240 resultados para grön flagg
Resumo:
Signed, p. 2l: In behalf of the Board of Directors, E. Cornelius, Sec'ry.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Cover title.
Resumo:
Each vol. has also special t.-p.
Resumo:
von Ad. Frankl-Grün, Rabbiner in Kremsier
Resumo:
Boolean models of genetic regulatory networks (GRNs) have been shown to exhibit many of the characteristic dynamics of real GRNs, with gene expression patterns settling to point attractors or limit cycles, or displaying chaotic behaviour, depending upon the connectivity of the network and the relative proportions of excitatory and inhibitory interactions. This range of behaviours is only apparent, however, when the nodes of the GRN are updated synchronously, a biologically implausible state of affairs. In this paper we demonstrate that evolution can produce GRNs with interesting dynamics under an asynchronous update scheme. We use an Artificial Genome to generate networks which exhibit limit cycle dynamics when updated synchronously, but collapse to a point attractor when updated asynchronously. Using a hill climbing algorithm the networks are then evolved using a fitness function which rewards patterns of gene expression which revisit as many previously seen states as possible. The final networks exhibit “fuzzy limit cycle” dynamics when updated asynchronously.
Resumo:
Studies suggest that frontotemporal lobar degeneration with transactive response (TAR) DNA-binding protein of 43kDa (TDP-43) proteinopathy (FTLD-TDP) is heterogeneous with division into four or five subtypes. To determine the degree of heterogeneity and the validity of the subtypes, we studied neuropathological variation within the frontal and temporal lobes of 94 cases of FTLD-TDP using quantitative estimates of density and principal components analysis (PCA). A PCA based on the density of TDP-43 immunoreactive neuronal cytoplasmic inclusions (NCI), oligodendroglial inclusions (GI), neuronal intranuclear inclusions (NII), and dystrophic neurites (DN), surviving neurons, enlarged neurons (EN), and vacuolation suggested that cases were not segregated into distinct subtypes. Variation in the density of the vacuoles was the greatest source of variation between cases. A PCA based on TDP-43 pathology alone suggested that cases of FTLD-TDP with progranulin (GRN) mutation segregated to some degree. The pathological phenotype of all four subtypes overlapped but subtypes 1 and 4 were the most distinctive. Cases with coexisting motor neuron disease (MND) or hippocampal sclerosis (HS) also appeared to segregate to some extent. We suggest: 1) pathological variation in FTLD-TDP is best described as a ‘continuum’ without clearly distinct subtypes, 2) vacuolation was the single greatest source of variation and reflects the ‘stage’ of the disease, and 3) within the FTLD-TDP ‘continuum’ cases with GRN mutation and with coexisting MND or HS may have a more distinctive pathology.
Resumo:
Familial frontotemporal lobar degeneration with transactive response (TAR) DNA-binding protein of 43 kDa (TDP-43) proteinopathy (FTLD-TDP) is most commonly caused by progranulin (GRN) gene mutation. To characterize cortical degeneration in these cases, changes in density of the pathology across the cortical laminae of the frontal and temporal lobe were studied in seven cases of FTLD-TDP with GRN mutation using quantitative analysis and polynomial curve fitting. In 50% of gyri studied, neuronal cytoplasmic inclusions (NCI) exhibited a peak of density in the upper cortical laminae. Most frequently, neuronal intranuclear inclusions (NII) and dystrophic neurites (DN) exhibited a density peak in lower and upper laminae, respectively, glial inclusions (GI) being distributed in low densities across all laminae. Abnormally enlarged neurons (EN) were distributed either in the lower laminae or were more uniformly distributed across the cortex. The distribution of all neurons present varied between cases and regions, but most commonly exhibited a bimodal distribution, density peaks occurring in upper and lower laminae. Vacuolation primarily affected the superficial laminae and density of glial cell nuclei increased with distance across the cortex from pia mater to white matter. The densities of the NCI, GI, NII, and DN were not spatially correlated. The laminar distribution of the pathology in GRN mutation cases was similar to previously reported sporadic cases of FTLD-TDP. Hence, pathological changes initiated by GRN mutation, and by other causes in sporadic cases, appear to follow a parallel course resulting in very similar patterns of cortical degeneration in FTLD-TDP.
Resumo:
Abnormal protein aggregates of transactive response (TAR) DNA-binding protein (TDP-43) in the form of neuronal cytoplasmic inclusions (NCI), oligodendroglial inclusions (GI), neuronal internuclear inclusions (NII), and dystrophic neurites (DN) are the pathological hallmark of frontotemporal lobar degeneration with TDP-43 proteinopathy (FTLD-TDP). To investigate the role of phosphorylated TDP-43 (pTDP-43) in neurodegeneration in FTLD-TDP, the spatial patterns of the pTDP-43-immunoreactive NCI, GI, NII, and DN were studied in frontal and temporal cortex in three groups of cases: (1) familial FTLD-TDP caused by progranulin (GRN) mutation, (2) a miscellaneous group of familial cases containing cases caused by valosin-containing protein (VCP) mutation, ubiquitin associated protein 1 (UBAP1) mutation, and cases not associated with currently known genes, and (3) sporadic FTLD-TDP. In a significant number of brain regions, the pTDP-43-immunoreactive inclusions developed in clusters and the clusters were distributed regularly parallel to the tissue boundary. The spatial patterns of the inclusions were similar to those revealed by a phosphorylation-independent anti-TDP-43 antibody. The spatial patterns and cluster sizes of the pTDP-43-immunoreactive inclusions were similar in GRN mutation cases, remaining familial cases, and in sporadic FTLD-TDP. Hence, pathological changes initiated by different genetic factors in familial cases and by unknown causes in sporadic FTLD-TDP appear to follow a parallel course resulting in very similar patterns of degeneration of frontal and temporal lobes.
Resumo:
Factors associated with survival were studied in 84 neuropathologically documented cases of the pre-senile dementia frontotemporal dementia lobar degeneration (FTLD) with transactive response (TAR) DNA-binding protein of 43 kDa (TDP-43) proteinopathy (FTLD-TDP). Kaplan-Meier survival analysis estimated mean survival as 7.9 years (range: 1-19 years, SD = 4.64). Familial and sporadic cases exhibited similar survival, including progranulin (GRN) gene mutation cases. No significant differences in survival were associated with sex, disease onset, Braak disease stage, or disease subtype, but higher survival was associated with lower post-mortem brain weight. Survival was significantly reduced in cases with associated motor neuron disease (FTLD-MND) but increased with Alzheimer's disease (AD) or hippocampal sclerosis (HS) co-morbidity. Cox regression analysis suggested that reduced survival was associated with increased densities of neuronal cytoplasmic inclusions (NCI) while increased survival was associated with greater densities of enlarged neurons (EN) in the frontal and temporal lobes. The data suggest that: (1) survival in FTLD-TDP is more prolonged than typical in pre-senile dementia but shorter than some clinical subtypes such as the semantic variant of primary progressive aphasia (svPPA), (2) MND co-morbidity predicts poor survival, and (3) NCI may develop early and EN later in the disease. The data have implications for both neuropathological characterization and subtyping of FTLD-TDP.
Resumo:
von Karl Grün
Resumo:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare planerar och varierar undervisningen, hur de olika lärstilarna täcks in samt användningen av den närliggande naturen/skogen/grönområden. De frågor som denna studie sökte svar på var: Hur planerar lärare sin undervisning i de naturorienterande ämnena? Använder sig lärare av den närliggande naturen/skogen/grön områden? Varieras undervisningen så de olika lärstilarna täcks in? I denna studie har jag använt mig av en fallstudie för att få djupgående kunskap som man sedan undersöker ”på djupet” till detaljerade kunskaper. Det som kännetecknar fallstudien är att den fokuserar på ett fenomen, som i detta fall är lektionsplaneringen och variationen för lektionerna. Resultatet har visat på att samtliga lärare planerar och varierar sin undervisning men de gör inte ett medvetet val för att täcka in de fyra olika lärstilarna. De använder sig av den närliggande naturen/skogen/grön områden samt skolgården i stor utsträckning. De använder dessa mest under de varmare årstiderna men några använder dessa året runt.
Resumo:
För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska energianvändningen. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en uppfattning om det stämmer överens. För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa avgränsningar: För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen. Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid valet av de olika gröna elkällorna. Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras. Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras: Slutsatser: Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser. Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el.
Resumo:
L’utilisation des pesticides n’a cessé d’augmenter en particulier le glyphosate, herbicide utilisé principalement dans l’agriculture. Ses effets ont été démontrés néfastes sur l’environnement et sur la santé humaine. Bien que la plupart du glyphosate résiduel soit adsorbé par les constituants du sol, une partie peut être désorbée ou atteindre les eaux de surface par érosion. Le renforcement des normes de qualité de l’eau en milieu agricole et urbain entraîne le développement de nouveaux procédés. Les photocatalyseurs à base de TiO2 peuvent procurer une solution attrayante pour l’élimination de cet herbicide. Actif uniquement dans le domaine de l’UV qui représente 4% du rayonnement solaire, étendre cette réactivité photocatalytique dans le domaine du visible est un enjeu majeur. Le dopage du TiO2 à l’azote et au graphène a permis une élimination totale du glyphosate au bout de 30 minutes. Après sa synthèse, le photocatalyseur GR-N/TiO2 a été caractérisé par différentes techniques à savoir la diffraction des rayons X (DRX), l’infrarouge à transformée de Fourier (FTIR), la spectroscopie de photoélectrons X (XPS) et la microscopie électronique par transmission (TEM). L’activité photocatalytique est testée sur la dégradation du glyphosate sous irradiation de la lumière visible. Les résultats montrent que le composite GR-N/TiO2 peut effectivement photodégrader le glyphosate grâce à une amélioration impressionnante de l’activité photocatalytique due à une grande adsorption du glyphosate sur le nanomatériau synthétisé et à l’extension de l’absorption au domaine du visible.
Resumo:
Syftet med rapporten är att utgöra underlag för Dalarnas strategi för smart specialisering inom energiområdet, vilken görs enligt den europeiska modellen framarbetad av Sevilla-plattformen; Regional Forsknings- och Innovationsstrategi (RIS3). Rapporten motsvarar enligt denna modell steg 5 i processen. Rapporten ger svar på om kunskapsområdet Energieffektivt samhällsbyggande kan kvalificera sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna och lämnar förslag på hur en öppen innovationsarena inom kunskapsområdet kan organiseras. Förslag lämnas på roller och funktioner för respektive organisation inom innovationssystemet, däribland Högskolan. EUs strategi för tillväxt och jobb ”EU 2020 – Smart och hållbar tillväxt för alla” kopplar samman tillväxt och lösningen av samhällsutmaningar. I strategin ingår att styra alla befintliga verktyg i strategins riktning, vilket innebär skärpta krav på att jobba enligt strategin om man vill komma åt stöd från olika finansiella program. EUs flaggskepp ”Innovationsunionen” framhåller att konkurrenskraft och tillväxt är beroende av innovation inom produkter, tjänster, handel och samhällsmässiga processer och modeller. För att lyckas med detta behöver varje europeisk region analysera och fokusera på sina starkaste områden. EUs program för forskning och innovation Horizon 2020 ställer krav på nyttiggörande av forskning och samverkan med omgivande samhälle, varför ökad företagssamverkan behövs. Dalarnas satsning på smart specialisering inom området Energieffektivt samhällsbyggande stöds av såväl nationella som regionala innovationsstrategin, Dalarnas regionala utvecklingsstrategi, Norra Mellansveriges strukturfondsprogram, m fl programskrivningar. Kunskapsområdet energieffektivt samhällsbyggande spänner över ett brett område där allt från energiproduktion och energiöverföring till energins användning ingår. Ordet samhälle i namnet för kunskapsområdet markerar att det omfattar mer än byggande av hus. Det är energieffektiviteten som är den samlande faktorn. En vision för kunskapsområdet finns redan beslutad i Dalarnas energi- och klimatstrategi. Analysen av spetskompetens visar att det finns förutsättningar att hävda eller utveckla excellens och nå tillväxt inom flera områden inom energieffektivt samhällsbyggande, däribland elöverföring, smarta elnät, energisystem, solenergi, energieffektivt byggande och IT-transportlösningar. Dock saknas i flera fall dokumentation av hur olika verksamheter och spetskompetenser befinner sig i jämförelse med andra. Baserat på analysen konstateras att Energieffektivt samhällsbyggande kvalificerar sig för att vara ett prioriterat område för smart specialisering i Dalarna. I rapporten kartläggs och beskrivs alla aktörer inom kunskapsområdet. Tillsammans täcker de in de flesta delar av energiomställningen och innovationssystemet, uppbackat av ett starkt regionalt ledarskap och Dalarna som Pilotlän för grön utveckling. En ingående funktionsanalys av innovationssystemet inom kunskapsområdet identifierar några brister som föreslås lösas. Förslag lämnas på alla berörda aktörers roller och funktioner i innovationssystemet, där klustren förväntas ta en nyckelroll i att generera idéflöden och implementera innovationer. Högskolan Dalarna ges en central roll i specialiseringen inom energiområdet och föreslås inneha både ett energikompetenscentrum och ett innovationscenter. En öppen innovationsarena kan skapas av de tre FoI-miljöerna byggande, smarta elnät och IT i transportsektorn. Rapporten föreslår innovationsarenans arbetssätt och verksamhet.