Den offentliga sektorns komplexa adaptiva system : En kvalitativ studie om medarbetarpolicys i praktiken

Intresset för hur HR och ledning kan påverka medarbetarnas beteendemönster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna undersökning. Med utgångspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag försökt fånga medarbetarnas förutsättningar att nå organisationers vision och därmed förverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner från den undersökta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att förklara byråkratins inverkan på beteendemönstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien är att undersöka hur det adaptiva systemet fungerar i en byråkratisk organisation och vad det betyder för medarbetarnas möjligheter att förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Undersökningen har genomförts på en socialförvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i undersökningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar därmed med olika perspektiv på samma fenomen. Undersökningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byråkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, där medarbetarnas beteendemönster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte förverkligas. Undersökningen visar även att de adaptiva systemen inom organisationen inte påverkar varandra, då de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund för hur medarbetarnas beteendemönster etableras inom organisationen är kraven från omvärlden, hög arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hög regelstyrning som ligger till grund för beteendemönstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen är att för att medarbetarna ska kunna förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy kräver det att HR, ledning och medarbetare alla ingår i samma adaptiva system. För att det ska vara möjligt behöver HR upprätta strategier för hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behöver även ha goda möjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en större omfattning än vad de gör idag. Konkreta åtgärder för hur det lämpligen bör genomföras presenteras under diskussionen.

Uses of history in history education

This compilation thesis contains an introductory chapter and four original articles. The studies comprising this thesis all concern aspects of how historical culture is constituted in historical media and history teachers’ narratives and teaching. It is argued that the teaching of history is a complex matter due to an internal tension resulting from the fact that history is both a product and a process at the same time. While historical facts, and knowledge thereof, are an important aspect of history, history is also a product of careful interpretation and reconstruction. This study analyses and discusses how history is constituted in history textbooks and popular history magazines, i.e. two common historical media, and in teachers’ narratives and teaching of history. The study finds that the historical media studied generally tend to present history as void of perspective, interpretation and representation, suggesting this to be the culturally warranted form of historical exposition. Moreover, the teachers studied also tend to approach history as if it were not contingent on interpretation and reconstruction. These results indicate that the history disseminated in historical media and history classrooms presents history in a factual way and disregards the procedural aspects of history. Applying the history didactical concepts of historical consciousness, historical culture and uses of history, this thesis argues that an essential aspect of historical understanding is an appreciation of the contextual contingency that characterises history. All history is conceived within a particular context that is pertinent to why and how a certain version of history is constructed. Furthermore, all history is also received within a particular context by people with particular preconceptions of history that are contextually contingent, in the sense that they are situated in a certain historical culture. Readers of historical media are members of societies and are thus affected by how history is perceived and discussed in these contexts. This thesis argues that an awareness of these aspects of history is an important factor for furthering a complex understanding of history that encompasses the tension highlighted above.

Våldets onda cirklar : En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.

Adolescent boys’ health : managing emotions, masculinities and subjective social status

The health of adolescent boys is complex and surprisingly little is known about how adolescent boys perceive, conceptualise and experience their health. Thus, the overall aim of this thesis was to explore adolescent boys’ perceptions and experiences of health, emotions, masculinity and subjective social status (SSS). This thesis consists of a qualitative, a quantitative and a mixed methods study. The qualitative study aimed to explore how adolescent boys understand the concept of health and what they find important for its achievement. Furthermore, the adolescent boys’ views of masculinity, emotion management and their potential effects on wellbeing were explored. For this purpose, individual interviews were conducted with 33 adolescent boys aged 16-17 years. The quantitative study aimed to investigate the associations between pride, shame and health in adolescence. Data were collected through a cross-sectional postal survey with 705 adolescents. The purpose of the mixed methods study was to investigate associations between SSS in school, socioeconomic status (SES) and self-rated health (SRH), and to explore the concept of SSS in school. Cross-sectional data were combined with interview data in which the meaning of SSS was further explored. Individual interviews with 35 adolescents aged 17-18 years were conducted. In the qualitative study, data were analysed using Grounded Theory. In the quantitative study, statistical analyses (e.g., chi-square test and uni- and multivariable logistic regression analyses) were performed. In the mixed method study, a combination of statistical analyses and thematic network analysis was applied. The results showed that there was a complexity in how the adolescent boys viewed, experienced, dealt with and valued health. On a conceptual level, they perceived health as holistic but when dealing with difficult emotions, they were prone to separate the body from the mind. Thus, the adolescent boys experienced a difference between health as a concept and health as an experience (paper I). Concerning emotional orientation in masculinity, two main categories of masculine conceptions were identified: a gender-normative masculinity and a non-gender-normative masculinity (paper II). Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite that their expressions are in contrast to each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity, emphasising the personal values of the boys. Emotions were expressed more independently of peer group norms. The findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are intricately intertwined and that managing emotions is vital for wellbeing. The present findings also showed that both shame and pride were significantly associated with SRH, and furthermore, that there seems to be a protective effect of experiencing pride for health (paper III). The results also demonstrated that SSS is strongly related to SRH, and high SRH is related to high SSS, and further that the positioning was done in a gendered space (paper IV). Results from all studies suggest that the emotional and relational aspects, as well as perceived SSS, were strongly related to SRH. Positive emotions, trustful relationships and having a sense of belonging were important factors for health and pride was an important emotion protecting health. Physical health, on the other hand, had a more subordinated value, but the body was experienced as an important tool to achieve health. Even though health was mainly perceived in a holistic manner by the boys, there were boys who were prone to dichotomise the health experience into a mind-body dualism when having to deal with difficult emotions. In conclusion, this thesis demonstrates that young, masculine health is largely experienced through emotions and relationships between individuals and their contexts affected by gendered practices. Health is to feel and function well in mind and body and to have trusting relationships. The results support theories on health as a social construction of interconnected processes. Having confidence in self-esteem, access to trustful relationships and the courage to resist traditional masculine norms while still reinforcing and maintaining social status are all conducive to good health. Researchers as well as professionals need to consider the complexity of adolescent boys’ health in which norms, values, relationships and gender form its social determinants. Those working with young boys should encourage them to integrate physical, social and emotional aspects of health into an interconnected and holistic experience.

Sociomatematiska normer : Skuggan i matematikklassrummet

Det valda ämnesområdet för litteraturstudien är sociomatematiska normer, eftersom dessa är oundvikliga och förekommer i alla matematikklassrum. Forskningen kring ämnet är begränsad trots att sociomatematiska normer är en del av lärares och elevers vardag. Syftet med litteraturstudien är att belysa sociomatematiska normer som förekommer i den dagliga verksamheten i skolan samt deras påverkan. Utgångspunkten i studien är både ur ett lärar- och ur ett elevperspektiv. Följande frågeställningar behandlas för att uppnå syftet med studien:   Hur skapas sociomatematiska normer av lärare och elever i matematikklassrummet? På vilket sätt kan olika sociomatematiska normer samt en förändring av dessa påverka elevers lärande?   Tillvägagångssättet i studien är informationssökning i olika söktjänster. Den funna analyserade litteraturen är vetenskapligt granskad och riktar sig mot grundskolan. Vidare består litteraturen av både internationell och nationell forskning. Resultatet i studien visar att sociomatematiska normer skapas genom interaktion mellan elever och mellan elever och lärare. Genom ett sådant skapande av dessa normer uppstår ett flertal lärandemöjligheter för såväl lärare som elever. Sociomatematiska normer är unika för varje elevgrupp och matematikklassrum. Elevers lärande påverkas av sociomatematiska normer och för att påverkan ska vara positiv krävs acceptans av och förståelse för dessa normer från både lärare och elever.  Även vid inkludering och exkludering av normer i matematikklassrummet påverkas elevers lärande.   Sociomatematiska normer är ett komplext ämne och forskning visar att lärare har bristfällig kunskap kring ämnesområdet. Följaktligen finns ett stort behov av fortsatt forskning och en utveckling av kunskaper kring sociomatematiska normer. 

Empowering single mothers in Iran : Applying a problem-solving model in learning groups to develop participants' capacities to improve their lives

Since 2000, a problem-solving model has been taught to the Society for Protecting the Rights of the Child, and teachers and  students of social work in two universities in Iran. Since 2006, with the initiation of UNICEF, social workers, psychologists  and even some psychiatrists in Iran have been learning this model. In 2008, a group of researchers created an empowerment-oriented  psycho-social group and private intervention project to assess whether a group of Iranian single mothers could use this model, which was traditionally used by professionals only, to effectively and independently meet challenges in their own lives. Our results show that all women used the model effectively and, consequently, made more deliberate decisions to improve their life situations. Some of the women succeeded in finding a job and many improved their family relationships. This study suggests that empowerment-oriented social work can help many clients to achieve their goals, and that this psycho-social intervention project can be a useful model for social work in Iran and many other societies.

Fyra förskollärares uppfattning om hur TV och film påverkar barns samspel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

Extramural engelska : En tillgång i engelskundervisningen?

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

Lässvårigheter som ett resultat av bristande läsutveckling och motivation : En litteraturstudie om lässvårigheter i de yngre åldrarna

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

Post-Secular Tourism : A Study of Pilgrimages to Santiago de Compostela

This thesis takes its starting-point in the post-secular changes in society and how these interplay with tourism. In spite of the intensive academic debate on and theorisation of the post-secular and post-secularism, the role of tourism in this change, called the return of religion, has not been studied. Conversely, neither has the role of post-secularism in tourism been addressed. The overall aim of this thesis is to describe and understand the relation between post-secularism and tourism. Specifically, the aim is to clarify and understand the relation between religious faith, place and tourism in our time on the basis of a case study of pilgrimage in the area of Santiago de Compostela. In other words, the thesis highlights the role of tourism in the emergence of what is now called the post-secular condition. Santiago de Compostela is a Catholic Church instituted holy city, which has increase in number of visitors. The growing number of pilgrimages and their significance lend vitality to the return of religion phenomenon. The empirical material derives primarily from individual interviews as narratives are considered to be a vital dimension to constitute and construct human realities and modes of being. This thesis shows that contemporary pilgrimage to Santiago de Compostela is a post-secular performative and place-creating phenomenon. Post-secular tourist places are subjective and spiritually meaningful destinations. Unlike traditional pilgrimage destinations a key attribute is that neither traditional religious faith nor loyalty to institutionalised faith are (pre)ordained. Rather, place is constructed by the narratives and experiences of post-secular tourists.

”Det är som fyra, fyra och tre, tre, tre.”: En kvalitativ studie av små gruppers diskussioner och samarbete vid lösandet av ett matematiskt problem i tre olika länder i årskurs 6.

Avhandlingens syfte är att undersöka lösningsförslags uppkomst och behandling i små grupparbeten samt att ta reda på samband mellan samarbetsnivån och behandlingen av dessa lösningsförslag. Mina problemformuleringar är: - Hur många lösningsförslag uppstår i grupperna, och hur mycket behandlas de? - Existerar, och i så fall vad kan man säga om, ett samband mellan samarbetsnivån och behandlingen av dessa lösningsförslag? I studien har en kvalitativ metod använts. Insamling av material har gjorts via VIDEOMATprojektet och består av videofilmer av problemlösningstillfällen. Dessa filmer har observerats och analyserats med hjälp av en interaktionsanalys i form av ett flödesschema. Alla elever i studien gick vid tillfället i årskurs 6 och eleverna kommer från Finland, Sverige och USA. Grupperna bestod av tre eller fyra elever var och en grupp från varje land observerades och undersöktes. Inga generella slutsatser beträffande ländernas olika prestationer har gjorts eftersom samplet är litet. I varje grupp uppstod tre eller fyra olika lösningsförslag, och huvudsakligen behandlades två av förslagen mer än de andra. De flesta lösningsförslag som inte behandlades mycket bidrog ändå i någon form till lösandet av problemet. Angående sambandet mellan behandlingen av lösningsförslagen och samarbetsnivån i grupperna blev det tydligt att grupper som samarbetar mer använde sig av fler pro- och reaktiva kommentarer i form av förklaringar som tog i beaktande det som tidigare sagts av eleverna. Goda sociala färdigheter, och kunskap om hur man arbetar i grupp, är essentiella både för samarbetet och för ett gemensamt lösande av problemet. Som lärare kan man träna eleverna i samarbete och belysa vikten av reflektion av de erhållna lösningarna i problemlösningsprocessernas slutskede för att uppnå effektivare grupparbeten. Interaktionsanalysen visade sig vara ett kraftigt verktyg för att analysera elevernas diskussioner och tolka deras kommentarer.

Sorg och sorgebearbetning hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall - En litteraturstudie

Introduktion: När en närstående dör, oavsett om det är väntat eller sker plötsligt, drabbas anhöriga av sorg. Sorg innefattar fysiska, känslomässiga, kognitiva, andliga och sociala utmaningar. För att kunna hantera dessa utmaningar är det viktigt att bearbeta sorgen.  Syfte: Att belysa sorgereaktioner samt förhållanden som påverkar sorgebearbetningen hos anhöriga vid väntade och plötsliga dödsfall. Metod: Studiens datainsamlingsmetod är en litteraturstudie vars resultat bygger på redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar. Artiklarnas resultat lästes noggrant igenom, enskilt och tillsammans.  Resultat som svarade på syftet bearbetades och delades in i två sektioner med tillhörande teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga upplever många olika sorgereaktioner när en närstående dör. Reaktionernas intensitet varierar beroende på hur den närstående dör samt den närståendes och anhörigas relation samt ålder och den anhörigas kön. Hur sorgebearbetningen utvecklas beror på olika förhållanden: närstående och anhörigas inställning kring döden, den döendes lidande samt olika former av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor är ofta de som först möter anhöriga efter en närståendes död. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om sorg för att kunna bemöta och ge god omvårdnad till dessa anhöriga samt underlätta den kommande sorgebearbetningen. 

Grannprotester : En studie av protester mot asylboenden

Aldrig tidigare har så många människor sökt asyl i Sverige som de senaste åren. Det har medfört ett ökat behov av asylboenden runtom i landet. Etableringar av sociala verksamheter brukar förorsaka grannprotester. Retoriken i sådana grannprotester brukar beskrivas med hjälp av två akronymer: NIMBY (Not in My Back Yard) och NIABY (Not In Anyone’s Yard). I NIMBY-retoriken kritiseras inte den etablerade verksamheten som sådan, endast lokaliseringen. I NIABY-retoriken däremot riktas kritiken mot verksamhetens art, det vill säga kritiken är principiell. I denna studie undersöks hur retoriken ser ut bland grannskap där etableringar av asylboenden har varit aktuella i och med den rådande flyktingsituationen. Metodiskt bygger studien på en innehållsanalys av massmediarapporter kring protester mot asylboenden. Studien visar att NIMBY-retorik är betydligt vanligare förekommande än NIABY-retorik. Samtidigt uppmärksammas att gränsen mellan NIMBY och NIABY ofta är flytande. En viktig teoretisk slutsats är att begreppen NIMBY och NIABY är nödvändiga, men inte tillräckliga, för att förstå grannprotester mot etableringar av sociala verksamheter.  

Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. 

The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.