Massmediala budskap och tonårstjejer – En kvantitativ undersökning angående tonårstjejers hälsa

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.

Tjejer som slåss - en studie om tjejer som varit aktiva våldsutövare

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.

Hur används KBT på HVB-hem för unga lagöverträdare?

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

Nätverket – hjälpande eller stjälpande? : En studie om familjehemssekreterares syn på att placera barn inom nätverket

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fem familjehemssekreterare. Vi valde att använda oss av datareduktion vid bearbetningen av våra intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har använt oss av ett empirinära förhållningssätt då vårt empiriska material ligger till grund för analysen. Intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att intervjupersonerna var positivt inställda till nätverksplaceringar men att det dock fanns svårigheter med denna typ av placeringar, gällande till exempel rollförändringar, gränssättning och det faktum att nätverket inte har förberett sig på en placering. Syftet och valda frågeställningar har kunnat besvarats av våra intervjuer, dock har resultatet från dessa i vissa fall inte kunnat kopplas till tidigare forskning eftersom ämnet är relativt outforskat.

Gravida missbrukare - en undersökning av socialtjänstens arbete i tre kommuner i Västernorrland

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar: • Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda? • Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare? Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.

Faktorer som kan påverka att kvinnan utan medicinsk indikation önskar kejsarsnitt framför en vaginal förlossning

Abstrakt Bakgrund: Med tanke på den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation världen över är det angeläget att studera detta ämne. Förhoppningarna på denna studie var att den skulle leda till en bättre individuell omvårdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod. Syfte: Att belysa olika faktorer som kan påverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie, där fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehållsanalys växte två huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades åtta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning. Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande ålder. Många av dessa kvinnor kände att de saknade både stöd och information från vårdgivarna. Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att säkra detta är omvårdnadsdokumentation en grundläggande del i vårdarbetet. För att hjälpa kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation kunde olika strategier för stresshantering (så kallad coping) vara ett bra alternativ att använda sig av i sådana situationer.

Rehabiliteringsprocessen som lärande, styrning och organisering : En kvalitativ studie om upplevelser av rehabilitering efter utmattningssyndrom

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Co-branding på sociala medier : En studie av hur betydelser skapas och förstärks i ett svenskt modevarumärkes visuella marknadsföring

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag använder co-branding och sociala medier för att skapa betydelse för sitt varumärke. Detta kommer jag att undersöka utifrån följande huvudfrågeställning:  Vilka betydelser skapas, alternativt förstärks, genom StyleIn AB’s co-brandingsamarbeten på sociala medier? För att göra det tydligare har jag även två mindre frågeställningar att utgå ifrån:  Hur använder StyleIn AB sociala medier som främsta forum för co-branding samarbeten?  Hur skapas och förstärks betydelse i StyleIns inlägg på sociala medier genom cobranding? Den pågående expansionen av sociala medier och den visuella kulturens framväxt är grunden till varför jag valt att skriva denna uppsats. Betydelser, budskap och värderingar kommer till uttryck i visuellt material och sprids enkelt och snabbt via olika sociala medier. Då kanalerna är billiga att använda sig utav är det vanligt för företag att bedriva sin marknadsföring i dessa forum. I denna uppsats har jag valt att titta närmare på hur ett företag använder sociala medier för att sprida både sitt eget och andra varumärkens budskap genom vad man kallar för “co-branding” i sociala medier. Min studie är avgränsad till det svenska modeföretaget StyleIn AB’s sociala kanaler där de ihop med andra företag exponeras i visuella former. Anledningen till att jag valde företaget StyleIn har att göra med att co-branding är en stor och återkommande del av deras marknadsföring på sociala medier. Med anledning till forumet för denna marknadsföring kommer mitt bakgrundskapitel beröra just sociala medier. Eftersom co-branding är en varumärkesbyggande process kommer mitt teoretiska ramverk, inklusive mitt kapitel om tidigare forskning, att beröra olika teorier kring varumärken samt forskning i fenomenet co-branding. Teorier kring sociala mediers nytta för varumärken kommer också presenteras för att kunna besvara hela min frågeställning. Vidare använder jag mig av semiotisk analys som metod för att jag så djupt som möjligt skall kunna förklara de olika betydelserna i de tre inlägg jag använder mig utav. I mitt resultat kommer jag fram till att StyleIn’s co-branding samarbeten på sociala medier är en värdeskapande process som bygger upp StyleIn som varumärke genom att använda sig av betydelser lånade av andra varumärken. Jag kommer fram till att det handlar om värderingar som rör en viss typ av livsstil och utifrån dessa kan man urskilja betydelser och meningar uppkomna ur användandet av andra varumärken ihop med sitt eget på sociala medier.

Att bygga kundrelationer i en digital värld : En kvalitativ studie om hur företag kommunicerar på sociala medier

Framväxten av sociala medier har kommit och få en viktig funktion i dagens medielandskap.  Att sociala medier har gjort det möjligt för företag att vara tillgängliga där konsumenterna redan är har gjort sociala medier till en naturlig kanal för marknadskommunikation. För att driva en lyckad marknadskommunikation har företagen blivit alltmer personliga i sin kommunikation i syfte att bygga starka relationer med sina kunder. Vi har i denna uppsats valt att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa relationer med sin publik och stärka varumärket.   Studien har avgränsats till att undersöka hur researrangören Ving använder de två största mediekanalerna Facebook och Instagram. Studien har baserats på en textanalys där innehåll på Vings sociala medier har studerats. Vidare har studien kompletterats med en expertintervju i syfte att redogöra för vad Ving säger att de gör på sociala medier i relation till vad som faktiskt publiceras. Med hjälp av teorier inom sociala medier, relationsmarknadsföring, asymmetrisk och symmetrisk kommunikation samt innehållsmarknadsföring är vårt intresse i denna studie att undersöka vilka strategier Ving använder för att lyckas med sin kommunikation på sociala medier. Resultatet av studien visade att innehållet präglades till största del av inspirerande och informativa inlägg. Med en personlig ton och en kombination av symmetrisk och asymmetrisk kommunikation uppvisar Ving att företaget lyckats skapa en dialog med sin publik.

En kvantitativ innehållsanalys över hur muslimska kvinnor framställs i webbtidningarna Dagens Nyheter och The Guardian

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur muslimska kvinnor framställs i digitala dagstidningarna Dagens Nyheter och engelska The Guardian. För att kunna genomföra denna studie valde jag att använda mig av kvantitativ innehållsanalys där jag efter vissa kriterier valde ut 51 artiklar från The Guardian och 49 artiklar från Dagens Nyheter. Totalt undersöktes 100 artiklar från de utvalda tidningarna. Tidsperioden var 2011-2016. Frågeställningarna var; hur beskrivs muslimska kvinnor i de utvalda webbtidningarna? Vilka etniska grupper finns explicit nämda i de undersökta artiklarna? Om det finns, vilka könsroller kan urskiljas? Finns det en positiv eller negativ anda i själva artikeln gentemot muslimska kvinnor? De teorier som jag använde mig av i denna studie var feministiska och mångfaldsteorier. Resultatet visade att det vanligaste sammanhanget som den muslimska kvinnan förekommer i är att de beskrivs som offer. Ibland kunde hon framställas som både offer och förbrytare. En del av artiklarna var lite svåra att bedöma om de hade positiv eller negativ attityd. Detta beror på att det beskrevs som både positivt och negativt. Det kunde handla om den muslimska kvinnans situation som beskrevs positivt medan en del negativt kunde skrivas om islam, om t ex att det finns bakåtsträvande idéer och rörelser. Antingen framställdes den muslimska kvinnan som ett offer, förbrytare, både och, neutralt eller som en kämpe. Artiklarna som framställde kvinnan som en kämpe hade en positiv tendens då de försökte lyfta fram kvinnan och visa att hon är mer framgångsrik samt självständig, än förtryckt, vilket många anser en beslöjad kvinna är. Det fanns artiklar som hade en positiv tendens, men även artiklarna med en negativ tendens gentemot den muslimska kvinnan. Ytterst få artiklar i både DN och The Guardian nämnde etniska grupper, det lades inget stort fokus på etniciteter. Utöver detta benämndes kvinnorna i artiklarna som muslimska kvinnor. Inga könsroller kunde urskiljas.

Svenska män och 'Andra' män : En kritisk diskursanalys avseende konstruktionen av en kulturell självbild och ett nationellt identitetsideal på Avpixlat och Nyheter Idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur. 

Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.  

Avvägning mellan arbetsmiljö och effektivitet med hjälp av multikriterieanalys : Hur komplettering av kundtjänst påverkar kundnöjdhet och effektivitet

A public organization has a section for customer service which is responsible of order entry from customers concerning errands within real estate and business equipment, cleaning, transport operations and handicap appliance. According to the co-ordinators in hospitals within the organisation the customers are requesting for staff to talk to physically, meaning a person to speak with face to face. The customers experiencing that it’s sometimes difficult to call customer service or use the web form, which is the only communication paths in the current situation. Proposed changes presented claim that a complement to customer service with local service centers in every hospital. The purpose of this study is to evaluate a change proposition by weigh between efficiency and working environment, this by using multi-criteria analysis. To achieve the goal a decision model is designed in the decision tool DecideIT. The aim of the study is to recommend decision makers to choose one of the options based on as rational grounds as possible. The result of the study showed that the preferred alternative is not to supplement customer service with local service centers. For the most part, the result depending on the survey (represented result from working environment criteria) which showed that the majority of customers do not request a person to speak with face to face at all.

Tracker : Applikationen som håller koll på din rörelse

Målet med det här arbetet har varit att ta fram en Androidapplikation som kan spåra användaren och ge information om hur användaren rört sig med tid, distans altitud och hastighet. Applikationen ska vara individuellt fungerande men det stora syftet är att den ska fungera som en av tre delar i en större applikation med fler funktioner för de som är ute i skogen och rör på sig. Då inte alla telefoner har en inbyggd stegräknare kommer en undersökning göras för att se vilken sensor som lämpar sig bäst för att räkna steg och sedan använda den i applikationen. Resultatet blev en fungerande applikation som spårar användaren med hjälp av GPS, räknar antalet steg med antingen den inbyggda stegräknaren eller med hjälp av gyroskopet som visade sig vara den mest lämpade sensorn att räkna steg med. Utöver det så presenteras information om tid, distans och vilken altitud användaren rört sig på. All information kan sparas och användaren kan scrolla i en lista med sparade rutter.

Logghantering : En undersökning av logghantering och logghanteringssystem

This research includes a review of the log management of the company Telia. The research has also included a comparison of the two log management sys- tems Splunk and ELK. The review of the company’s log management shows that log messages are being stored in files on a hard drive that can be accessed through the network. The log messages are system-specific. ELK is able to fetch log messages of different formats simultaneously, but this feature is not possible in Splunk where the process of uploading log messages has to be re- peated for log messages that have different formats. Both systems store log messages through a file system on a hard drive, where the systems are installed. In networks that involve multiple servers, ELK is distributing the log messages between the servers. Thus, the workload to perform searches and storing large amounts of data is reduced. Using Splunk in networks can also reduce the workload. This is done by using forwarders that send the log messages to one or multiple central servers which stores the messages. Searches of log messages in Splunk are performed by using a graphical interface. Searches in ELK is done by using a REST-API which can be used by external systems as well, to retrieve search results. Splunk also has a REST-API that can be used by external sys- tems to receive search results. The research revealed that ELK had a lower search time than Splunk. However, no method was found that could be used to measure the indexing time of ELK, which meant that no comparison could be made with respect to the indexing time for Splunk. For future work there should be an investigation whether there is any possibility to measure the indexing time of ELK. Another recommendation is to include more log management sys- tem in the research to improve the results that may be suitable candidates for the company Telia. An improvement suggestion as well, is to do performance tests in a network with multiple servers and thereby draw conclusions how the performance is in practice.