990 resultados para Laparcerie-Richepin, Cora (1875-1951)
Resumo:
The international appeal of Hollywood films through the twentieth century has been a subject of interest to economic and film historians alike. This paper employs some of the methods of the economic historian to evaluate key arguments within the film history literature explaining the global success of American films. Through careful analysis of both existing and newly constructed data sets, the paper examines the extent to which Hollywood's foreign earnings were affected by: film production costs; the extent of global distribution networks; and also the international orientation of the films themselves. The paper finds that these factors influenced foreign earnings in quite distinct ways, and that their relative importance changed over time. The evidence presented here suggests a degree of interaction between the production and distribution arms of the major US film companies in their pursuit of foreign markets that would benefit from further archival-based investigation.
Resumo:
Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.
Resumo:
Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val. I den kommun som har en längre tradition av relativt hög kvinnlig representation märks kvinnor i fler sammanhang som förutsätter att man tar ett större utrymme på mötena. Dessa tillfällen sammanfaller med en speciell kvinnas aktiva period i fullmäktige och försvinner när den kvinnliga representationen minskar till en ensam kvinna.
Resumo:
Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Undersökningen visade även att flickornas fäder i första hand utövade yrken inom yrkeskategorin tjänstemän på mellannivå. När det kommer till vilka flickor som läste vidare på gymnasium var det i första hand flickor ur samhällets högsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till högre utbildning. De elever som avbröt sina studier förändrades över tid och varierade också med social bakgrund.
Resumo:
Otto Klitgord is presiding over the May 24, 1951 commencement ceremony of the New York State Institute of Applied Arts and Sciences held in Carnegie Hall. Otto Klitgord was the first president of the New York City College of Technology. He was named director of the New York State Institute of Applied Arts and Sciences when it was formed in the 1946 and became president in the 1950s when the administration was reorganized. Klitgord served until 1960, making his tenure as president the longest in City Tech's history.
Resumo:
Este trabalho analisa o desenvolvimento socioeconômico do município de Caxias do Sul durante os primeiros 35 anos de existência, desde que surgiu como colônia do governo imperial. Ocorreu nessa localidade acelerado incremento das atividades econômicas, surgindo um mercado local, ao mesmo tempo em que Caxias inseria-se no círculo mercantil regional. O período coincide com o momento de constituição do capitalismo no Rio Grande do Sul. A pesquisa revelou que a produção não agrícola de Caxias era essencialmente artesanal até 1910, com unidades produtivas pouco diferenciadas e situadas em grande medida no meio rural. O comércio, não só de bens de consumo como também de terras, proporcionava as melhores oportunidades de enriquecimento. A alternativa de diversificar atividades, comerciais e de subsistência, favoreceu o estabelecimento de milhares de imigrantes, porém, a formação socioeconômica se caracterizou por profundas desigualdades que expulsaram, desde o início da colonização, grande número de imigrantes sem condições de se fixarem na colônia.
Resumo:
Analisa a experiência histórica do Japão ao término da Segunda Guerra Mundial quanto a inflação e políticas econômicas de estabilização no período entre 1945 e 1951. Aborda as origens e causas do aumento do nível de preços, as políticas econômicas - reforma monetária e fiscal, reconstrução econômica, realinhamento e tabelamento de preços, equilíbrio do orçamento público, ingresso de divisas estrangeiras, reformas estruturais - e suas consequências quanto a estabilização dos preços.
Resumo:
Este texto tem como objetivo analisar o papel e a atuação da Assessoria Econômica no segundo governo Vargas a partir de entrevistas que alguns de seus membros concederam ao Centro de Pesquisa e Documentação de História Contemporânea do Brasil (CPDOC), da Fundação Getulio Vargas, ao longo da década de 1980. Ao avaliar a posteriori a curta, porém intensa, experiência que tiveram como “braço imediato” do presidente da República,2 os depoimentos de Rômulo de Almeida, Cleantho Paiva Leite e Ignacio Rangel tornam-se fontes particularmente interessantes para quem está interessado em entender os meandros do processo de industrialização, em particular o papel que nele desempenharam as chamadas “elites técnicas”.