Analys av www.ltdalarna.se : underlag för vidareutveckling

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats. De vill mötas av en snygg och enkel webbplats där de även kan ha möjlighet att utföra vissa ärenden på egen hand. För att möta besökarnas önskemål och behov har vi i vår förändringsanalys kommit fram till åtgärder som behöver göras på webbplatsen. Målgruppsanalysen resulterade i målgrupper indelade utifrån ålder: under 20, 20-34, 35-49, 50-65 och över 65. Den typiske surfaren är en kvinna mellan 35-49 år, högskoleutbildad, anställd inom landstingssektorn, har tillgång till Internet hemma och på jobbet och besöker Internet i princip dagligen. Konkurrentanalysen visade hur olika webbplatserna kan vara och vad som gör att man trivs/inte trivs med att besöka den. Av de tre webbplatserna som vi analyserad så var det ingen som uppfyllde alla de riktlinjer vi tagit med ur 24-timmarswebbens riktlinjer.

Utveckling av en datamodell för lagring av meddelandedefinitioner på ett pappersbruk

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartläggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sänds mellan olika stödjande informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Därtill redovisas även en analys av systemarkitekturens påverkan på problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. Målet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehållande definitioner för samtliga meddelanden som sänds mellan informationssystemen på Kvarnsveden. Tanken med databasen är att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nå målet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes. Syftet med arbetet var huvudsakligen att förändra hanteringen av meddelandedefinitioner, för att möjliggöra ändrade rutiner vid felsökning i meddelandetrafiken mellan informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Syftet bestod också i att studera hur val av systemarkitekturen kan vara avgörande vid problem som uppstår vid felsökning av meddelanden som sänds mellan de olika systemen. Resultatet visar att en gemensam datamodell för definitioner över olika typer av meddelanden är svår att åstadkomma. Meddelanden som är uppbyggda av fält med fasta längder kan inte beskrivas i samma datamodell som meddelanden med segment och dataelement avgränsade med en segmentstagg. Istället får man använda två modeller. Resultatet från analysen av systemarkitekturens påverkan av problem vid felsökning visar, att det går att identifiera några problem där det finns ett samband. Problemen rör främst områden så som ansvar, dokumentation och systemarkitekturens uppbyggnad.

Tio steg för lyckad amning : En granskning av en BB-avdelning i Mellansverigeoch hur de uppfyller UNICEF/WHO´s mål för en amningsvänlig vård

Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde UNICEF/WHO´s kriterier för en amningsvänlig vård, samt att jämföra resultaten med tidigare utvärderingar från åren 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var också att undersöka vad som påverkat mammorna i beslutet att vilja amma. Amningsvänlig vård utgår från ”Tio steg till lyckad amning” och är en global amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal. Vidare gjordes observationer på BB-avdelningen samt genomgång av avdelningens skrivna material angående amning, riktat till personal och mammor. Kriterierna för att amningsvänlig vård bedrivs är att, åtta av tio steg i amningsstrategin ska vara uppfyllda. Den undersökta avdelningen uppfyllde fem av de tio stegen. Genomgående i studien framkom att personalen hade goda praktiska amningskunskaper. Mammornas kunskap om hur de upprätthöll amningen var inte tillräckliga. Vidare hade inte mammorna fått tillräcklig kännedom om var de kunde vända sig för att få råd och stöd angående amning efter hemgång. Resultatet var jämförbart med studierna från 1996 och 2002, men en försämring jämfört med studierna 1997 och 1998 då de klarade åtta respektive nio av de tio stegen. Mammorna tillfrågades också om vad som påverkat dem mest i sitt beslut att amma. För förstföderskorna var det rådgivningen de fått på MVC och för omföderskor betydde tidigare erfarenheter mest.

Amningsvänlig vård enligt UNICEF/WHOs riktlinjer : Nyförlösta mammors perspektiv : Utvärdering av en empirisk studie

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

Bemötande av patienter med cancer inom palliativ vård : en systematisk litteraturstudie

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Sjuksköterskans stöd till barn med smärta : Barnets copingstrategierFöräldrars samverkan

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar. Resultatet av studien visade att sjuksköterskan bör ha god kontakt med barnet för att kunna stödja det i sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan använde oftast farmakologiska medel för att lindra barnets smärta, men även icke-farmakologiska metoder för att stödja barnet vid smärta. Olika metoder användes, som till exempel att distrahera barnet. De olika copingstrategier barnen använde sig av vid smärta var att leka, kramas, måla, blunda, tänka på något annat och avslappning. När barnet kände att de kunde hantera sin smärta så upplevde de högre livskvalitet. Föräldrarnas närvaro påverkade barnets smärtupplevelse på ett positivt sätt. Föräldrarna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information om sina barns smärtupplevelse. Föräldrarnas samverkan var en naturlig del i smärtbehandlingen.

Utveckling av en ny modul i WM-datas arbetsorderhanteringssystem för registrering av snöröjning respektive sandning

WM-data tillhandahåller en lösning för mobil arbetsorderhantering. Lösningen innehåller planeringsverktyg med ärenden, personal och karta och möjlighet att leverera arbetsorder till fältpersonal. Den innehåller dessutom handhållna mobilenheter, vilka fältpersonalen använder för att ta emot aktuella arbetsorder.Vissa kunder önskar ytterligare en modul i denna mobila lösning. Den nya modulen skall användas för att kontinuerligt rapportera in genomförda åtgärder i snöröjningssammanhang.Detta examensarbete går ut på att utveckla den här modulen för att registrera snöröjning respektive sandning. Applikationen exekveras på en PDA, en så kallad Pocket PC med Windows Mobile 5.0. Anledningen till att just Windows Mobile 5.0 skall användas är att detta operativsystem har inbyggt stöd för GPS-positionering. Ett önskemål av WM-data var att detta inbyggda stöd skulle undersökas, rapporteras och användas i applikationen.Resultatet blev en applikation där man via en Pocket PC kontinuerligt sparar undan fordons GPS-position, arbetsåtgärd samt tidpunkterna när GPS-positionerna togs. Denna information är sedan anpassad för att kunna skickas vidare via GPRS till en befintlig databasserver under vissa tidsintervaller.Applikationen utvecklades med hjälp av programmeringsspråket C Sharp (C#) i Visual Studio 2005.

Flexibelt lärande? : En intervjustudie med lärare och rektorer angående deras uppfattningar, möjliggöranden och förverkliganden av flexibelt lärande samt dess påverkan på elevers lärande

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev. Möjliggörandet och förverkligandet kan man säga består till största del att tillgodose elevers önskemål och behov. Detta innebär att man inte begränsar sig på något sätt, eleverna erbjuds alla möjligheter till studier. Utifrån intervjuerna kan man dra slutsatsen att flexibelt lärande bidrar till elevers lärande på ett sådant sätt att kunskapen fördjupas och eleverna får en annan förståelse för den kunskap som dom skapar. Den problematik vi kan se när det gäller det flexibla lärandet utifrån intervjuerna är att det saknas en allmän rådande definition av begreppet flexibelt lärande och att den socialkonstruktivistiska teorin inte är tillräckligt förankrad. Detta är nödvändigt för att projektet Flexibelt lärande ska lyckas.

Mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar. I resultatet framkom att upplevelsen av tidig hemgång påverkades av möjligheten att själv kunna välja tidpunkten för sin hemgång. De kvinnor som själva valt en tidig hemgång var oftast nöjda i jämförelse med de som ej fått välja. En känsla av trygghet och självförtroende i att kunna ta hand om sitt barn visade sig också vara avgörande för en positiv upplevelse. Samhörigheten inom familjen och stödet från partnern angavs av många som viktigt. En positiv och stödjande attityd från personalen både på BB och i hemmet skapade en känsla av trygghet hos föräldrarna. Behovet av professionellt stöd var de första dagarna i hemmet stort och att kunna få stöd av någon när som helst på dygnet ökade känslan av trygghet. Tidig hemgång efter förlossningen har således visat sig vara bra för de kvinnor som själva önskar det, under förutsättning att tillräckligt stöd finns från vårdpersonalen.

Metoder för att främja amning av prematura barn : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.

Kvinnors upplevelser av missfall : och dess påverkan på nästkommande graviditet

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

Cytostatikabehandling vid cancersjukdom : Upplevelse av livskvalitet samt omvårdnadsåtgärder

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades. Försämrad livskvalitet var alltid associerad till biverkningar av cytostatikabehandlingen. De vanligaste biverkningarna som inverkade på livskvaliteten var illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust samt neutropeni. Biverkningarna påverkade patienternas livskvalitet negativt då de försämrade deras välmående samt förändrade deras situation i vardagslivet. Information och undervisning var viktiga omvårdnadsåtgärder för att förbereda patienterna inför behandlingen och för att underlätta deras situation under behandlingstiden. Även att få stöd från sjuksköterskan ansågs vara viktigt under behandlingstiden.

Faktorer av betydelse för implementering av evidensbaserad omvårdnad

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning. 3) Kunskaper och yrkesskicklighet ökade i en gynnsam lärandemiljö. 4) Stödjande organisationer innebar att det fanns personer med uttalad kompetens och funktion, exempel: bibliotekarie, mentor, underlättare eller kommittéer som gav stöd till sjuksköterskan vid användandet av evidensbaserad omvårdnad. 5) Hinder identifierades som tidsbrist, bristande kunskap eller intresse för evidensbaserad omvårdnad. Ett hälso- och sjukvårdssystem som satte press på de anställda, underminerade möjligheterna att lära och göra förändringar. Slutsats: Studien visade att olika faktorer ofta samspelade med varandra i ett komplext system, där ingen faktor ensamt kan klara implementeringen av evidens.

Nutritionens betydelse för patienter med KOL - Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom : Metoder för sjuksköterskans bedömning av nutritionsstatus

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Bedömningen av patientens nutritionsstatus är en väsentlig del av sjuksköterskans omvårdnad av KOL patienter då det påverkar prognosen. Patienternas försämrade nutritionsstatus ökar risken för exacerbationer och därmed också risken för dödlighet.Sjuksköterskan kan använda sig av enkla mätmetoder för att upptäcka malnutrition, till exempel BMI (Body Mass Index) och MNA (Mini Nutritional Assessment). Ett steg i att förebygga malnutrition är regelbundna viktkontroller och att varje patient har en individuell åtgärdsplan då patientens behov alltid ska komma i första hand. Det är också viktigt att se till psykosociala aspekter runt måltiderna för dessa patienter. En noggrann planering krävs runt deras måltider som patienten kan behöva hjälp med då sjukdomen utgör ett hinder.För en ökad livskvalitet är det angeläget med information om nutritionens betydelse både till patienten och hans anhöriga.

Simulering av olika underhållsstrategier inom processindustri

Syftet med detta examensarbete är att utvärdera om simulering av flöden på en emballeringsavdelning kan vara till hjälp för att kunna planera in stopp av packmaskiner så att förebyggande underhåll kan utföras. Med hjälp av simulering har kölängder, kötider och beläggningsgrader hos emballeringsavdelningen kunnat predikteras. Genom att skapa olika hypotesgrundade scenarion i simuleringsmodellen har ett antal resultat genererats.Resultaten av simuleringarna har gett värdefull information till underhållsavdelningens planerare. Informationen bör kunna vara ett viktigt beslutsunderlag för att kunna avgöra vid vilka tillfällen som de planerade stoppen kommer att ge upphov till minst störning av driften. Arbetet har visat att simulering av flöden är ett bra hjälpmedel för att kunna planera in stopp för förebyggande underhåll.För att kunna uppfylla syftet har en simuleringsmodell skapats över emballeringsavdelningen. Genom studier av processer och genom informationshämtning från kunnig personal har en användbar modell kunnat skapas. Även studier av underhållsteorier och simuleringslitteratur har varit till hjälp för att kunna uppfylla syftet med detta examensarbete.De utförda analyserna bygger till stor del på rekommendationer hämtade från den simuleringslitteratur som studerats men även på tips och stöd från författarnas handledare som har lång erfarenhet inom området.