Facebook & Blackboard: comparison of learner perspectives

Different systems, different purposes – but how do they compare as learning environments? We undertook a survey of students at the University, asking whether they learned from their use of the systems, whether they made contact with other students through them, and how often they used them. Although it was a small scale survey, the results are quite enlightening and quite surprising. Blackboard is populated with learning material, has all the students on a module signed up to it, a safe environment (in terms of Acceptable Use and some degree of staff monitoring) and provides privacy within the learning group (plus lecturer and relevant support staff). Facebook, on the other hand, has no learning material, only some of the students using the system, and on the face of it, it has the opportunity for slips in privacy and potential bullying because the Acceptable Use policy is more lax than an institutional one, and breaches must be dealt with on an exception basis, when reported. So why do more students find people on their courses through Facebook than Blackboard? And why are up to 50% of students reporting that they have learned from using Facebook? Interviews indicate that students in subjects which use seminars are using Facebook to facilitate working groups – they can set up private groups which give them privacy to discuss ideas in an environment which perceived as safer than Blackboard can provide. No staff interference, unless they choose to invite them in, and the opportunity to select who in the class can engage. The other striking finding is the difference in use between the genders. Males are using blackboard more frequently than females, whilst the reverse is true for Facebook. Interviews suggest that this may have something to do with needing to access lecture notes… Overall, though, it appears that there is little relationship between the time spent engaging with Blackboard and reports that students have learned from it. Because Blackboard is our central repository for notes, any contact is likely to result in some learning. Facebook, however, shows a clear relationship between frequency of use and perception of learning – and our students post frequently to Facebook. Whilst much of this is probably trivia and social chit chat, the educational elements of it are, de facto, contructivist in nature. Further questions need to be answered - Is the reason the students learn from Facebook because they are creating content which others will see and comment on? Is it because they can engage in a dialogue, without the risk of interruption by others?

An ontological approach to competency management

Competency management is a very important part of a well-functioning organisation. Unfortunately competency descriptions are not uniformly specified nor defined across borders: National, sectorial or organisational, leading to an opaque competency description market with a multitude of competency frameworks and competency benchmarks. An ontology is a formalised description of a domain, which enables automated reasoning engines to be built which by utilising the interrelations between entities can make “intelligent” choices in different situations within the domain. Introducing formalised competency ontologies automated tools, such as skill gap analysis, training suggestion generation, job search and recruitment, can be developed, which compare and contrast different competency descriptions on the semantic level. The major problem with defining a common formalised ontology for competencies is that there are so many viewpoints of competencies and competency frameworks. Work within the TRACE project has focused on finding common trends within different competency frameworks in order to allow an intermediate competency description to be made, which other frameworks can reference. This research has shown that competencies can be divided up into “knowledge”, “skills” and what we call “others”. An ontology has been created based on this with a simple structure of different “kinds” of “knowledges” and “skills” using semantic interrelations to define the basic semantic structure of the ontology. A prototype tool for analysing a skill gap analysis has been developed. Personal profiles can be produced using the tool and a skill gap analysis is performed on a desired competency profile by using an ontologically based inference engine, which is able to list closest fit and possible proficiency gaps

Facebook & BlackBoard: comparative view of learning environments

For several years, online educational tools such as Blackboard have been used by Universities to foster collaborative learning in an online setting. Such tools tend to be implemented in a top-down fashion, with the institution providing the tool to the students and instructing them to use it. Recently, however, a more informal, bottom up approach is increasingly being employed by the students themselves in the form of social networks such as Facebook. With over 9,000 registered Facebook users at the beginning of this study, rising to over 12,000 at the University of Reading alone, Facebook is becoming the de facto social network of choice for higher education students in the UK, and there was increasing anecdotal evidence that students were actively learning via Facebook rather than through BlackBoard. To test the validity of these anecdotes, a questionnaire was sent to students, asking them about their learning experiences via BlackBoard and Facebook. The results show that students are making use of the tools available to them even when there is no formal academic content, and that increased use of a social networking tool is correlated with a reported increase in learning as a result of that use.

Students’ perception of privacy risks in using social networking sites for learning: a study of Uganda Christian University

Although social networking sites (SNSs) present a great deal of opportunities to support learning, the privacy risk is perceived by learners as a friction point that affects their full use for learning. Privacy risks in SNSs can be divided into risks that are posed by the SNS provider itself and risks that result from user’s social interactions. Using an online survey questionnaire, this study explored the students’ perception of the benefits in using social networking sites for learning purposes and their perceived privacy risks. A sample of 214 students from Uganda Christian University in Africa was studied. The results show that although 88 % of participants indicated the usefulness of SNSs for learning, they are also aware of the risks associated with these sites. Most of the participants are concerned with privacy risks such as identity theft, cyber bullying, and impersonation that might influence their online learning participation in SNSs.

Photoproduction of J/psi and of high mass e(+)e(-) in ultra-peripheral Au plus Au collisions at root s(NN)=200 GeV

We present the first measurement of photoproduction of J/psi and of two-photon production of high-mass e(+)e(-) pairs in electromagnetic (or ultra-peripheral) nucleus-nucleus interactions, using Au + Au data at root s(NN) = 200 GeV. The events are tagged with forward neutrons emitted following Coulomb excitation of one or both Au* nuclei. The event sample consists of 28 events with m(e+e-) > 2 GeV/c(2) with zero like-sign background. The measured cross sections at midrapidity of d sigma/dy (J/psi + Xn, y = 0) = 76 +/- 33 (stat) +/- 11 (syst) pb and d(2)sigma /dm dy (e(+) e(-) + Xn, y = 0) = 86 +/- 23(stat) +/- 16(syst) mu b/ (GeV/c(2)) for m(e+e-) epsilon vertical bar 2.0, 2.8 vertical bar GeV/c(2) have been compared and found to be consistent with models for photoproduction of J/psi and QED based calculations of two-photon production of e(+)e(-) pairs. (C) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.

Dilepton mass spectra in p plus p collisions at root s=200 GeV

PHENIX has measured the electron-positron pair mass spectrum from 0 to 8 GeV/c(2) in p + p collisions at root s = 200 GeV. The contributions from light meson decays to e(+)e(-) pairs have been determined based on measurements of hadron production cross sections by PHENIX. Within the systematic uncertainty of similar to 20% they account for all e(+)e(-) pairs in the mass region below similar to 1 GeV/c(2). The e(+)e(-) pair yield remaining after subtracting these contributions is dominated by semileptonic decays of charmed hadrons correlated through flavor conservation. Using the spectral shape predicted by PYTHIA, we estimate the charm production cross section to be 544 +/- 39(stat) +/- 142(syst) +/- 200(model) pb. which is consistent with QCD calculations and measurements of single leptons by PHENIX. (C) 2008 Elsevier BV. All rights reserved.

Att utveckla en effektiv webbsida med avseende på marknadsföring och säljstöd.

Internet är ett mycket kraftfullt media för marknadsföring och säljstöd. Genom modern teknologi kan man skaffa sig viktig information om webbsidans besökare och vad dessa finner bra och mindre bra på webbsidan. Ett korrekt nyttjande av informationen ger en bra grund till långsiktiga kundrelationer och målgruppsanpassning, allt enligt relationsmarknadsföringens principer.Syftet med arbetet har varit att utreda vad som gör en webbsida effektiv ur ett marknadsförings- och säljstödsperspektiv och att också skapa en sådan webbsida för Flexibla Kontor i Säter. Detta har utförts genom en nulägesanalys tillsammans med en konsult, studier av litteratur, intervjuer med säljare på Flexibla Kontor samt en fasindelning av arbetet.Flexibla kontor har mycket goda förutsättningar för att effektivt kunna använda en sådan webbsida. Man bör jobba för att ta fram optimala texter till webbsidan och utreda vilka besökare sidan har och vad dessa gör under sitt besök.

Den hvita stadens tjänare : En studie över fackligt arbete och arbetsvilkor bland mentalskötare vid Säters sjukhus åren 1912 till 1952

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

Vikten av arbete : Patienternas arbete och dess betydelse på Säters hospital 1912-1942

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet. Resultaten visar, att när det gäller arbetets omfattning ökade antalet arbetstimmar radikalt efter 1930-talet eftersom arbetsterapin blev en mer accepterad form av terapi. När det gäller antalet arbetstimmar mellan könen var männen dominerande. Arbetets innehåll var fördelat efter kön samt efter vilken avdelning man var inlagd på. Det som styrde fördelningen av arbetet mellan könen var de traditionella uppfattningarna om könsrollerna. Den terapeutiska betydelsen var av mer betydelse för patienterna än den ekonomiska, medan den ekonomiska betydelsen var starkare för hospitalet.

Att utveckla en effektiv webbsida med avseende på marknadsföring och säljstöd

Internet är ett mycket kraftfullt media för marknadsföring och säljstöd. Genom modern teknologikan man skaffa sig viktig information om webbsidans besökare och vad dessa finner bra ochmindre bra på webbsidan. Ett korrekt nyttjande av informationen ger en bra grund till långsiktigakundrelationer och målgruppsanpassning, allt enligt relationsmarknadsföringens principer.Syftet med arbetet har varit att utreda vad som gör en webbsida effektiv ur ett marknadsföringsochsäljstödsperspektiv och att också skapa en sådan webbsida för Flexibla Kontor i Säter. Dettahar utförts genom en nulägesanalys tillsammans med en konsult, studier av litteratur, intervjuermed säljare på Flexibla Kontor samt en fasindelning av arbetet.Flexibla kontor har mycket goda förutsättningar för att effektivt kunna använda en sådanwebbsida. Man bör jobba för att ta fram optimala texter till webbsidan och utreda vilka besökaresidan har och vad dessa gör under sitt besök.

Behovet av nödvändig tandvård i Ludvika kommun 2003-2008 : En beskrivande, retrospektiv journalstudie

Munvården är ofta ett eftersatt område inom vården och omsorgen vilket återspeglar sig på munhälsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvändig tandvård har förändrats i Ludvika kommun under åren 2003-2008, samt att studera om de vårdtagare som var i behov av nödvändig tandvård fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras på 2010 st screeningjournaler från år 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor på vilka som fått nödvändig tandvård under de här åren har studerats och analyserats. Samtliga uppgifter inhämtades från beställarenheten för tandvård i Säter. Någon skillnad i antalet tänder kunde inte påvisas med avseende på olika år. Antal vårdtagare med helprotes har blivit färre. Prevalensen av synlig karies har ökat. En ökning av antal personer som får hjälp med den dagliga munvården kunde påvisas. Behovet av nödvändig tandvård har varierat över tid. Vårdtagarna har ett betydande behov av nödvändig tandvård som har varit relativt konstant över tid. De personer som var i behov av nödvändig tandvård har fått densamma i stor utsträckning, även om en del sjukdomssymptom kvarstår. Munhygienen är inte tillfredsställande trots att de som är i behov av hjälp med munvård får sådan i tillräcklig utsträckning.

Spanskt sjuk på ett sjukhus i Sverige : Spanska sjukans utbrott på Säters hospital hösten 1918

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

Solar position diagram

Program SOLVEJ är ett användarvänligt program som visar solens vandring över himlavalvet vid upp till fem valfria datum och vid valfri ort. Programmet är utvecklat av två skäl. För det första, att demonstreras för en intresserad allmänhet som del av vandringsutställning om solenergi, vilken är initierad och utarbetad av SERC. För det andra, att användas av solenerglintressenter för att snabbt få en uppfattning om solinstrålningen på en ort vid olika tidpunkter på året.Indata till programmet ges från tangentbordet. Som svar på frågor skrivs för vilken ort diagrammet skall gälla, max fem datum, ortens latitud och longitud, som anges positiv i västlig riktning, samt tidszonen. Varje uppgift avslutas med tryck på tangenten ENTER. Programmet kommer nu att rita ett koordinatsystem på skärmen. Första axeln visar vädersträcken, norr, öster, söder, väster och norr, varje delstreck utgör 10 grader. För södra halvklotet byter norr och söder plats. Andra axeln visar höjden över horisonten i grader, 0 till 90 grader och 10 grader för varje delstreck. Efter några sekunder ritas diagrammet upp med solhöjden som funktion av väderstrecket och varje hel timme markerad. Se fig. 1-4. Slutligen frågas efter om diagrammet skall ritas ut på printer. SOLVEJ avbrytes med att trycka CTRL+BREAK.SOLVEJ är skrivet i Quick-BASIC (se App. 1) och leveras både som källkod och körklar version. Lämplig dator är IBM-kompatibel AT med EGA- eller VGA-skärmkort (ej Herkules Lämplig printer är IBM Proprinter eller liknande matrisskrivare, kopplad till LPT1 på kommunikationskortet.Till grund för beräkningarna har använts artikeln On Calculating the Position of the Sun, publicerad i nr. 1 1988 av The International Journal of Ambient Energy. Fem empiriska ekvationer beträffande beräkningar av solens position har studerats för att undersöka deras tillförlitlighet. Felaktigheter på fem grader eller mer kan uppträda om man använder sig av de enkla ekvationer som kan hittas solenergi-böcker och som inte kräver tillgång till dator. FORTRAN-rutinen SUNAE2 (se App. 2) beräknar solpositionen med noggrannast kända metod. Program SOLVEJ är en utveckling av SUNAE2.

Rekonstruktion av högsta kustlinjen (HK) med ny nationell höjdmodell (NNH) och LiDAR : En studie över västra Gästrikland

Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960. I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre. Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.

Efeito de nutrientes energéticos no metabolismo de aminoácidos em células de sertoli em cultura

Estudos previos de nosso laboratório (Monteiro,1999), demonstraram que os aminoácidos além de incorporarem-se às proteínas, também podem ser usados como nutrientes energéticos metabólicos. Grootegoed e Cols.,(1986), mostraram o envolvimento de diferentes substratos e de diferentes caminhos na obtenção de energia em células de Sertoli. Neste trabalho, verificamos a capacidade que diferentes aminoácidos possam ter para a produção de energia em células de Sertoli de ratos de 16-18 dias de idade, investigando a oxidação a CO2, conversão a lipídeos e incorporação a proteínas de alguns aminoácidos, na presença ou ausência de outros nutrientes energéticos, tais como ác. palmítico, glicose e/ou glutamina. No capítulo I do presente trabalho, realizou-se um estudo utilizando os aminoácidos alanina, leucina, glicina, glutamina e valina em cultura de células de Sertoli, na presença ou ausência de nutrientes energéticos tais como: ácido palmítico, glicose e/ou glutamina. Nossos resultados mostraram que a glicina parece ser um pobre substrato energético sendo principalmente incorporada a proteínas e parcialmente convertida à lipídeos. O catabolismo da glicina não é alterado na presença de ácido palmítico, glicose e/ou glutamina. A presença de ác. palmítico não tem efeito no metabolismo dos aminoácidos estudados, no que se refere à oxidação a CO2, conversão a lipídeos e incorporação em proteínas pelas células de Sertoli em cultura. Por outro lado, a presença de glicose parece alterar significativamente a produção de CO2, bem como a síntese de lipídeos e proteínas a partir dos aminoácidos alanina, leucina e valina. A respeito da presença da glutamina, os resultados mostram diminuição na oxidação a CO2 da alanina, leucina e valina nas células de Sertoli, mesmo na presença de glicose, enquanto que a conversão destes aminoácidos a lipídeos não foi alterada. Contudo, quando glutamina e glicose foram adicionadas juntas, somente a conversão a lipídeos a partir da leucina foi aumentada. A glutamina causou uma diminuição na incorporação da alanina em proteínas sem alterar a incorporação da leucina e da valina. Por outro lado, tanto alanina quanto leucina diminuíram a oxidação da glutamina a CO2. No capítulo II estudou-se o efeito conjunto de dois nutrientes energéticos (glicose, glutamina, ácido palmítico e piruvato) no metabolismo dos aminoácidos leucina, glutamina e valina em cultura de células de Sertoli, no que diz respeito à produção de energia, procurando esclarecer aspectos referentes à oxidação a CO2, conversão a lipídeos e incorporação em proteínas. Nossos resultados mostram que a adição do ácido palmítico junto à glicose não alterou o metabolismo da leucina, no que se refere à oxidação a CO2, conversão a lipídeos e incorporação a proteínas. Por outro lado, a presença de glicose e de ác. palmítico diminuiu a oxidação do CO2, não modificando a conversão a lipídeos e incorporação de valina a proteínas. Quanto ao metabolismo da glutamina, tanto a adição de glicose juntamente com ácido palmítico, não modificaram o metabolismo da glutamina na oxidação a CO2, conversão a lipídeos e incorporação a proteínas. Sendo assim, entre os substratos energéticos utilizados neste trabalho, a glutamina foi o mais utilizado pelas células de Sertoli para a obtenção de energia, mesmo na presença de outros nutrientes tais como: glicose, ácido palmítico e piruvato. Por outro lado, entre os nutrientes energéticos o ácido palmítico é o menos proveitoso para a obtenção de energia pelas células de Sertoli.