Sektpolitik : En analys av aktörerna bakom politiska motioner rörande sekter i Sverige

De senaste två åren har ett antal motioner rörande sekter och deras verksamheter lagts i riksdagen. Bakgrunden är att man menar att en del människor far illa av sitt medlemskap och att särskilt stöd kan behövas vid ett avhopp samt att utredningar om barn som växer upp inom sekter behövs eftersom kunskapen om dessas situation är bristfällig. Det finns olika aktörer i samhället som intresserar sig för sekter. Religionsvetare, journalister, före detta medlemmar, rörelserna själva och terapeuter är alla exempel på aktörer som intar olika positioner på fältet sektsyn. Aktörernas agerande utgår från det ställningstagande deras respektive positionering innebär vilken i sin tur genererar reaktioner från övriga aktörer på samma fält. Syftet med uppsatsen är att lägga ett maktperspektiv på fältet sektsyn och potentiellt politiskt inflytande genom att undersöka vilka aktörers perspektiv som ligger bakom motioner rörande sekter lagda i riksdagen åren 2008-2010.Genom att granska tre motioner rörande sekter som lagts åren 2008-2010 utifrån Bourdieus fältteori och Eileen Barkers modell över relationen mellan olika aktörer på fältet ”sektsyn” diskuterar uppsatsen frågan om vem som har potentiellt inflytande på de politiska besluten rörande sekter och deras verksamheter i Sverige. Min slutsats är att inflytandet från antikultrörelsens och medias aktörer huvudsakligen ligger till grund för dessa motioner.

En utvärdering av Android och Iphone : För utveckling av webbtjänstunderstödda applikationer ämnade för intern distribution

Tack vare bättre och bättre förutsättningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjänster, presenteras här ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna är Android och Iphone på grund av deras växande utbredning på smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsättningar för att utveckla webbtjänst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande användargränssnitt är också i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android är lättare att lära sig om man kommer ifrån en Java- eller .Netmiljö samt lättare att distribuera. Iphone har däremot bättre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer. Båda plattformarna har dock bristfälligt stöd för kommunikation via webbtjänster. Detta resultat uppnåddes genom litteraturstudier, samt en fallstudie där vi utvecklade applikationer med fokus på just webbtjänstkommunikation, intern distribuering samt ett tilltalande användargränssnitt.

Pappors upplevelser av förlossning som avslutas med sugklocka

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=<0,001). De upplevde inte heller att de fick stöd i sin situation och att informationen före och efter förlossningen var bristfällig. De upplevde dock att de får prata igenom sin förlossning med sin barnmorska om man jämför de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=0,008). Slutsats: Det är oerhört viktigt att papporna får känna en trygghet och tillit till vården under förlossningen. Papporna som deltar vid en förlossning med sugklocka upplever den ofta negativt. Upplevelsen av att känna stöd och uppmärksamhet kan göra att bearbetningen av en instrumentell förlossning går lättare. Att få möjlighet att prata igenom händelseförlopp är väldigt viktig.

Patienters upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning : en litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka upplevelser patienter hade av olika omvårdnadsaspekter vid besök på en akutmottagning. Metod: Vetenskapliga artiklar till studien har sökts via databaserna PubMed, Medline och Cinahl samt sökmotorn ELIN@Dalarna. Resultat: Miljön i väntrummet visade sig vara mycket viktig eftersom det ofta förekom långa väntetider. Väntetiden var en viktig aspekt för upplevelsen av besöket på akutmottagning. Lång väntetid gav en negativ upplevelse av besöket. Det framkom att information om varför det var väntetid samt varför prover och behandling utfördes var betydelsefullt. Upplevelser av att få vara delaktig i omvårdnaden var en aspekt som stod i nära samband med patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden på akutmottagningen. En anhörigs närvaro var betydelsefull för tryggheten vid akutmottagningsbesöket. Diskussion: Då det handlar om patientens omvårdnad är det av vikt att patienten får den information som krävs för att kunna följa med i vårdprocessen. Sjuksköterskan kan vara ett stöd i att finna mening och på så vis stärka känslan av trygghet under besöket på akutmottagningen. Slutsats: Adekvat information till patient och närstående hjälpte patienten att acceptera väntetiden, förstå undersökning och behandling samt känna sig delaktig. . Det var viktigt att patienten fick känna sig sedd och bekräftad av sjuksköterskan samt att det fanns en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

Hur sjuksköterskan och vården påverkas av hög arbetsbelastning

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete. Den höga arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskan då hon inte alltid hann med att ge den önskade vården. Det fanns även faktorer i arbetsmiljön som underlättade hennes arbete som ett väl fungerande samarbete med kollegorna. Sjuksköterskor var också beroende av ett bra kollegialt stöd och behövde få tid för att ta söka ny kunskap. Sjuksköterskans arbetsbelastning bör vara så att hon kan hantera och ha kontroll över sitt arbete. Kommunikationen mellan den anställde och ledningen var viktig, för att sjuksköterskan skulle kunna ge en vård av hög kvalitet.

Vägen tillbaka : Upplevelser av återhämtning från psykos

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Att leva med psykos leder ofta till att individen förlorar en del av sig själv och sin livsvärld. Studien visade att under återhämtningsprocessen är det viktigt att hitta sig själv och att utveckla en känsla av identitet. Meningsfull sysselsättning och relationer är till stöd för en positiv återhämtning. Studien visade också varierade resultat hos personer som varit inlåsta på sjukhus eller institutioner

Att lyckas med kommunalaIT-projekt : En förstudie inför införande av enprojektmodell för Ludvika kommuns IT-enhet

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell. Den försöker bl.a. fastställa om en av orsakerna till dessa misslyckanden har att göra med avsaknad av en lämplig projektmodell, alternativt om den modell och de metoder man använder sig av används på fel sätt.Fokus ligger på vikten av att använda en projektmodell som stöd för IT-projekt i kommunal verksamhet. Den pekar också på vanliga fallgropar och bygger i huvudsak på två studier. En statistisk undersökning som omfattar landets kommunala IT-enheter och deras användning av projektmodeller, metoder och verktyg anpassade för projektarbete i allmänhet och IT-projekt i synnerhet. Den andra är en förstudie hos IT-enheten på Ludvika kommun. De använder ingen projektmodell och ville bla få en nulägesanalys som underlag för framtida beslutsfattning om att införa en lämplig projektmodell. Resultaten har validerats med befintliga teorier om projektarbete och systemutvecklingsmodeller och visar att en projektmodell är bidragande för att kunna genomföra lyckade projekt. Användandet i sig, räcker inte för att projekten skall bli framgångsrika. Kunskap om projektarbete, förankring i organisationen, god dokumenthantering och rätt rollfördelningar inom projekten är exempel på sådant som är högst relevant.

Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Är organisationen mogen för evidensbaserad vård? : översättning och validering av Alberta Context Tool och beskrivning av sjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer inom ortopedisk vård

Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hälso- och sjukvård och beskriva ortopedsjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer såsom ledarskap, arbetskultur, återkoppling, utvecklingsmöjligheter och forskningsanvändning, som kan påverka möjligheten att omsätta forskningsresultat i vårdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjuksköterskor som arbetade på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT är ett frågeformulär framtaget utifrån de senaste årens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse för sjuksköterskors forskningsanvändning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehållsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att användas för sjuksköterskor som arbetar på ortopedisk vårdavdelning i Sverige. Reliabilitetstesten med Chronbach´s Alpa gav värden nära 0,7 för de åtta frågeområden som behandlar kontexten.Sjuksköterskorna rapporterade att det fanns brister i många av de delar av kontexten som enligt forskning visat sig ha betydelse för möjligheten att implementera evidensbaserad vård. Sjuksköterskorna trivdes med sitt arbete och kände att deras kunskaper värderades högt i vårdteamet. Resultatet visade dock att det inte fanns tillräckligt stöd från ledningen för att utveckla vården. De rapporterade att de nästan inte alls fick återkoppling i vårdarbetet. Det saknades stödfunktioner och strategier för att implementering av forskningsresultat skulle vara möjligt att implementera i vårdarbetet. Majoriteten av sjuksköterskorna såg positivt på forskningsanvändning.

Kvinnors upplevelse av sitt värkarbete under planerad hemförlossning

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog. Dessa förlossningsbeskrivningar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Fyra kategorier kom att identifieras: (1) kroppsliga upplevelser; (2) trygghet; (3) kontroll samt (4) utsatthet. Det i särklass mest entydiga resultatet är den trygghet kvinnor upplever relaterat till stöd från andra personer, i synnerhet barnmorskan.Slutsats: De flesta kvinnor som föder hemma upplever att de har kontroll och känner sig trygga under värkarbetet i hemförlossningssituationen. Tryggheten beror i stor utsträckning på det stöd som barnmorskan och kvinnans partner tillhandahåller. Dock behövs mer kunskap inom området, speciellt kunskap där upplevelsen av värkarbetet med mer tydlighet undersöks.

Att utveckla och utvecklas i förskolan : Kunskapande i praktisk handling med reflektionen som grund

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

Gruppbaserad patientutbildning - en del av en förändringsprocess : En kvalitativ intervjustudie bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvård, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvård och (3) svårigheter med gruppbaserad patientutbildning. Många vittnade om att förändringsprocessen startade redan vid diagnostillfället, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhämtning och tillämpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra värdefull kunskap och stärkte och gav stöd åt varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvårade framsteg i egenvård exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper. Deltagarna uttryckte negativa synpunkter såsom att inte uppskatta deltagande i grupp och om svårigheter i delar av undervisningen. Slutsats: Deltagarna upplevde den gruppbaserade patientutbildningen positiv och berikande och som en betydelsefull del av förändringsprocessen. Kunskapsutbytet och gemenskapen i gruppen ansågs vara de viktigaste beståndsdelarna. Samtliga deltagare hade gjort positiva förändringar i levnadsvanor och framsteg i egenvård tack vare den gruppbaserade patientutbildningen. Det fanns dock hinder som försvårade förändringsprocessen.

Coachning som pedagogiskt verktyg i skolan : En studie om hur lärare och elever uppfattar coachning som stöd för lärande i en gymnasieskola

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan. De fria valmöjligheterna som eleven har kan innebära utmaning och utveckling på så vis att eleven själv kan bestämma när och hur denne vill utmana sig. Det kan också innebära att eleven prövar och hittar sin egen metod som motiverar och stimulerar lärandet.

Pappans uppfattningar om det egna lilla barnets anknytning till honom. : En kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd. Metod: Detta var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av fenomenografi. Deltagarna var pappor till barn som var mellan 3 och 14 månader. Resultat: Pappan såg barnets anknytning till honom som en relation, ett starkt villkorslöst band som innebar kärlek och trygghet. Han försökte underlätta barnets anknytning till honom. Det fanns delade meningar om stödet från barnhälsovården, pappan fick stöd från barnets mamma. Slutsats: För att stötta pappan på ett effektivt sätt i föräldraskapet kvävs en förståelse för pappors uppfattningar och erfarenheter av barnets anknytning, här har sjuksköterskan inom barnhälsovården en viktig uppgift att fylla. Författarna anser att det vore av betydelse att i vidare forskning studera hur personalen inom barnhälsovården arbetar för att främja barns anknytning till pappan.

Upplevda problem med projektstyrningsmetoden Scrum i systemutvecklingsprojekt : En studie av Scrums-relaterade problem hos IT- företag i Borlängeregion

Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ”siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas”. Artikeln triggade vårt intresse av att ta reda på vilka problem specifika för Scrum som många har kritiserat och valde därför att rikta in vår studie mot detta. Uppsatsen syftar till att undersöka om lokala IT-företag i Borlänge, Headlight, Sogeti ochstatliga nätkapacitetleverantören Trafikverket ICT lider av det allmänna problem som de andra Scrumanvändarna upplever i samband med användningen av metoden. Denna uppsats har fokus på fyra problemområden: bristfällig dokumentation, sämre effektivitet i arbetsprocessen, sämre effektivitet i arbetsprocessen i stora projekt samt bristande stöd för utvärdering. För vår studie har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuserier gjordes på elva personer hos våra fallföretag. Målgruppen för våra intervjuer är Product Owner (PO) ScrumMaster (SM) och utvecklare. Vi kan efter genomförd studie dra slutsatsen att de allmänna upplevda problem som de andra Scrumanvändaren upplever har vi även kunnat identifiera hos våra fallföretag. Resultaten har bekräftats med insamlade data och vår teoretiska ram. I diskussionen presenterar vi rekommendationer för att undvik relaterade problem med Scrum.