Role of climate on barn owls road-kill likelihood and the effect on population viability in future climate change

Roads represent a new source of mortality due to animal-vehicle risk of collision threatening log-term populations’ viability. Risk of road-kill depends on species sensitivity to roads and their specific life-history traits. The risk of road mortality for each species depends on the characteristics of roads and bioecological characteristics of the species. In this study we intend to know the importance of climatic parameters (temperature and precipitation) together with traffic and life history traits and understand the role of drought in barn owl population viability, also affected by road mortality in three scenarios: high mobility, high population density and the combination of previous scenarios (mixed) (Manuscript). For the first objective we correlated the several parameters (climate, traffic and life history traits). We used the most correlated variables to build a predictive mixed model (GLMM) the influence of the same. Using a population model we evaluated barn owl population viability in all three scenarios. Model revealed precipitation, traffic and dispersal have negative relationship with road-kills, although the relationship was not significant. Scenarios showed different results, high mobility scenario showed greater population depletion, more fluctuations over time and greater risk of extinction. High population density scenario showed a more stable population with lower risk of extinction and mixed scenario showed similar results as first scenario. Climate seems to play an indirect role on barn owl road-kills, it may influence prey availability which influences barn owl reproductive success and activity. Also, high mobility scenario showed a greater negative impact on viability of populations which may affect their ability and resilience to other stochastic events. Future research should take in account climate and how it may influence species life cycles and activity periods for a more complete approach of road-kills. Also it is important to make the best mitigation decisions which might include improving prey quality habitat.

Naturupplevelser tillsammans med barn och ungdomar: Utmaningar och glädjeämnen för lärare i årskurserna 1–9

Människors möten med naturen har under historiens gång inneburit både positiva och negativa känslor. Forskning har visat att naturupplevelser främjar människans psykiska och fysiska hälsa. Avhandlingen undersöker barns och lärares gemensamma naturupplevelser. De viktigaste frågeställningarna är att ta reda på vad som motiverar lärarna att gå ut i naturen med sina elever och vilka utmaningar de möter under vistelserna i naturen. Slutligen studeras implementering av naturupplevelser i skolans vardag. Nio lärare intervjuas i kvalitativa forskningsintervjuer om sin uppfattning om lärarrollen under visteler i naturen. Lärarnas sammanlagda erfarenhet sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio i skolor på landsbygden och i städer. De viktigaste orsakerna till att lärarna går ut i naturen med sina elever är att eleverna ska få känna samhörighet med och respekt för naturen, lugn och ro i själen, gemenskap med kamraterna samt att få kunskap om naturen. Utmaningar inför utevistelser är dåligt självförtroende och osäkerhet hos en del lärare, som av de intervjuade lärarna får rådet att börja i all enkelhet med korta exkursioner samt att ta med en extra resursperson. Regn och kyla är en annan utmaning och läraren bör se till att eleverna har lämpliga kläder. Ibland uppstår problem med disciplin och negativ gruppdynamik, och en utmaning för läraren är då att verkligen hinna se alla elever. En utmaning kan vändas till glädje när elever klarar av att delta i äventyr i naturen. I intervjuerna framkommer att lärande är en del av naturupplevelserna. Inom många skolämnen kan man relatera till naturen och vara ute i skog och mark. Naturupplevelser inverkar enligt respondenterna positivt på lärande inom olika ämnen och de olika ämnena inverkar positivt på naturupplevelser. Eftersom alla elever inte vistas i naturen tillsammans med familj och vänner är det en viktig uppgift för skolan att ordna möjlighet för alla elever att få uppleva naturen.

Desigualdades en mortalidad prematura según indicadores de bienestar material en Navarra: estudio poblacional de seguimiento 2001-2008

Fundamento. Mostrar las desigualdades en mortalidad prematura según indicadores de bienestar material en Navarra. Método. Todos los ciudadanos menores de 75 años residentes en Navarra en 2001 fueron seguidos durante 7 años para conocer su estado vital. El indicador de posición socioeconómica usado ha sido la superficie de la casa y el número de vehículos del hogar. Se han estimado las tasas de mortalidad general y por causa de muerte ajustadas por edad según estos indicadores. Resultados. La razón de tasas por todas las causas de muerte en las categorías inferiores es según la superficie de la vivienda de 1,14 (IC 95%: 1,05-1,24) y 1,25 (IC 95%: 1,18-1,32) en mujeres y hombres respectivamente y de 1,46 (IC 95%: 1,36-1,57) y 1,97 (IC 95%: 1,89-2,05) según el número de vehículos. El sida es la causa de muerte que presenta una mayor diferencia en las tasas de mortalidad entre las personas con menor y mayor bienestar material. Otras causas de muerte con elevada diferencia en las tasas de mortalidad son las enfermedades digestivas y la diabetes mellitus en mujeres y las enfermedades del aparato digestivo y respiratorio en hombres. Conclusiones. La tasa de mortalidad en la población navarra muestra un gradiente inverso con el bienestar material, a excepción de algunas localizaciones de cáncer. Este gradiente es mayor entre los hombres que entre las mujeres.

Insuficiência ovárica prematura

Trabalho Final do Curso de Mestrado Integrado em Medicina, Faculdade de Medicina, Universidade de Lisboa, 2014

Infección neonatal en hijos de madres con rotura prematura de membranas. Hospital Vicente Corral Moscoso Cuenca 1997

El presente trabajo tuvo por objeto investigar infección neonatal en hijos de madres que presentan rotura prematura de membranas [RPM] de más de 12 horas, mediante el cultivo de endocervix, y establecer validez de los cultivos de conducto auditivo externo y el recuento de polimorfonucleares como factores predictivos de infección neonatal. Se estudiaron 54 casos de madres que presentaron RPM de más de 12 horas, con las que se establecieron 2 grupos de estudio: Un primer grupo con RPM de 12 a 24 horas que constituyó el 66.7 por ciento, y el segundo con más de 24 horas el 33.3 por ciento. De las 54 pacientes, las 21 [38.9 por ciento] presentaron cultivo positivo de endocervix. De las 36 pacientes que presentaron RPM de 12 a 24 horas 7 [19.4 por ciento] fueron positivos; en el grupo de 18 pacientes que tuvieron RPM de más de 24 horas 14 [77.8 por ciento] de ellos resultaron positivos, lo que nos demuestra que mientas más horas de rotura prematura de membranas en la madre, mayor riesgo de infección existente en el recién nacido. Los gérmenes más frecuentes encontrados en el cultivo de endocervix fueron el Estreptococo, el E. Coli y el estafilococo

Prevalencia de la ruptura prematura de membranas y la vía de finalización del parto en el Hospital Vicente Corral Moscoso, período 2014

Antecedente. La ruptura prematura de membranas (RPM) es causa importante de morbimortalidad materno fetal por asociarse a complicaciones riesgosas como la corioamnionitis. Objetivo. Establecer la prevalencia de ruptura prematura de membranas y la vía de terminación del parto según la variante de ruptura. Material y métodos. Con un diseño transversal se recopiló información de 360 historias clínicas de maternas atendidas en el Servicio de Obstetricia y Ginecología del hospital Vicente Corral Moscoso de Cuenca, durante el 2014. Resultados. La prevalencia de RPM fue del 8.2% (7.4 – 9.05). La edad promedio fue de 24.0 ± 6.2 años entre un rango de 14 a 44. El 46% cursó la secundaria, el 69% se dedica a actividades domésticas y el 61% reside en zona urbana. La rotura de membranas a término ocurrió en el 66%, la rotura prolongada en el 20% y la rotura pre-término en el 12%. El 71% terminó su parto vía vaginal y el 28% mediante cesárea. El parto vaginal fue más frecuente en rotura de membranas a término (P = 0.0005) y la cesárea en rotura pre-término (P = 0.002). En rotura prolongada, la frecuencia fue similar. Conclusión. La prevalencia de rotura prematura de membranas y la vía de terminación del parto, están dentro de las cifras reportadas por la literatura en estudios similares nacionales y extranjeros. Las variantes de RPM no parecen influenciar sobre la terminación del parto

Valoración Barón de Ley S.A

Este trabajo tiene por objeto valorar la empresa “Barón de Ley, S.A”. Por tanto, el objeto de estudio pretende dar respuesta a una serie de preguntas necesarias para entender la empresa y poder realizar hipótesis razonables a la hora de valorar la compañía. Esas preguntas son, entre otras: ¿a qué se dedica?, ¿quiénes son sus accionistas y directivos?, ¿cuál es su situación actual en el sector (debilidades y fortalezas, amenazas y oportunidades)?, ¿qué trayectoria está siguiendo?, ¿qué estructura financiera mantiene?, ¿qué rentabilidades logra?. Al ser Barón de Ley una compañía que cotiza en el mercado continuo español (bolsas de Barcelona, Bilbao, Madrid y Valencia), se pretende analizar si está bien valorada por el mercado o por el contrario se encuentra infra/sobrevalorada. Para ello, se comparará la capitalización bursátil de la compañía 425.915 Mn€2 con el valor de los recursos propios de la misma (Equity value) que surgen de la valoración.

Fysisk aktivitet och teknologins påverkan på barn : - en fallstudie av två lågstadieklasser

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil.

"En samvaro mellan vuxna och barn" : En studie om hur måltiden kan ses som en demokratisk arena

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

Erfarenheter från lärandeseminarier : Barn som anhöriga: Reflektioner från följeforskning

Under 2015 genomfördes nationella lärandeseminarier för att stärka implementeringen av den lag som ger barn rätt till information, råd och stöd när en förälder plötsligt avlider, är svårt sjuk eller skadad (HSL 2g §). Satsningen var ett förbättringsarbete som omfattade sex landsting som med hjälp av en projektledning träffades vid fyra tillfällen från januari till september. Två av träffarna skedde i Stockholm och två var digitala. Under våren 2015 knöts följeforskning till arbetet med frågeställningar om vilka resultat förbättringsarbetet gav och hur deltagarna upplevde arbetssättet. Syftet var att lyfta fram vad satsningen gav samt att lära inför framtida satsningar – är lärandeseminarier ett användbart arbetssätt för nationella implementeringssatsningar? Rapporten visar att lärandeseminarier tycks vara en användbar form. Teamen kan redovisa att de uppnått många av de mål som de föresatte sig under projekttiden. Det handlade om kartläggning av kunskapsläge och strukturer, kompetensutveckling samt utveckling av rutiner och material. Teamen uppskattade också att få delta i ett nationellt sammanhang som gav inspiration. Samtidigt framkom det önskemål om fortsatt och ännu mer handfast stöd i fortsatt implementering i klinisk verksamhet.

Barn och historiemedvetande : Elever i årskurs 1 funderar över historia som skolämne

Denna studie har tagit utgångspunkt i hur elever i årskurs 1 formulerar sin syn på historia innan de mött historieundervisning i skolan. Detta för att se om denna syn går att förstå som ett uttryck för historiemedvetande. Data samlades in genom intervjuer vilka analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier om både tidsmedvetande och historiemedvetande. Resultatet visar dels att de flesta eleverna förväxlar historia med sagor samt att fantasi anses vara en förutsättning för att skapa historia. Att historia finns som ett skolämne är ingen av eleverna medvetna om. Trots detta visar närmare hälften av eleverna spår av vad som kan kallas ett historiemedvetande och majoriteten kan uttrycka någon form av tidsmedvetande. Ofta med hjälp av sagans kronologi men likväl en kronologi vilket kan anses viktigt när det gäller just utvecklandet av ett historiemedvetande. Denna förväxling mellan sagor och historia talar för att redan i de yngre åldrarna utgå från ett metaperspektiv i undervisningen.

Barn owl feathers as biomonitors of mercury: sources of variation

Given their central role in mercury (Hg) excretion and suitability as reservoirs, bird feathers are useful Hg biomonitors. Nevertheless, the interpretation of Hg concentrations is still questioned as a result of a poor knowledge of feather physiology and mechanisms affecting Hg deposition. Given the constraints of feather availability to ecotoxicological studies, we tested the effect of intraindividual differences in Hg concentrations according to feather type (body vs. flight feathers), position in the wing and size (mass and length) in order to understand how these factors could affect Hg estimates. We measured Hg concentration of 154 feathers from 28 un-moulted barn owls (Tyto alba), collected dead on roadsides. Median Hg concentration was 0.45 (0.076–4.5) mg kg-1 in body feathers, 0.44 (0.040–4.9) mg kg-1 in primary and 0.60 (0.042–4.7) mg kg-1 in secondary feathers, and we found a poor effect of feather type on intra-individual Hg levels. We also found a negative effect of wing feather mass on Hg concentration but not of feather length and of its position in the wing. We hypothesize that differences in feather growth rate may be the main driver of between-feather differences in Hg concentrations, which can have implications in the interpretation of Hg concentrations in feathers. Finally, we recommend that, whenever possible, several feathers from the same individual should be analysed. The five innermost primaries have lowest mean deviations to both betweenfeather and intra-individual mean Hg concentration and thus should be selected under restrictive sampling scenarios.

Auditory spatial acuity approximates the resolving power of space-specific neurons

The relationship between neuronal acuity and behavioral performance was assessed in the barn owl (Tyto alba), a nocturnal raptor renowned for its ability to localize sounds and for the topographic representation of auditory space found in the midbrain. We measured discrimination of sound-source separation using a newly developed procedure involving the habituation and recovery of the pupillary dilation response. The smallest discriminable change of source location was found to be about two times finer in azimuth than in elevation. Recordings from neurons in its midbrain space map revealed that their spatial tuning, like the spatial discrimination behavior, was also better in azimuth than in elevation by a factor of about two. Because the PDR behavioral assay is mediated by the same circuitry whether discrimination is assessed in azimuth or in elevation, this difference in vertical and horizontal acuity is likely to reflect a true difference in sensory resolution, without additional confounding effects of differences in motor performance in the two dimensions. Our results, therefore, are consistent with the hypothesis that the acuity of the midbrain space map determines auditory spatial discrimination.

Toward resolving deep neoaves phylogeny : data, signal enhancement, and priors

We report three developments toward resolving the challenge of the apparent basal polytomy of neoavian birds. First, we describe improved conditional down-weighting techniques to reduce noise relative to signal for deeper divergences and find increased agreement between data sets. Second, we present formulae for calculating the probabilities of finding predefined groupings in the optimal tree. Finally, we report a significant increase in data: nine new mitochondrial (mt) genomes (the dollarbird, New Zealand kingfisher, great potoo, Australian owlet-nightjar, white-tailed trogon, barn owl, a roadrunner [a ground cuckoo], New Zealand long-tailed cuckoo, and the peach-faced lovebird) and together they provide data for each of the six main groups of Neoaves proposed by Cracraft J (2001). We use his six main groups of modern birds as priors for evaluation of results. These include passerines, cuckoos, parrots, and three other groups termed “WoodKing” (woodpeckers/rollers/kingfishers), “SCA” (owls/potoos/owlet-nightjars/hummingbirds/swifts), and “Conglomerati.” In general, the support is highly significant with just two exceptions, the owls move from the “SCA” group to the raptors, particularly accipitrids (buzzards/eagles) and the osprey, and the shorebirds may be an independent group from the rest of the “Conglomerati”. Molecular dating mt genomes support a major diversification of at least 12 neoavian lineages in the Late Cretaceous. Our results form a basis for further testing with both nuclear-coding sequences and rare genomic changes.