Kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande i vårdandet av deras bröstcancer En litteraturöversikt

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Att drabbas av bröstcancer beskrivs som en utmaning för kvinnans självkänsla, självbild, kvinnlighet och existens. Kvinnorna vill bli bemötta som en enskild individ och inte som en diagnos samt uppleva känslomässigt stöd från sjuksköterskorna. Syfte: Syftet är att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva vad kvinnor med bröstcancer har för erfarenheter av sjuksköterskors bemötande. Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt består av 15 kvalitativa artiklar varav två delvis kvantitativa. Litteraturen har sökts via databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet har sammanställts med hjälp av en analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda och tillfreds med sjuksköterskornas bemötande. Få kvinnor uttryckte missnöje. Kvinnorna uttryckte att sjuksköterskorna hade en viktig roll under deras sjukdomstid och kunde tillmötesgå deras behov. Sjuksköterskornas bemötande uppfattades empatiskt, hänsynsfullt och omtänksamt. De negativa erfarenheter vissa kvinnor beskrev var dålig uppföljning, obesvarade frågor om psykiska besvär, brist på emotionellt stöd och en rädsla av att vara till besvär. Slutsats: Sjuksköterskorna spelar en central roll i mötet med- och i tillfrisknandet hos kvinnor med bröstcancer.

Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter på somatiska vårdavdelningar En litteraturöversikt

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området.

Barnmorskans uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation utifrån arbetslivserfarenhet : En intervjustudie

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter.

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

Forskningscirklar - en arena där lärares syn på vad deras arbete resulterar i kan utmanas. : Paper presented at NFPS:s conference in Copenhagen 7-9 March, 2003

Lärare kan i första hand antas bilda sig sin uppfattning om resultatet av sitt arbete genom vad de kan observera av det som sker med deras elever. Vad har då denna erfarenhetsbaserade kunskap för betydelse för hur de uppfattar sitt arbete? I Sverige har t ex forskningscirklar använts i skolan, där lärare arbetar tillsammans med forskare, för att bearbeta frågeställningar som lärare möter i sin vardag. Kan forskningscirklar då vara ett sätt att utmana lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till?Från dessa utgångspunkter förefaller det vara relevant att ställa frågan om dessa sk forskningscirklar också kan vara en mötesplats där lärares syn på vilka resultat som deras arbete leder till utmanas? Följande frågeställning formuleras:• På vilken utsträckning kan forskningscirklar fungera som ett sätt att öppna nya infallsvinklar på hur lärare ser på resultatet av sitt arbete?

Framtiden för CD-skivan som musikformat : En undersökning av CD-formatets roll på musikmarknaden

Sedan början på 2000-talet har försäljningssiffrorna för CD-skivan inom musikindustrin varit på nedgång och minskat årligen, samtidigt som de nya digitala formaten har etablerats på den globala marknaden. Men trots många spekulationer, där CD-skivan sedan år tillbaka har stämplats som ett döende musikmedium, tyder försäljningsstatistiken på att CD:n och andra fysiska format fortfarande har en plats på den moderna globala musikmarknaden. I denna undersökning sammanställs försäljningssiffror från världens största musikmarknader, samt Sverige, för att få en tydligare överblick över hur försäljningsfördelningen egentligen ser ut mellan de olika musikformaten. Genom sekundäranalys, kombinerat med Boltanski och Thénevots teori om de olika typer av världar som existerar i vardagen, och deras respektive värdeordningar, analyseras den insamlade datan för att få en ökad förståelse för varför försäljningsfördelningen ser ut som den gör idag, och hur utvecklingen har sett ut under föregående år. Resultatet visar att den globala försäljningsfördelningen under 2014 var jämnt fördelad mellan digitala och fysiska format, med en andel på cirka 46% vardera av den totala globala musikmarknaden. Detta visar att fysiska format, trots en årlig minskning, år 2014 hade en roll på musikmarknaden som, ur försäljningsaspekt, var likvärdig digitala format, och CD-skivan (och även vinylen) kan därför inte ännu anses vara död.

Orgelbrus och öronsus : En studie om kyrkomusikers exponering för piporgel

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

Musikproducenters marknader och aktörsroller : Intervjuundersökning med verksamma musikproducenter om deras verksamheter

Med en intervjuundersökning med några verksamma musikproducenter bosatta i Sverige är syftet att bidra med bredare förståelse för deras verksamheter. Problemområdet utgörs av svårigheten att beskriva musikproducenters verksmamhet då branshen genomgått en strukturomvandling genom ökningen av digital produktion och konsumtion av musik. Första frågeställningen är: hur beskriver musikproducenterna sina verksamheter? Med teori från Aspers (2010) om skillnad mellan standard- och statusmarknader är andra frågeställningen: inom vilka typer av marknader agerar de? Med teori från forskning om musikproducentroller (Gullö, 2010;Burgess, 2012; Moorefiel,2005) är tredje frågeställningen ur vilka aktörsroller agerar de? Oväntade resultat är att musikproducenterna investerade mycket av tid och pengar från annan verksamhet för att skapa sina anseenden. Det var svårt att tolka om de entydigt verkade inom status eller standard marknad. Min tolkning är att deras aktörsroller kunde vara eller växla mellan scenframträdande musikproducenter och stödjande musikproducenter vilket kan ge en bredare förståelse för musikproducenters verksamheter.

Den Sociala Musikscenen : Intervjuundersökning med musiker och ljudtekniker om deras arbeten med scenframträdanden

Genom en intervjuundersökning med några verksamma ljudtekniker och musiker är syftet med undersökningen att redogöra för viktiga förutsättningar för musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframträdanden. Problemområdet består av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomiljö. Undersökningens frågeställning är: Vilka förutsättningar för ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframträdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner för konstnärers och hantverkares samspel från Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband stärks i personliga nätverk från Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt för ljudteknikerna, medhörning och publikrespons var viktigt för musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utökade ansvarsområden än tidigare. Arbetets förutsättningar i och utanför Sverige var liknande när det gällde teknik men skiljer sig på annat sätt. Det sociala samspelet var nödvändigt för ljudteknikernas personliga nätverk. Undersökningens resultat bidrar till kunskapsområdet som är relevant för blivande eller professionella ljudtekniker och musiker för att bidra till vidare undersökningar.

Lyssnarvanor och betalningsvilja för inspelad musik : Webbenkätundersökning av musikartisters och vanliga lyssnares lyssningssätt och betalningsvilja för inspelad musik

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.

Heteronormen - hur ser den ut i sex- och samlevnadsundervisningen på en jämställdcertifierad låg- och mellanstadieskola?

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet.

Teaching Mathematics in English to Swedish Speaking Students : The Use of Second Language Teaching Practices in the Teaching of Mathematics in English to Swedish Speaking Students in Lower Secondary School

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.