The impact of broadband quality standards on internet services market structure in Colombia

This paper develops a structural model which allows estimating the impact of regulatory decisions looking for the setting of download-speed standards on market structure and performance. We characterize a setting under which quality standards improve both service quality and availability. As to quality, we evaluate the impact of quality standards on the performance of local demand from a detailed database of broadband internet subscribers, discriminated by the main attributes of an internet subscription contract as location, supplier, monthly-fee, download- and upload-speed features. From these results, we are able to identify the effect of quality regulation on the behavior of internet providers in a differentiated product market approach. As a consequence, we are able to assert that the response of internet service providers to quality regulation is a more intense product differentiation that contributes to demand expansion and therefore to improve broadband penetration indicators.

Dynamic management and restoration of virtual paths in broadband networks based on distributed software agents

La gestió de xarxes és un camp molt ampli i inclou molts aspectes diferents. Aquesta tesi doctoral està centrada en la gestió dels recursos en les xarxes de banda ampla que disposin de mecanismes per fer reserves de recursos, com per exemple Asynchronous Transfer Mode (ATM) o Multi-Protocol Label Switching (MPLS). Es poden establir xarxes lògiques utilitzant els Virtual Paths (VP) d'ATM o els Label Switched Paths (LSP) de MPLS, als que anomenem genèricament camins lògics. Els usuaris de la xarxa utilitzen doncs aquests camins lògics, que poden tenir recursos assignats, per establir les seves comunicacions. A més, els camins lògics són molt flexibles i les seves característiques es poden canviar dinàmicament. Aquest treball, se centra, en particular, en la gestió dinàmica d'aquesta xarxa lògica per tal de maximitzar-ne el rendiment i adaptar-la a les connexions ofertes. En aquest escenari, hi ha diversos mecanismes que poden afectar i modificar les característiques dels camins lògics (ample de banda, ruta, etc.). Aquests mecanismes inclouen els de balanceig de la càrrega (reassignació d'ample de banda i reencaminament) i els de restauració de fallades (ús de camins lògics de backup). Aquests dos mecanismes poden modificar la xarxa lògica i gestionar els recursos (ample de banda) dels enllaços físics. Per tant, existeix la necessitat de coordinar aquests mecanismes per evitar possibles interferències. La gestió de recursos convencional que fa ús de la xarxa lògica, recalcula periòdicament (per exemple cada hora o cada dia) tota la xarxa lògica d'una forma centralitzada. Això introdueix el problema que els reajustaments de la xarxa lògica no es realitzen en el moment en què realment hi ha problemes. D'altra banda també introdueix la necessitat de mantenir una visió centralitzada de tota la xarxa. En aquesta tesi, es proposa una arquitectura distribuïda basada en un sistema multi agent. L'objectiu principal d'aquesta arquitectura és realitzar de forma conjunta i coordinada la gestió de recursos a nivell de xarxa lògica, integrant els mecanismes de reajustament d'ample de banda amb els mecanismes de restauració preplanejada, inclosa la gestió de l'ample de banda reservada per a la restauració. Es proposa que aquesta gestió es porti a terme d'una forma contínua, no periòdica, actuant quan es detecta el problema (quan un camí lògic està congestionat, o sigui, quan està rebutjant peticions de connexió dels usuaris perquè està saturat) i d'una forma completament distribuïda, o sigui, sense mantenir una visió global de la xarxa. Així doncs, l'arquitectura proposada realitza petits rearranjaments a la xarxa lògica adaptant-la d'una forma contínua a la demanda dels usuaris. L'arquitectura proposada també té en consideració altres objectius com l'escalabilitat, la modularitat, la robustesa, la flexibilitat i la simplicitat. El sistema multi agent proposat està estructurat en dues capes d'agents: els agents de monitorització (M) i els de rendiment (P). Aquests agents estan situats en els diferents nodes de la xarxa: hi ha un agent P i diversos agents M a cada node; aquests últims subordinats als P. Per tant l'arquitectura proposada es pot veure com una jerarquia d'agents. Cada agent és responsable de monitoritzar i controlar els recursos als que està assignat. S'han realitzat diferents experiments utilitzant un simulador distribuït a nivell de connexió proposat per nosaltres mateixos. Els resultats mostren que l'arquitectura proposada és capaç de realitzar les tasques assignades de detecció de la congestió, reassignació dinàmica d'ample de banda i reencaminament d'una forma coordinada amb els mecanismes de restauració preplanejada i gestió de l'ample de banda reservat per la restauració. L'arquitectura distribuïda ofereix una escalabilitat i robustesa acceptables gràcies a la seva flexibilitat i modularitat.

Subspace and wavelet-packet algorithms for de-noising and classifying broadband THz transients

The results from a range of different signal processing schemes used for the further processing of THz transients are contrasted. The performance of different classifiers after adopting these schemes are also discussed.

Design, implementation and evaluation of broadband low noise amplifier (LNA) for radiometer

The two major applications of microwave remote sensors are radiometer and radar. Because of its importance and the nature of the application, much research has been made on the various aspects of the radar. This paper will focus on the various aspects of the radiometer from a design point of view and the Low Noise Amplifier will be designed and implemented. The paper is based on a study in radio Frequency Communications engineering and understanding of electronic and RF circuits. Some research study about the radiometer and practical implementation of Low Noise Amplifier for Radiometer will be the main focus of this paper. Basically the paper is divided into two parts. In the first part some background study about the radiometer will be carried out and commonly used types of radiometer will be discussed. In the second part LNA for the radiometer will be designed.

Synthesis method for visible and infrared broadband spaceflight antireflection coatings

Evolutionary synthesis methods, as originally described by Dobrowolski, have been shown in previous literature to be an effective method of obtaining anti-reflection coating designs. To make this method even more effective, the combination of a good starting design, the best suited thin-film materials, a realistic optimization target function and a non-gradient optimization method are used in an algorithm written for a PC. Several broadband anti-reflection designs obtained by this new design method are given as examples of its usefulness.

Synthesis of broadband anti-reflection coatings for spaceflight infrared optics

A synthesis method is outlined for the design of broadband anti-reflection coatings for use in spaceborne infrared optics. The Golden Section optimisation routine is used to make a search, using designated non-absorptive dielectric thin film combinations, for the coating design which fulfils the required spectral requirements using the least number of layers and different materials. Three examples are given of coatings designed by this method : (I) 1µm to 12µm anti-reflection coating on Zinc Sulphide using Zinc Sulphide and Yttrium Fluoride thin film materials. (ii) 2µm to 14µm anti-reflection coating on Germanium using Germanium and Ytterbium Fluoride thin film materials. (iii) 6µm to 17µm anti-reflection coating on Germanium using Lead Telluride, Zinc Selenide and Barium Fluoride. The measured spectral performance of the manufactured 6µm to 17µm coating on Germanium is given. This is the anti-reflection coating for the germanium optics in the NASA Cassini Orbiter CIRS instrument.

Comparison of MODIS broadband albedo over an agricultural site with ground measurements and values derived from Earth observation data at a range of spatial scales

Land surface albedo is dependent on atmospheric state and hence is difficult to validate. Over the UK persistent cloud cover and land cover heterogeneity at moderate (km-scale) spatial resolution can also complicate comparison of field-measured albedo with that derived from instruments such as the Moderate Resolution Imaging Spectrometer (MODIS). A practical method of comparing moderate resolution satellite-derived albedo with ground-based measurements over an agricultural site in the UK is presented. Point measurements of albedo made on the ground are scaled up to the MODIS resolution (1 km) through reflectance data obtained at a range of spatial scales. The point measurements of albedo agreed in magnitude with MODIS values over the test site to within a few per cent, despite problems such as persistent cloud cover and the difficulties of comparing measurements made during different years. Albedo values derived from airborne and field-measured data were generally lower than the corresponding satellite-derived values. This is thought to be due to assumptions made regarding the ratio of direct to diffuse illumination used when calculating albedo from reflectance. Measurements of albedo calculated for specific times fitted closely to the trajectories of temporal albedo derived from both Systeme pour l'Observation de la Terre (SPOT) Vegetation (VGT) and MODIS instruments.

System identification algorithms for the analysis of dielectric responses from broadband spectroscopies

We discuss the modeling of dielectric responses for an electromagnetically excited network of capacitors and resistors using a systems identification framework. Standard models that assume integral order dynamics are augmented to incorporate fractional order dynamics. This enables us to relate more faithfully the modeled responses to those reported in the Dielectrics literature.

Analysis of total visual and CCD V-broadband observations of Comet C/1995 O1 (Hale-Bopp): 1995-2001

We developed a general method for determination of water production rates from groundbased visual observations and applied it to Comet Hale-Bopp. Our main objective is to extend the method to include total visual magnitude observations obtained with CCD detector and V filter in the analysis of total visual magnitudes. We compare the CCD V-broadband careful observations of Liller [Liller, W. Pre-perihelion CCD photometry of Comet 1995 01 (Hale-Bopp). Planet. Space Sci. 45, 1505-1513, 1997; Liller, W. CCD photometry of Comet C/1995 O1 (Hale-Bopp): 1995-2000. Int. Comet Quart. 23(3), 93-97, 2001] with the total visual magnitude observations from experienced international observers found in the International Comet Quarterly (ICQ) archive. A data set of similar to 400 CCD observations covering about the same 6 years time span of the similar to 12,000 ICQ selected total visual magnitude observations were used in the analysis. A least-square method applied to the water production rates, yields power laws as a function of the heliocentric distances for the pre- and post-perihelion phases. The average dimension of the nucleus as well as its effective active area is determined and compared with values published in the literature. (C) 2009 COSPAR. Published by Elsevier Ltd. All rights reserved.

Tio steg för lyckad amning : En granskning av en BB-avdelning i Mellansverigeoch hur de uppfyller UNICEF/WHO´s mål för en amningsvänlig vård

Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde UNICEF/WHO´s kriterier för en amningsvänlig vård, samt att jämföra resultaten med tidigare utvärderingar från åren 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var också att undersöka vad som påverkat mammorna i beslutet att vilja amma. Amningsvänlig vård utgår från ”Tio steg till lyckad amning” och är en global amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal. Vidare gjordes observationer på BB-avdelningen samt genomgång av avdelningens skrivna material angående amning, riktat till personal och mammor. Kriterierna för att amningsvänlig vård bedrivs är att, åtta av tio steg i amningsstrategin ska vara uppfyllda. Den undersökta avdelningen uppfyllde fem av de tio stegen. Genomgående i studien framkom att personalen hade goda praktiska amningskunskaper. Mammornas kunskap om hur de upprätthöll amningen var inte tillräckliga. Vidare hade inte mammorna fått tillräcklig kännedom om var de kunde vända sig för att få råd och stöd angående amning efter hemgång. Resultatet var jämförbart med studierna från 1996 och 2002, men en försämring jämfört med studierna 1997 och 1998 då de klarade åtta respektive nio av de tio stegen. Mammorna tillfrågades också om vad som påverkat dem mest i sitt beslut att amma. För förstföderskorna var det rådgivningen de fått på MVC och för omföderskor betydde tidigare erfarenheter mest.

Pappors upplevelser av BB-vård

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.

Tillmatning av nyfödda barn på BB i Sverige : följs föreskrifter och rekommendationer

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

Personalens förväntningar inför sammanslagning av förlossnings-, BB- och neonatalavdelningen och att samtidigt införa samvård : Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring.