Integrering av modersmålet i undervisningen : En intervjustudie med lärare i grundskolans tidigare år

Vårt samhälle är mångkulturellt och i grundskolan har en femtedel av alla elever ett annat modersmål än svenska. Läget som råder i världen gör att det kommer många flyktingar till Sverige och många av dem är barn, så elever med annat modersmål kommer att öka i våra skolor. Rapporter visar idag att det finns brister i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Att fortsätta utveckla sitt modersmål är gynnsamt för övrig språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om och hur de integrerar modersmålet i undervisningen. För att få kunskap i frågan genomfördes en kvalitativ intervjustudie med sju lärare med olika erfarenheter av flerspråkiga elever. Lärarna arbetade på fyra olika skolor och dessa skolor hade olika slags erfarenheter av flerspråkiga elever. Studien visade att alla lärare uppger att de integrerar modersmålet på något sätt i undervisningen. I det stora hela handlar det dels om att lyfta fram språket genom att visa intresse för elevers språk i den dagliga undervisningen genom att fråga om hur saker uttalas och låter. Det framkom också att lärarna samarbetade med modersmålsundervisningen till viss del. Alla lärare var eniga om att modersmålsundervisningen är viktig för språkutvecklingen men att det är långt ifrån alla som har möjlighet att ha ett samarbete med modersmålslärare.

Fem lärares arbete med läsförståelse i årskurs 4-6 : Motiven för och emot "En läsande klass"

Denna kvalitativa intervjustudie hade som syfte att synliggöra hur verksamma lärare i årskurs 4–6 motiverar sina val av läsinlärningsmetoder. Det var fem lärare som intervjuades via telefon eller genom personligt möte. Lärarnas svar transkriberades och sammanställdes med hjälp av färgkodning för att på detta sätt kunna se likheter och skillnader mellan lärarnas svar på de olika frågorna. Det som framkom av dessa intervjuer och i analysen var att lärare i första hand använder sig av beprövad erfarenhet och sin egen tysta kunskap om sina elever när de väljer undervisningsmetod.

Naturvetenskaplig undervisning i grundskolan : En studie om betydelsefulla faktorer för planering och begreppsförståelse i NO-undervisningen

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse.

Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

Geometriundervisning enligt Van Hieles utvecklingsnivåer : En kvalitativ studie om överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen?

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné med understöd af Svenska staten utgifna af Upsala universitet.

5

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné med understöd af Svenska staten utgifna af Upsala universitet.

6

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné med understöd af Svenska staten utgifna af Upsala universitet.

4

Berattelse om Framstegen i Insekternas, Myriapodernas och Arachnidernas Naturalhistoria.

1851-1852

Berättelse om Framstegen i Molluskernas, Crustaceernas och de lagre Skelettlosa Djurens Naturhistoria under aren 1845-1849

1845 - 1849

Wecko-Skrift for Låkare och Naturforskare.

10

Wecko-Skrift for Låkare och Naturforskare.

3

Wecko-Skrift for Låkare och Naturforskare.

9

Wecko-Skrift for Låkare och Naturforskare.

6