Manifestaciones comunitarias en los rituales evangélicos quichua de los indígenas migrantes de Chimborazo en Quito

Esta tesis pretende describir e interpretar el protestantismo para conocer las manifestaciones comunitarias en ritualidades evangélicas de quichua migrantes provenientes de Chimborazo en la ciudad de Quito, a partir de la comunicación intercultural articulado con la heterogeneidad, el campo religioso, el habitus, la “visión cosmológica del mundo”, entre otros, develan el mundo simbólico del quichua. Se situa una aproximación sobre el proceso comunicativo entre quichuas de diversas comunidades de origen, creencia y capacidad económica, al participar con su fondo cultural, cuestionan lo homogéneo circulado por el discurso religioso y de-construyen la idea todo es armónico en los Andes revelan lo conflictivo por estar construido en la paridad complementaria de opuestos y prueba la reproducción del ayllu en la urbe cotidiana. La ritualidad evangélica es dinámica, denotativo (se expresa en danzas, vestuarios, prácticas culturales)y connotativo. Es locus de la comunicación en las dimensiones oral ypara-lingüístico.El quichua se comunica con otro “pone en común” saberes, prácticas culturales: el maquipura (mano a mano), debichi (hacer endeudar) formas de reciprocidad, el huarmi rimay (pedido de mano de la novia), desde su memoria, el relato de los ancianos, ancestros de la comunidad, y surge la “incomunicación” (diferencia).No termina en guerra maussiana por prestaciones totales asimétricas realizados entre ayllus, es disputa simbólica, “lucha de sentidos”, causay mashcay-búsqueda de vida“ para sí y para otros” en el chaupi, tercer espacio, dónde las “mezclas” o “hibridaciones” no es posible sino la coexistencia de opuestos sin mezclarse. Símbolos, signos significan otros significados devienen en sentidos, es el mundo del sentido, nada esta dicho, ya que cada acto, palabra, regalo, consejo, minga, entre otros, remite a otro hasta el infinito, es lo circular en la temporalidad del rito. El relato, la narración y actos de reciprocidad recopilados evidencian que el ayllu inicia en las relaciones de parentesco cohesiona, organiza, estructura al quichua, incluso se superpone a la religión para re-actualizarse en Quito, como en matrimonios entre católicos y evangélicos están ligados al mito andino del cóndor y la mujer. Y el ayllu es lo político por ser soporte para revitalizar la práctica del compadrazgo entre evangélicos en el pasado fue estigmatizado por el misionero. Finalmente, en la danza mujeres y jóvenes buscan sentido de valor negado por lo andino y dinamizan la religión.

Resilience or resistance? The value of subject knowledge for drama teachers

This paper reports on research undertaken by the author into what secondary school drama teachers think they need to possess in terms of subject knowledge in order to operate effectively as subject specialists. ‘Subject knowledge’ is regarded as being multi faceted and the paper reports on how drama teachers prioritise its different aspects. A discussion of what ‘subject knowledge’ may be seen to encompass reveals interesting tensions between aspects of professional knowledge that are prescribed by statutory dictate and local context, and those that are valued by individual teachers and are manifest in their construction of a professional identity. The paper proposes that making judgements that associate propositional and substantive knowledge with traditionally held academic values as ‘bad’ or ‘irrelevant’ to drama education, and what Foucault has coined as ‘subjugated knowledge’ (i.e. local, vernacular, enactive knowledge that eludes inscription) as ‘good’ and more apposite to the work of all those involved in drama education, fails to reflect the complex matrices of values that specialists appear to hold. While the reported research focused on secondary school drama teachers in England, Bourdieu’s conception of field and habitus is invoked to suggest a model which recognises how drama educators more generally may construct a professional identity that necessarily balances personal interests and beliefs with externally imposed demands.

An Examination of the factors that shape the subjectivities of female art students in Initial Teacher Training

The school subject of Art and the profession of the primary school teacher are gendered female and both are considered low status within the field of Education and other professional areas of society. A number of sociological studies have examined the impact of gendered socialisation and habitus on females’ career choices and various educational initiatives have been put in place over the years to encourage females to select subjects and/or pursue career paths normally associated with males. Yet Art and primary school teaching continue to be a popular choice with middle class girls. Based on a critical ethnographic study of female BAED Art students, who are training to be primary school teachers, this study is an examination of the many factors, historically and contemporaneously that have shaped and continue to shape the subjectivities of females and frame their aspirations and ambitions. Within this discourse significant aspects of the history of Art and Art Education that have contributed to and influenced the construction of the female artist, and their consequent impact on artistically talented females’ personal identity as artists, are also examined.

Towards (more) integrity in academia: transcending neo-liberal assumption of research and knowledge creation and the “rules” supressing academic freedom

European researchers across heterogeneous disciplines voice concerns and argue for new paths towards a brighter future regarding scientific and knowledge creation and communication. Recently, in biological and natural sciences concerns have been expressed that major threats are intentionally ignored. These threats are challenging Europe’s future sustainability towards creating knowledge that effectively deals with emerging social, environmental, health, and economic problems of a planetary scope. Within social science circles however, the root cause regarding the above challenges, have been linked with macro level forces of neo-liberal ways of valuing and relevant rules in academia and beyond which we take for granted. These concerns raised by heterogeneous scholars in natural and the applied social sciences concern the ethics of today’s research and academic integrity. Applying Bourdieu’s sociology may not allow an optimistic lens if change is possible. Rather than attributing the replication of neo-liberal habitus in intentional agent and institutional choices, Bourdieu’s work raises the importance of thoughtlessly internalised habits in human and social action. Accordingly, most action within a given paradigm (in this case, neo-liberalism) is understood as habituated, i.e. unconsciously reproducing external social fields, even ill-defined ways of valuing. This essay analyses these and how they may help critically analyse the current habitus surrounding research and knowledge production, evaluation, and communication and related aspects of academic freedom. Although it is acknowledged that transformation is not easy, the essay presents arguments and recent theory paths to suggest that change nevertheless may be a realistic hope once certain action logics are encouraged.

Disambiguating with Bourdieu: unravelling policy from practice in the teaching of children with English as an additional language

This article explores the use of Bourdieusian analysis for examining how policy and practice interact in the teaching of English and therefore in the development of children’s language and literacy; in particular how Bourdieusian analysis uncovers the ways in which teachers’ practice has been influenced unconsciously by centralised shaping of the curriculum for English in England while the pupil demographic in schools has become more linguistically diverse. Data were collected from interviews with both newly qualified and very experienced primary school (pupil ages 5 – 11) teachers, whose pedagogical norms for the teaching of English were challenged by the arrival of non-English speakers in their classrooms. The discussion highlights how the use of Bourdieusian constructs of field, habitus and capital can disambiguate teachers’ practical classroom decisions from the influences of policy expectations.

Aretusa: continuity, rupture, and space for intervention, 1944-1946

This article focuses on the cultural activity of Aretusa (1944-1946), a journal that was deeply connected to the inner circle of philosopher and politician Benedetto Croce (1866-1952). The article analyses the role played by periodical editors Francesco Flora (1891-1962) and Carlo Muscetta (1912-2004) in shaping the mission and direction of this journal. By drawing on Pierre Bourdieu’s theory of habitus, and the notion of hysteresis in particular, this study details the factors influencing the aesthetic dispositions, political positioning, and the wider impact of historical circumstances on the cultural practice of each editor while at the helm of the review.

Encountering migration: English primary school teachers’ responses to Polish children

Schools in England have recently undergone a shift in their pupil demographic which in part reflects changing patterns of trans-European migration since the accession of new member states to the EU in 2004 and 2007. There is evidence that this shift is one experienced not just in inner-city schools most commonly associated with minority ethnic populations, but in a wide range of schools in rural and smaller town settings in a number of counties across the country (Vertovec, 2007). This article explores the responses of English primary school teachers to Polish children arriving since 2006 in a county in the South of England. Using Bourdieu’s logic of practice, interview data are analysed in order to examine attitudes towards Polish children and their families. Discussion centres on how teachers’ professional habitus may unconsciously govern their reception of children from Poland, and of how the teacher-friendly behaviour of Polish children and families may support a generalised construction of the Polish model learner.

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Att integrera i det svenska samhället : En undersökning om kvinnor med invandrarbakgrund och deras syn på introduktion och andra faktorer som påverkar inträdet i det svenska arbetslivet och samhället

The integration policy in Sweden shall encourage individuals to support themselves and take part in society. It shall alsocontribute to equal rights and opportunities for women as well as for men. In Borlänge this has resulted in a program ofintroduction for new arrivals from other countries. However, at the unit responsible for economic support, they havediscovered that women with immigrant background more often than men seem to have trouble starting or became to anending of the program, which then especially leads women to a long-term dependence for economic support. The purpose of this study has therefore been to investigate what factors affect immigrant women’s participation in theintroduction, and what significance this participation has for their possibilities to become economically self-supporting,and integrated into Swedish society. Previous research shows that some of the obstacles for the integration of immigrant women can be that they give birthto many children, are unskilled or have a low degree of education and that they tend to be living under patriarchalgender patterns. Another problem seem to be that some women are not even known as members of the municipalities.All of these problems are as well what was shown in my own study. I have used theoretical perspectives from Bourdieu, Elias & Scotson, Giddens, Roman and al-Baldawi in my analysis.Bourdieu have interesting thoughts about capital, habitus and field, which can help us to understand how individuals arebeing shaped and are given different opportunities to act in a special way or direction. Elias & Scotson describesthrough their study around established and outsiders how the process of integration can take place and what effects thatcan be shown for the opportunities to succeed in that part. Giddens, Roman and al-Baldawi then give us different waysto look at the patriarchy and family structures around the world. The result of this study shows that the willingness to integrate and be able to take care of your own support for living isan important part for the women for succeeding. For the other women, that don’t succeed, it turns out to be just like theprevious research has been shown. Gender patterns, many children and a low or no education skill all seems to be partof the issue. It is also suggested that the generosity of the Swedish welfare system might hinder rather than help someimmigrant women to become integrated into Swedish society.

"Mannen från gatan"? : En studie om missbrukare, klass och stämpling

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

Kläderna gör arbetaren : -En kvalitativ studie över arbetskläders symboliska värde

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

HBT sexualitet : -ur ett explorativt sociologiskt maktperspektiv

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser. Vi har även utformat en hypotes och mothypotes utifrån vår egna förförståelse och hur vi tror att makten ser ut inom HBT som grupp. Vi har i vår undersökning kommit fram till att HBT som grupp inte är jämställda inom gruppen, att makten skiljer sig åt mellan homo-, bi- och transpersoner, där den maskulina bögen premieras vilket vi kan se stämmer överrens med de patriarkala könsnormerna som genomsyrar HBT som grupp liksom samhället för övrigt. Eftersom att graden av organisering påverkas av möjligheterna till identifikation med varandra inom gruppen så tror vi att HBT som grupp inte är så starka som de utåt påvisar. Detta visas tydligt i de bisexuellas och transexuellas mindre möjligheter till makt och status inom gruppen. Vi anser att HBT gruppen kan ses som ett fält och inom detta fält förekommer strider om makt, kapital samt status, både inom gruppen och för normalisering i samhället.

Sektpolitik : En analys av aktörerna bakom politiska motioner rörande sekter i Sverige

De senaste två åren har ett antal motioner rörande sekter och deras verksamheter lagts i riksdagen. Bakgrunden är att man menar att en del människor far illa av sitt medlemskap och att särskilt stöd kan behövas vid ett avhopp samt att utredningar om barn som växer upp inom sekter behövs eftersom kunskapen om dessas situation är bristfällig. Det finns olika aktörer i samhället som intresserar sig för sekter. Religionsvetare, journalister, före detta medlemmar, rörelserna själva och terapeuter är alla exempel på aktörer som intar olika positioner på fältet sektsyn. Aktörernas agerande utgår från det ställningstagande deras respektive positionering innebär vilken i sin tur genererar reaktioner från övriga aktörer på samma fält. Syftet med uppsatsen är att lägga ett maktperspektiv på fältet sektsyn och potentiellt politiskt inflytande genom att undersöka vilka aktörers perspektiv som ligger bakom motioner rörande sekter lagda i riksdagen åren 2008-2010.Genom att granska tre motioner rörande sekter som lagts åren 2008-2010 utifrån Bourdieus fältteori och Eileen Barkers modell över relationen mellan olika aktörer på fältet ”sektsyn” diskuterar uppsatsen frågan om vem som har potentiellt inflytande på de politiska besluten rörande sekter och deras verksamheter i Sverige. Min slutsats är att inflytandet från antikultrörelsens och medias aktörer huvudsakligen ligger till grund för dessa motioner.

Svensklärares arbete : om villkor för gymnasieskolans svenskämne

The aim of this didactic study is to understand the terms of work, education and teaching of Swedish in a period round 2000. The research questions focus on how teachers at upper secondary school in conversations describe and construct their work, values in society and school, structures of power and relation to time. With the help of tools related to story and storytelling, and by connecting the empirical material to a late modern society, I caninterpret and understand the description of their work. With the help of Pierre Bourdieu’s theory I can see how values, power and relation to time are expressed in different ways when teachers of Swedish talk about their work and education.The results show that when teacher talk about work in school is it related to ideals in a global economy. Decentralization and individualization get new meanings when those words are placed in school environment and activity. Effectiveness, flexibility and individualization are words related to economy and they seem to have an effect on education and subjects of Swedish. I can also understand teachers’ work when it is related to power and values on the educational field. I can see how a diffuse power acts on the field and how harmony is a dominant value and a term that influences teachers’ work. New terms also form new identities related to teaching. New terms form new subjects of Swedish that in time and practice will form newhabitus connected to subjects. I call it ämneskonceptionella habitus.

Det personliga är sociologiskt : 14 professorer om svensk sociologi

This special issue of Sociologisk Forskning contains 14 papers by distinguished Swedish sociologists on the development of sociology in Sweden during the last decades and the forming of their own academic habitus in relation to that development. Contributors are: Göran Ahrne, Boel Berner, Margareta Bertilsson, Ulla Björnberg, Thomas Brante, Hedvig Ekerwald, Rosmarie Eliasson-Lappalainen, Johanna Esseveld, Bengt Furåker, Staffan Lindberg, Gunnar Olofsson, Sune Sunesson, Göran Therborn and Karin Widerberg. The volume is edited by Gunnar Andersson, Thomas Brante and Christofer Edling.