithète « crépusculaire », héritée du vocabulaire critique des années 1960 et 1970, définit généralement un nombre relativement restreint d'œuvres dont le récit met en scène des cowboys vieillissants dans un style qui privilégie un réalisme esthétique et psychologique, fréquemment associé à un révisionnisme historique, voire au « western pro-indien », mais qui se démarque par sa propension à filmer des protagonistes fatigués et dépassés par la marche de l'Histoire. Par un détour sur les formes littéraires ayant comme contexte diégétique l’Ouest américain (dime-novel et romans de la frontière), nous effectuons des allers et retours entre les formes épique et romanesque, entre l’Histoire et son mythe, entre le littéraire et le filmique pour mieux saisir la relation dyadique qu’entretient le western avec l’écriture, d’une part monumentale et d’autre part critique, de l’Histoire. Moins intéressée à l’esthétique des images qu’aux aspects narratologiques du film pris comme texte, notre approche tire profit des analyses littéraires pour remettre en cause les classifications étanches qui ont marqué l’évolution du western cinématographique. Nous étudions, à partir des intuitions d’André Bazin au sujet du sur-western, les modulations narratives du western ainsi que l’émergence d’une conscience critique à partir de ses héros mythologiques (notamment le cow-boy). Notre approche est à la fois épistémologique et transhistorique en ce qu’elle cherche à dégager du western crépusculaire un genre au-delà des genres, fondé sur une incitation à la narrativisation crépusculaire de la part du spectateur. Cette dernière, concentrée par une approche deleuzienne de l’image-cristal, renvoie non plus seulement à une conception existentialiste du personnage dans l’Histoire, mais aussi à une mise en relief pointue du hors-cadre du cinéma, moment de clairvoyance à la fois pragmatique et historicisant que nous définissons comme une image-fin, une image chronogénétique relevant de la contemporanéité de ses figures et de leurs auteurs.

Traitement des émotions évoquées par les expressions faciales, vocales et musicales à la suite d’un traumatisme craniocérébral

Le traitement des émotions joue un rôle essentiel dans les relations interpersonnelles. Des déficits dans la reconnaissance des émotions évoquées par les expressions faciales et vocales ont été démontrés à la suite d’un traumatisme craniocérébral (TCC). Toutefois, la majorité des études n’ont pas différencié les participants selon le niveau de gravité du TCC et n’ont pas évalué certains préalables essentiels au traitement émotionnel, tels que la capacité à percevoir les caractéristiques faciales et vocales, et par le fait même, la capacité à y porter attention. Aucune étude ne s’est intéressée au traitement des émotions évoquées par les expressions musicales, alors que la musique est utilisée comme méthode d’intervention afin de répondre à des besoins de prise en charge comportementale, cognitive ou affective chez des personnes présentant des atteintes neurologiques. Ainsi, on ignore si les effets positifs de l’intervention musicale sont basés sur la préservation de la reconnaissance de certaines catégories d’émotions évoquées par les expressions musicales à la suite d’un TCC. La première étude de cette thèse a évalué la reconnaissance des émotions de base (joie, tristesse, peur) évoquées par les expressions faciales, vocales et musicales chez quarante et un adultes (10 TCC modéré-sévère, 9 TCC léger complexe, 11 TCC léger simple et 11 témoins), à partir de tâches expérimentales et de tâches perceptuelles contrôles. Les résultats suggèrent un déficit de la reconnaissance de la peur évoquée par les expressions faciales à la suite d’un TCC modéré-sévère et d’un TCC léger complexe, comparativement aux personnes avec un TCC léger simple et sans TCC. Le déficit n’est pas expliqué par un trouble perceptuel sous-jacent. Les résultats montrent de plus une préservation de la reconnaissance des émotions évoquées par les expressions vocales et musicales à la suite d’un TCC, indépendamment du niveau de gravité. Enfin, malgré une dissociation observée entre les performances aux tâches de reconnaissance des émotions évoquées par les modalités visuelle et auditive, aucune corrélation n’a été trouvée entre les expressions vocales et musicales. La deuxième étude a mesuré les ondes cérébrales précoces (N1, N170) et plus tardives (N2) de vingt-cinq adultes (10 TCC léger simple, 1 TCC léger complexe, 3 TCC modéré-sévère et 11 témoins), pendant la présentation d’expressions faciales évoquant la peur, la neutralité et la joie. Les résultats suggèrent des altérations dans le traitement attentionnel précoce à la suite d’un TCC, qui amenuisent le traitement ultérieur de la peur évoquée par les expressions faciales. En somme, les conclusions de cette thèse affinent notre compréhension du traitement des émotions évoquées par les expressions faciales, vocales et musicales à la suite d’un TCC selon le niveau de gravité. Les résultats permettent également de mieux saisir les origines des déficits du traitement des émotions évoquées par les expressions faciales à la suite d’un TCC, lesquels semblent secondaires à des altérations attentionnelles précoces. Cette thèse pourrait contribuer au développement éventuel d’interventions axées sur les émotions à la suite d’un TCC.

« Une épingle de sûreté... » : de l’appartenance nationale chez Joyce

L'auteure examine les rapports de l'écrivain à sa nation à travers quelques discussions métapolitiques représentées dans l'oeuvre de Joyce. Suivant de près l'enregistrement que fait Joyce des affects déclenchés par le sujet de la nation irlandaise, elle s'intéresse plus particulièrement à la duplicité — dédoublement et ruse — de la narration joycienne, qui lui permet d'accomplir l'injonction de Stephen Dedalus (« We can't change the country. Let us change the subject »), et de déplacer, à défaut de le changer, le sujet politique.

La museología en la encrucijada de los caminos

Durante los últimos años han aparecido un gran número de publicaciones sobre las perspectivas de evolución del mundo de los museos. La reflexión sobre el futuro de estas instituciones no es reciente: la prospectiva, método dirigido a elaborar posibles escenarios en el futuro, no es estrictamente hablando museológica, pero necesariamente interesa al museólogo interrogarse sobre el campo museal. A decir verdad, en su mayoría son profesionales del museo quienes han escrito sobre el tema (en el contexto museal) para adaptar la institución a los nuevos retos. Algunos museólogos, se han arriesgado a este ejercicio, de manera más o menos afortunada. El artículo pretende, después de presentar la literatura prospectiva sobre el museo durante los últimos cincuenta años, y de analizar los recientes resultados de los informes de prospectiva, interrogarse sobre la contribución específica de una reflexión museológica acerca del futuro de los museos más allá de los ejes clásicos (demografía, economía, nuevas tecnologías) que se utilizan con más frecuencia.

From individualism to social solidarity – the philosophy of war in the works of Simone de Beauvoir

The horrors and suffering of World War II directly affected Simone de Beauvoir. Exposed to destruction and pervasive death, and haunted by the separation from her beloved, she is bound to conclude that an individual—especially an intellectual—is powerless when confronted with extreme violence. In this context, the writer becomes increasingly aware that action must be taken to defend both the common good and those whose lives are under threat. The restrained existentialist—an independent woman focused on her personal development and happiness—thus undergoes a kind of evolution, and becomes an author sincerely concerned with other people and their basic needs— especially with those suffering harm or afflicted by violence. The drama of war enables Beauvoir to adopt a broader view of the misery of human existence and to deal with subjects hitherto unbeknownst to her.

Språkinlärning i en Ur och Skur praktik : En studie om platsens betydelse för språklärande

Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.

Det ideella tränaruppdraget : En studie om ideella tränares ledarskap inom gymnastik.

Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsförbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach.

Supportrars åsikt om samhällsansvar : En studie om supportrars attityd till samhällsansvar utöver kärnverksamheten

Corporate Social Responsibility (CSR) är i grunden ett företagsbegrepp som på senare år allt mer börjat prägla idrottsvärlden. CSR är ett samlingsbegrepp på aktiviteter som utförs för att främja samhället. Anledningarna till att idrottsföreningar väljer att engagera sig i frågor som berör samhället är många men, inom Sverige har den idrottsliga kommersialiseringen och professionaliseringen bidragit till att elitidrottsföreningar arbetar med CSR-frågor utöver kärnverksamheten. Elitidrottsföreningar skapar stort medialt intresse och supportrar är en av elitidrottsföreningarnas primära intressenter som bidrar till framgång. Alla supportrar har inte samma engagemang eller åsikter i frågor rörande föreningen. Syftet med denna studie är att undersöka svenska elitidrottsföreningars supportrars attityd till CSR-arbete utöver kärnverksamheten samt jämföra om attityden skiljer sig mellan supportrar baserat på supporteridentifikation. För att uppnå syftet gjordes en kvantitativ enkätundersökning av supportrar till Hammarby Fotboll. Av totalt 96 respondenter identifierades 44 med lägre och 52 med högre supporteridentifikation. Resultatet visade att attityden mellan respondentgrupperna skiljde sig på det sätt att den högre identifikationsgruppen lutade åt en negativ attityd samtidigt som den lägre identifikationsgruppen var neutral med en marginell negativ lutning. Studien landade i att skillnaderna var marginella och att båda grupperna tolkas neutrala vilket ger slutsatsen att CSR utöver kärnverksamheten har ringa betydelse för supportrar oavsett identifikation.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

En intresseväckande teknikundervisning : Kvantitativ studie gällande hur tekniklärare undervisar för att skapa ett teknikintresse hos elever i årskurs 4-6

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

Ernest Mercier, le pétrole et la France

Ernest Mercier est l’un des patrons les plus influents de l'entre-deux-guerres en France. Ses différentes activités industrielles l'ont conduit à siéger sur de vastes pans de l’économie française, notamment du secteur énergétique. La thèse retrace la carrière pétrolière d'un homme qui a joué un rôle central pour le développement d'une industrie devenue stratégique, mais qui est embryonnaire lorsqu'il rejoint ce secteur après la Première Guerre mondiale. Mercier assiste et assure la création d'une industrie pétrolière nationale. Les obstacles se font légion contre les ambitions pétrolières de la France. Elle se présente bien tard sur un marché étroitement contrôlé par de puissants trusts. La recherche et l'exploitation pétrolière demandent d'importantes ressources, et aucune société française n'a les moyens d'une politique indépendante. Certaines banques se lancent alors dans les affaires de pétrole en s'alliant aux grands trusts internationaux. C'est le cas de Paribas; la gestion de ses avoirs roumains représente la première expérience de Mercier dans ce secteur. L'État s'intéresse aussi au pétrole, il devient un acteur incontournable. Le gouvernement français n'a pourtant pas les moyens de ses ambitions dans le domaine pétrolier. La politique nationale mise en place durant l'entre-deux-guerres doit faire appel à l'épargne privée française. La création d'une compagnie nationale, la Compagnie française des pétroles, en 1924 regroupe ainsi les différentes banques et sociétés intéressées au pétrole. Mercier est personnellement choisi par le président Raymond Poincaré pour mener à bien cette mission. Cette carrière s'articule donc autour d'un fragile équilibre entre milieux privés et gouvernement. Mercier devient rapidement l'intermédiaire incontournable qui régit ces relations. La thèse s'appuie sur les archives bancaires et industrielles, mais aussi sur celles du gouvernement français et de ses différents ministères. Cette analyse de la carrière d'Ernest Mercier permet de retracer les origines du secteur pétrolier français et l'action déterminante d'un homme. Elle expose les mécanismes d'influence d'une puissante banque d'affaires et les conflits d'intérêts qu'engendre l'exploitation pétrolière.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Informationsförvaltning inom en stor organisation : En fallstudie på Trafikverket

Denna studie syftar till att undersöka hur en stor organisation arbetar med förvaltning av information genom att undersöka dess nuvarande informationsförvaltning, samt undersöka eventuella förslag till framtida informationsförvaltning. Vidare syftar studien också till att undersöka hur en stor organisation kan etablera en tydlig styrning, samverkan, hantering och ansvars- och rollfördelning kring informationsförvaltning. Denna studie är kvalitativ, där datainsamlingen sker genom dokumentstudier och intervjuer. Studien bedrivs med abduktion och är en normativ fallstudie då studiens mål är att ge vägledning och föreslå åtgärder till det fall som uppdragsgivaren har bett mig att studera. Fallet i denna studie är ett typiskt fall, då studiens resultat kan vara i intresse för fler än studiens uppdragsgivare, exempelvis organisationer med liknande informationsmiljö. För att samla teori till studien så har jag genomfört litteraturstudier om ämnen som är relevanta för studiens syfte: Informationsförvaltning, Business Intelligence, Data Warehouse och dess arkitektur, samt Business Intelligence Competency Center. Denna studie bidrar med praktiskt kunskapsbidrag, då studien ger svar på praktiska problem. Uppdragsgivaren har haft praktiska problem i och med en icke fungerade informationsförvaltning, och denna studie har bidragit med förslag på framtida informationsförvaltning. Förslaget på framtida informationsförvaltning involverar ett centraliserat Data Warehouse, samt utvecklingen utav en verksamhet som hanterar informationsförvaltning och styrningen kring informationsförvaltningen inom hela organisationen.

Störningsinformation i tågtrafiken : Attityder bland resenärer och tågbolag till störningsinformation och tjänster för sådan information

When booking a trip along the railway through several train operators it is not uncommon that information about possible disruptions along the railway (that can change or cancel the booked trip) are not relayed to the passengers. Today, research on rail traffic in Sweden is limited. It is unclear how satisfied customers are with the quality of the information they receive during their trip (if they get it at all), including with respect to disruptions. Our partners have identified what they believe is a need among train operators, which is a service for disruption information to travelers. In addition to confirming that there is a need for such a service, we have an interest to investigate how such a service might look like and what the users want. Our research has shown that passengers are not satisfied with either the amount of information about disturbances or how often they get it. Along with KnowitBorlänge, we have come up with a proposed solution that uses already existing technologies to create a portal for an efficient way to get the interference information to travelers.

Facteurs de risque de développement de troubles intériorisés : études en Imagerie par Résonance Magnétique structurelle

Plusieurs facteurs de risque de développement de troubles intériorisés, tels que les troubles d’anxiété et de l’humeur, ont été identifiés dans la littérature. Les deux plus importants facteurs de risques regroupent l’adversité vécue durant l’enfance (par exemple la maltraitance) et le risque parental (c’est-à-dire la présence d’un trouble intériorisé chez l’un ou les deux parents). Ces facteurs de risque ont été liés à des changements neuroanatomiques similaires à ceux observés en lien avec les troubles intériorisés. Ainsi, en présence de ces facteurs de risque, des anomalies anatomiques pourraient laisser présager l’apparition prochaine d’une symptomatologie de troubles intériorisés chez des individus encore asymptomatiques. Chez les quelques populations de jeunes investiguées, les participants présentaient des comorbidités et/ou étaient sous médication, ce qui rend difficile l’interprétation des atteintes cérébrales observées. Ce travail de thèse s’est intéressé aux liens entre ces deux facteurs de risque et les substrats neuroanatomiques associés à chacun d’eux, chez des adolescents asymptomatiques et n’étant sous aucune médication. Une première étude a examiné le lien entre le niveau de pratiques parentales coercitives et le niveau de symptômes d’anxiété, mesurés de manière longitudinale depuis la naissance, et les différences neuroanatomiques observées à l’adolescence (voir Chapitre 2). Une deuxième étude a examiné le lien entre le risque parental de développer des troubles d’anxiété et les différences neuroanatomiques observées à l’adolescence (voir Chapitre 3). Une troisième étude s’est intéressée au lien entre le risque parental de développer un trouble de dépression ou un trouble bipolaire et les différences neuroanatomiques observées à l’adolescence (voir Chapitre 4). Les résultats démontrent des différences de volume et/ou d’épaisseur corticale dans plusieurs structures clés impliquées dans le traitement et la régulation des émotions. C’est le cas du cortex préfrontal, de l’amygdale, de l’hippocampe et du striatum. Ces résultats suggèrent que certaines des différences neuroanatomiques observées dans les troubles intériorisés peuvent être présentes avant que le trouble ne se manifeste, et représenter des marqueurs neuronaux du risque de développer le trouble. Les implications théoriques et les limites de ces trois études sont finalement discutées dans le Chapitre 5.