Vad vilja ungdomen? : En studie om ungdomars inflytande och delaktighet

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Patienters erfarenheter vid behandling av svårläkta bensår : En litteraturstudie

Introduktion: I Sverige är svårläkta bensår ett utbrett problem som ofta kräver långvarig behandling. För att behandla bensår krävs att sjuksköterskan och patient samarbetar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta sår. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie vilken baseras på en sammanställning av befintlig forskning. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 11 artiklar vilka granskats utifrån Polit och Becks kvalitetsgranskningsmallar. Alla artiklars resultat lästes igenom flera gånger och viktiga delar ströks under och klipptes ut. De urklippta delarna skapade tre kategorier med vardera två underkategorier. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienter ofta fokuserade mycket på hur relationen till sjuksköterskan såg ut.  Det framkom att smärta var det patienterna oftast tog upp angående sitt fysiska mående och att de upplevde att de sällan fick tillräckligt gehör från sjuksköterskan angående sin smärta. Slutsats:  De flesta patienterna uttryckte negativa erfarenheter av hur själva sårbehandlingen kändes men att en god relation till sjuksköterskan var det som kändes mest värdefullt.

Barns och föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad : 12 månader efter diagnostillfälle

Varje år drabbas 250-300 barn under 15 år av cancer i Sverige. Tidigare ansågs barncancer nästintill obotligt, men dagens framsteg inom medicin har gjort att allt fler barn överlever sin cancer och perspektivet inom hälso- och sjukvård har därmed ändrats radikalt. När barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. I denna kaotiska situation är ett bra bemötande av största vikt. För att kunna ge ett bra bemötande och god omvårdnad till barnet och familjen krävs att barnsjuksköterskan har kompetens och kommunikativ förmåga. Även ett bra samarbete mellan barnsjuksköterskan och familjen är av stor vikt. Syftet med studien var att beskriva barns, två till fem år, och deras föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad, 12 månader efter diagnostillfället. Studien är en kvalitativ studie med deduktiv ansats, där intervjuerna analyserats med innehållsanalys utifrån Swansons omvårdnadsteori. 12 barn i åldern två till fem år ingick i studien, och föräldrarna medverkade som komplement till barnens deltagande. Resultatet visar att barnsjuksköterskans bemötande har stor betydelse för barns och föräldrars upplevelser och välbefinnande i omvårdnaden. Viktigast för ett bra bemötande var delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet, information samt att ha ett barnperspektiv. För att skapa bästa förutsättningarna för ett bra bemötande krävs att barnsjuksköterskan gör barnet och familjen delaktiga i vården, ser barnet som en individ och har kompetens och kunskap. Mer forskning behövs kring hur barn och familjer upplever barnsjuksköterskans bemötande och hur det påverkar deras upplevelser av vården, inte bara inom barnonkologisk omvårdnad utan även generellt inom pediatrisk omvårdnad.

Grannprotester : En studie av protester mot asylboenden

Aldrig tidigare har så många människor sökt asyl i Sverige som de senaste åren. Det har medfört ett ökat behov av asylboenden runtom i landet. Etableringar av sociala verksamheter brukar förorsaka grannprotester. Retoriken i sådana grannprotester brukar beskrivas med hjälp av två akronymer: NIMBY (Not in My Back Yard) och NIABY (Not In Anyone’s Yard). I NIMBY-retoriken kritiseras inte den etablerade verksamheten som sådan, endast lokaliseringen. I NIABY-retoriken däremot riktas kritiken mot verksamhetens art, det vill säga kritiken är principiell. I denna studie undersöks hur retoriken ser ut bland grannskap där etableringar av asylboenden har varit aktuella i och med den rådande flyktingsituationen. Metodiskt bygger studien på en innehållsanalys av massmediarapporter kring protester mot asylboenden. Studien visar att NIMBY-retorik är betydligt vanligare förekommande än NIABY-retorik. Samtidigt uppmärksammas att gränsen mellan NIMBY och NIABY ofta är flytande. En viktig teoretisk slutsats är att begreppen NIMBY och NIABY är nödvändiga, men inte tillräckliga, för att förstå grannprotester mot etableringar av sociala verksamheter.  

Naturmuseet Vänern : Energieffektivisering med fokus på kyltekniska lösningar

År 2006 införde Boverket, som lyder under regeringen krav för specifik energianvändning (kWh/m2år) för byggnader i syfte att minska energianvändningen för bostäder och lokaler. För att följa Boverkets krav för specifik energianvändning är det därför relevant att bygga mer energieffektiva byggnader. Naturmuseet Vänern är en byggnad i Karlstad som befinner sig vid Vänern. Byggnaden är omgiven av en naturskön miljö och dess verksamhet är huvudsakligen ett museum. Som helhet är Naturmuseet Vänern högt i tak och har stora fönsterytor vilket leder till att byggnaden behöver kylas på grund av den stora mängden solinstrålning. För att hålla sig till en låg specifik energianvändning är det därför relevant att hitta ett hållbart kylsystem. För att en byggnad ska bli energieffektiv i ett klimat såsom det i Sverige krävs ett byggnadsmaterial med lågt U-värde samt väl anpassade systemlösningar för värme, ventilation och kyla. Utifrån datorprogrammet VIP-Energy har en energianalys gjorts för Naturmuseet Vänern, vilket legat som grund för byggnadens utformning samt valet av byggnadsmaterial och kylsystem. Resultatet har utöver hur byggandes klimatskal ska se ut även landat i systemhandlingar i form av ritningar, driftstrategi och materialspecifikation för kylsystemet. Den lägsta specifika energianvändningen för Naturmuseet Vänern är 37 kWh/m2år, vilket fås då bergkyla väljs som kylsystem.

Ett existentiellt limbotillstånd : Livsberättelser från en utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande

I min uppsats har jag genom en öppen och ostrukturerad intervju ämnat beskriva en persons erfarenheter och livsberättelser som utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande. Även fast hela personens liv omfattas i intervjun, har ett särskilt fokus legat på teman som berör personens bakgrund, hans resa från hemlandet, tiden i förvar samt hans nuvarande livssituation. I författandet av uppsatsen har jag använt mig av en narrativ metod med en livsberättelseansats, där de teoretiska och begreppsliga utgångpunkterna har varit: Anthony Giddens teorier kring modernitet och självidentitet. Erving Goffmans teorier kring stigma, social identitet och totala institutioner. Guy Standings och Isabell Loreys prekariatteorier. Uppsatsens resultat visar bland annat på att förvarstiden är psykiskt påfrestande vilket i informantens fall tydligast manifesterar sig genom en ständigt närvarande tristess. En tristess framkallad av identiskt utformade dagar innehållandes oföränderliga fysiska miljöer. Vad gäller tillvaron som asylsökande så präglas den första tiden av lättnad som sedan successivt övergår i känslor av frustration och väntan. En väntan och frustration som bottnar i ett liv av innehållslöshet, stagnation och nervositet. Resultatet visar även på att informanten upplever en viss misstro gentemot myndigheterna då han i kontakten med dessa ibland upplevt sig bli orättvist beskylld som kriminell eller som en lögnaktig snyltgäst. Under den period informantenen levde som illegal invandrare i Sverige upplevde han att han höll på att tappa kontrollen över sitt liv. Detta då för att han varken hade rättsliga möjligheter att stanna kvar i Sverige, samtidigt som resan tillbaka till hemlandet skulle innebära en potentiellt livshotande situation. Tillvaron som illegal invandrare innebar en känsla av att livet stannat upp och lagts på is, vilket kan liknas med en typ av existentiellt limbotillstånd. Förutom den bristande tillgången till fri rörlighet och resurser förspilldes även värdefull levnadstid som informanten upplever sig ha kunnat förvalta på ett mer konstruktivt sätt.

Patientutbildningens betydelse för livskvalitèn hos patienter med hjärtsvikt : En litteratur studie

Introduktion: Runt 250 000 personer i Sverige är drabbade av hjärtsvikt. Det finns olika grader av hjärtsvikt som påverkar patienters dagliga liv på olika nivåer vilket kan påverka patienters livskvalité. Livskvalité är ett brett begrepp som är multidimensionellt. Patientutbildning är en del av sjuksköterskans profession och syftar till att hjälpa patienter förbättra sin egen hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientutbildningens betydelse för livskvalitén hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Under litteraturstudien har Polit och Beck (2016) niostegsmodell använts. Till litteratursökningen användes databaserna Cinahl och PubMed. Databassökningen resulterade i 10 artiklar samt två artiklar som söktes manuellt. Artiklarna granskades kritiskt och utgjorde därefter materialet för litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två huvudteman vilka var En förändrad tillvaro och Kunskap och trygghet med totalt fem underteman. Slutsats: Litteraturstudien påvisar att patientutbildning kan påverka patienter med hjärtsvikt då livskvalitén generellt har förbättrats för de patienter som erhållit patientutbildning. Litteraturstudien visar att patientutbildning kan ge en förändrad fysisk funktion, socialt och emotionellt stöd, förmåga att utföra egenvård samt ge kunskap, förståelse och kontroll över tillståndet.

Faktorer som främjar den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Introduktion: Inflammatorisk tarmsjukdom blir allt vanligare i Sverige och skapar stort lidande hos de som drabbas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjar den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom mätt med mätinstrumentet IBDQ. Metod: Detta är en litteraturstudie som genomförts på ett systematiskt sätt baserat på Polit och Becks nio-stegsmodell. Resultaten från de granskade artiklarna kategoriserades genom en induktiv process. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av tre kategorier som på olika vis genererar en främjad hälsorelaterad livskvalitet. Den första kategorin innehåller faktorer som patienten själv kan påverka så som motion och olika avslappningsövningar. Den andra kategorin speglar patientens inställningar och uppfattningar och den tredje kategorin innehåller faktorer som kräver sjukvårdsinsatser så som läkemedelsbehandling eller kirurgi. Slutsats: Det finns en rad olika faktorer som leder till främjan av den hälsorelaterade livskvaliteten. Kännedom om dessa faktorer är en förutsättning för att sjuksköterskan skall kunna verka för en god hälsa och främja den hälsorelaterade livskvaliteten. Denna litteraturstudie lyfter fram att IBD drabbar hela individen och dennes fysiska- sociala- och emotionella dimensioner där av vikten att se till hela individen och tillgodose individens alla individuella och specifika behov. 

Sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför hjärtstopp : En empirisk studie

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

Påtår, tretår och en kaka till : En litteraturstudie om faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom

Introduktion I Sverige är 160 000 människor drabbade av demenssjukdom. Det är vanligt med ett lågt matintag hos personer med demenssjukdom, undernäring innebär en ökad risk för andra ohälsotillstånd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Metod Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Sökningar har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar varav åtta är av kvalitativ metod och två är av kvantitativ metod. ResultatTvå teman formulerades baserade på faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Temat Måltidsmiljö är baserat på de två faktorerna Fysisk miljö och Social miljö, temat Personalens kunskap är baserat på de tre faktorerna Individkännedom, Utbildning samt Kommunikation. Slutsats Vårdpersonal kan främja matintaget hos personer med demenssjukdom genom att ha kunskap om individen och sjukdomen, samt genom att modifiera den fysiska och sociala miljön, som personen med demenssjukdom befinner sig i, för att skapa en trevlig måltidsupplevelse.

Kommunala riktlinjer för anhöriganställningar : En kvalitativ innehållsanalys med feministisk teoriansats

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010).

En jämförelse av upplevd produktivitet samt arbetstillfredsställelse mellan aktivitetsaserade och traditionella kontor.

Purpose: The aim with this study is to compare perceived productivity and job satisfaction between activity based offices and traditional offices. The goal is to investigate, through a quantitative comparison, productivity and job satisfaction between the office types, and if generations perceive this differently. Method: The method used in this study is a quantitative method, in form of a questionnaire. The questionnaire used was taken from a study made by Sahlström and Severin (2015) at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The same questionnaire was taken because it had already been quality assured and had good content for the survey. Four IT companies were included in the study. Two of them had activity based offices and two of them had traditional office type. Literature review has also been a method in order to get a deeper understanding of the subject. Findings: The results of the study show that there are differences between the two office types in perceived productivity and job satisfaction. The traditional office type showed the best results. However, this result can be discussed since the two traditional offices differed widely in their responses. The results also show that there are differences between the generations experiencing productivity and job satisfaction of the various offices. The elder generation, Baby boomers, shows better results on the traditional office type and the younger generation, Generation Y, shows better results on the activity based offices. Implications: One conclusion to be drawn from this is that employees at traditional offices are more satisfied with their working place and experience increased productivity than employees on activity based offices. However, these results may be due to other factors than how the office environment affects the employees. Therefore, these results will not be recommended. Another conclusion is that the Baby boomers are experiencing higher productivity and job satisfaction of traditional office and Generation Y experiences higher productivity and job satisfaction on activity based office. These results can be recommended. Limitations: The limitations of this study are to examine only IT companies in Sweden with a maximal amount of employees of 150 persons. The results are, apart from the scattered results in the first issue, generally valid and can be applied to other IT companies. To succeed fully applicable results, a survey with more companies involved had been better. Then, detections of anomaly would easier have been discovered and possible disregards of certain results could have been done. Keywords: Perceived productivity - Self-rated assessment of employees on their own productivity. Traditional offices - In this work traditional offices includes cell offices and shared rooms. Activity based offices - Office where employees have no fixed work place and there are often zones to support different types of working.

L’importation de la littérature française : un triple détournement de capital. Réflexions à partir d’une étude de réception journalistique en Suède

The background material of the study consists of articles about French literature gathered between 2010 and 2014 in the Swedish press. The aim of the article is to isolate the most widely discussed French literature from France in the Swedish press during the period, in order to explore why the transfer of this literature persists over time, how it is perceived, and which type of mediators bring about this transmission. The study raises questions about the image of French literature in Swedish media, Sweden’s impact on the transnational circulation of literature, and the use of French literature to place Sweden on the literary map. The results of the reception study show that French literature is presented as both aesthetically disruptive with innovative features and as a normative and traditional model. It incarnates an image of tradition as well as of modernity. French literature from France is principally mediated by orthodox journalists with a consistent symbolic capital, and the posture of these journalists is analyzed through Sapiro’s model, inspired by Bourdieu. The orthodox journalists manage to redirect the symbolic capital inherent to consecrated French literature at three levels: national, personal, and transnational. Firstly, the importation of French literature increases Swedish literature’s symbolic capital. Secondly, this transfer allows for an auto-consecration of the orthodox journalists themselves. Thirdly, this use of highly valued imported literature engenders a supplementary consecration (surconsecration) of a national literature and its dominating language. In conclusion, these observed bilateral literary exchanges show the often overlooked importance of peripheral countries in transnational literary transmission. The results modify Casanova’s (2002) model, since they display the impact on the market from the margins. The transfer of central national literatures in dominating languages towards peripheral countries allows for dominated languages and minor national literatures to take an active part in the construction and reconstruction of the relations on the global literary map.

Anhöriga äldre angår alla!

Anhörigomsorg är del av en komplex väv med olika nivåer, individuella, familjemässiga och övergripande samhälleliga, där åtminstone de senare har begränsade resurser. Denna rapport presenterar och diskuterar kunskapsläget inom svensk och internationell forskning om anhöriga till äldre. Vi sätter den svenska anhörigomsorgen i ett större sammanhang genom resonemang om demografiska förutsättningar, historiska tillbakablickar och internationella utblickar. Nutid belyses med aktuella undersökningar och vi tror att framtiden kan klaras tack vare den allt större överlappning vi redan ser mellan många olika former av hjälp, service, omsorg och vård. Vi ställer frågan om dessa mönster kanske förbises i de ofta dystra, rent demografisk-ekonomiska framskrivningarna. Rapporten redovisar många svenska undersökningar av anhörigomsorg, både i befolkningen i stort och bland äldre. Det förefaller klart att det skett en faktisk ökning av anhörigomsorgens omfattning från 1990-talet och början av 2000- talet, något som flera studier visar. Resultat från en europeisk undersökning med gemensamma frågor och svarsalternativ tyder på att anhörigomsorg är vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa vilket nog strider mot gängse föreställningar. Kanske är det i Norden vanligare att vara hjälpgivare men inte med lika omfattande engagemang eller lika länge och man bor sällan tillsammans. Då fördelas nog omsorgen på fler händer. I Sverige angav mindre än 1 procent att de gav omsorg på heltid, i Spanien 5 procent. Sammantaget har, i Sverige liksom i övriga Europa, mer än 4 av 10 i befolkningen en aktuell eller tidigare personlig erfarenhet av att ge omsorg, och på befolkningsnivå är anhörigomsorgen klart större än den offentliga. De flesta svenska studier visar att det är ungefär lika vanligt bland kvinnor och män att vara givare av anhörigomsorg. Kvinnor ger dock oftare personlig omvårdnad och de ger fler timmar omsorg än männen. De flesta omsorgsgivare ger ganska få hjälptimmar, men timinsatserna ökar med stigande ålder och är högst bland de äldsta. I genomsnitt ger omkring 30 procent av omsorgsgivarna daglig hjälp, men den andelen stiger till nästan 40 procent för anhörigvårdare i 65–80 årsåldern och till 80 procent för dem som är ännu äldre. Äldre utgör således 30 procent av alla som ger omsorg, oftast till andra äldre, men utför ungefär 4 av 10 omsorgstimmar. Äldre personer är inte bara mottagare av omsorg utan minst lika ofta också givare. De flesta givare av anhörigomsorg ger ”lättare” former av insatser (skjutsning, passning, tillsyn etc.), insatser som många gånger säkerligen är viktiga och kan vara avgörande för mottagaren. Det är viktigt att se det stora spektret av anhörigomsorg och att det också finns grupper av anhöriga (ofta äldre personer) som gör omfattande insatser som kan påverka såväl egen hälsa som arbetsliv. Vid små hjälpbehov – fallet för de flesta – får man lite hjälp främst av anhöriga, vid större behov mer hjälp och då av både anhöriga och av kommunen. Delat ansvar är vanligt och även vad omsorgsgivare och mottagare önskar. Få önskar bära ansvaret ensamma och få önskar att ansvaret helt ligger på det offentliga. Historiskt utgör barn och andra anhöriga en viss trygghet på ålderdomen, något som inte tillhör det förflutna, utan snarare kommer att få större betydelse framöver. Anledningen är demografisk: allt fler har nära anhöriga i form av en egen familj. Familjens relativa betydelse har ökat, inte minskat som man ibland föreställer sig. Detta accentueras av att den offentliga omsorgen visserligen är väl utbyggd i Sverige, men tycks ha nått gränsen för vad den kan uträtta, praktiskt och finansiellt. Anhörigomsorgen har även socialpolitiska aspekter. Den som är eller varit anhörigvårdare vill helst inte själv vara mottagare av omfattande anhörigvård, utan hellre få huvuddelen av omsorgen från det offentliga. Man kan nog förutse ännu strängare ransonering av offentliga tjänster i framtiden, där anhöriga och marknadsbaserade tjänster är alternativen, möjligen tillsammans med växande insatser från ideella organisationer.