969 resultados para Running-Off-Road Accidents.


Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

"Supersedes TM5-9500, Principles of modern excavation and equipment, 11 August 1942."

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

At head of title: no. 1, Department of Commerce and Labor. Bureau of Labor.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

At head of title: Dept. of Scientific and Industrial Research and Ministry of Transport.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Mode of access: Internet.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Mode of access: Internet.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

In this paper, we obtain detailed data on road traffic crash (RTC) casualties, by severity, for each of the eight state and territory jurisdictions for Australia and use these to estimate and compare the economic impact of RTCs across these regions. We show that the annual cost of RTCs in Australia, in 2003, was approximately $17b, which is approximately 2.3% of the Gross Domestic Product (GDP). Importantly, though, there is remarkable intra-national variation in the incident rates of RTCs in Australia and costs range from approximately 0.62 to 3.63% of Gross State Product (GSP). The paper makes two fundamental contributions: (i) it provides a detailed breakdown of estimated RTC casualties, by state and territory regions in Australia, and (ii) it presents the first sub-national breakdown of RTC costs for Australia. We trust that these contributions will assist policy-makers to understand sub-national variations in the road toll better and will encourage further research on the causes of the marked differences between RTC outcomes across the states and territories of Australia. (c) 2006 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Kalman inverse filtering is used to develop a methodology for real-time estimation of forces acting at the interface between tyre and road on large off-highway mining trucks. The system model formulated is capable of estimating the three components of tyre-force at each wheel of the truck using a practical set of measurements and inputs. Good tracking is obtained by the estimated tyre-forces when compared with those simulated by an ADAMS virtual-truck model. A sensitivity analysis determines the susceptibility of the tyre-force estimates to uncertainties in the truck's parameters.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

The theory of planned behaviour (TPB) has been used successfully in the past to account for pedestrians' intentions to cross the road in risky situations. However, accident statistics show age and gender differences in the likelihood of adult pedestrian accidents. This study extends earlier work by examining the relative importance of the model components as predictors of intention to cross for four different adult age groups, men, women, drivers and nondrivers. The groups did not differ in the extent to which they differentiated between two situations of varying perceived risk. The model fit was good, but accounted for less of the variance in intention for the youngest group (17-24) than for other age groups. Differences between the age groups in intention to cross seemed to be due to differences in perceived value of crossing rather than differences in perceived risk. Women were less likely to intend to cross than men and perceived more risk, and there were important age, gender and driver status differences in the importance of the TPB variables as predictors of intention. A key implication of these findings is that road safety interventions need to be designed differently for different groups. © 2006 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

The objectives are to examine rural road accident data in order to develop a method by which high accident rate locations and accident causes can be identified, and also to develop proposals for improvements at such locations and to identify measures which will improve road safety throughout the country. The problem of road safety in Iran is an important issue, because of the tragic and unnecessary loss of life, and the enormous cost of accidents in the country. The resources available to deal with the problems are limited and must be allocated on priority basis. This study represents an initial effort to identify the extent of the problem in order to take remedial measures. A study was made of all the available road accident data collected by agencies related to road safety in Iran, and the major organisations responsible for road safety development were visited. The Vice Minister of Roads and Transportation selected for this study a 280 Km rural road in South West Iran. Mainly because of the lack of suitable maps and plans of the roads, it was not possible to accurately identify the location of accidents. Accident scene data was subsequently collected by the highway police and personally by the author. The data for the study road was then analysed to identify 'high accident rate' locations, and also to determine, as far as was possible, the reasons for the accidents. The study suggests specific improvements for each of the high accident rate locations examined (eg. the building of dual carriageways with central guard rails to reduce the risk of collision with oncoming vehicles, pedestrian facilities to allow pedestrians to cross dangerous roadsl]. In addition recommendations are made to guide and assist the major organisations responsible for road safety in Iran. These recommendations are: (al for improving accident data collection and storage (bl for subsequent analysis for taking remedial measures with a view to accident prevention

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.