Feeling existentially touched - A phenomenological notion of the well-being of elderly living in special housing accommodation from the perspective of care professionals

This article presents a phenomenological analysis of interview material, in which 12 care professionals in elderly care reflect on the elderly's well-being within the frame of special housing accommodation. The perspective of the care professionals is of special interest. The findings show that the well-being is characterized as the elderly's feelings of being existentially touched. The well-being is an existential experience of being acknowledged as a human being and is an approach that classifies the elderly's needs as those of having, loving, and being. The meaning of the phenomenon is elucidated by the constituents: (1) to feel the freedom of choice, (2) to feel pleasure, and (3) to feel closeness to someone or something. The findings contribute new understanding of well-being in the elderly care by its existential dimension of the well-being as "just being'' and of doing things in order to experience meaningfulness. Accordingly, the well-being of the elderly as it is seen from the perspective of the care professionals involves both carers' subjectivity and intersubjectivity between the care professional and the elderly. An implication for promoting elderly's well-being is to develop awareness of these existential dimensions.

Rättfärdigade prioriteringar - en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.

Parent sensitive support by paediatric nurses

Introduction The hospitalization of a child causes big changes in child and his family life. Parents often suffer from stress and anxiety. This can affect their relationship with the child. Because of the closeness to the parents, nurses have an important role in giving parents support so they can have more energy to support and take care of their children and in the inclusion of the family in the process of care Objectives: To define what family-centered care is, the needs of hospitalized children's parents and to identify the strategies and methods that the nurses use to give parental support adapted to the parent's needs and to identify the differences between parental support given by nurses in Belgium and Portugal. Methods and procedures The study exists out of two parts. First is an integrative review of literature. The search was performed using the databases MEDLINE, CINAHL , PubMed and Science Direct. 18 Articles were selected based on inclusion criteria. Second part is a focus group. The participants were pediatric nurses from Portugal and Belgium. Results family-centered care can be considered as a partnership between family and nurses. It has some general principles: information sharing, respect differences, negotiation and care in the context of the family. Parents have different needs: knowledge and communication, support, comfort, proximity and assurance. Parents cope with stress in different ways and nurses can support them while they are in the hospital. It is a nurse task to identify the stressors and know methods of emotional support, so she can protect the family structure. Nurses should always see the family as a path to the child, with whom the nurses should worry about taking care and meeting their needs. Conclusion Nurses should collect information which includes family relationships, cultural and religious habits and familiar dynamic. Parents need interpersonal emotional support. It is important for parents to be close to their children and take care of themselves. Nurses must create an environment where parents feel safe and have privacy. To create a therapeutic and professional relationship efficient communication is needed. Parents will experience less stress and anxiety.

Parent sensitive support by paediatric nurses

Introduction The hospitalization of a child causes big changes in child and his family life. Parents often suffer from stress and anxiety. This can affect their relationship with the child. Because of the closeness to the parents, nurses have an important role in giving parents support so they can have more energy to support and take care of their children and in the inclusion of the family in the process of care Objectives: To define what family-centered care is, the needs of hospitalized children's parents and to identify the strategies and methods that the nurses use to give parental support adapted to the parent's needs and to identify the differences between parental support given by nurses in Belgium and Portugal. Methods and procedures The study exists out of two parts. First is an integrative review of literature. The search was performed using the databases MEDLINE, CINAHL , PubMed and Science Direct. 18 Articles were selected based on inclusion criteria. Second part is a focus group. The participants were pediatric nurses from Portugal and Belgium. Results family-centered care can be considered as a partnership between family and nurses. It has some general principles: information sharing, respect differences, negotiation and care in the context of the family. Parents have different needs: knowledge and communication, support, comfort, proximity and assurance. Parents cope with stress in different ways and nurses can support them while they are in the hospital. It is a nurse task to identify the stressors and know methods of emotional support, so she can protect the family structure. Nurses should always see the family as a path to the child, with whom the nurses should worry about taking care and meeting their needs. Conclusion Nurses should collect information which includes family relationships, cultural and religious habits and familiar dynamic. Parents need interpersonal emotional support. It is important for parents to be close to their children and take care of themselves. Nurses must create an environment where parents feel safe and have privacy. To create a therapeutic and professional relationship efficient communication is needed. Parents will experience less stress and anxiety.