994 resultados para Bb-96
Resumo:
Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.
Resumo:
Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ”Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert – förändringsarbetets balansgång” som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen. Kategorierna ”Att få en bra miljö för föräldrar och personal”, ”Att samarbeta med familjen i fokus”, ”Att förena två kliniker och kulturer” och ”Att genomgå en arbetsplatsförändring” beskrev de förväntningar och farhågor personalen uttryckte.Slutsatser: Resultatet visade på förväntningar av att vård- och arbetsmiljö skulle förbättras samt att samarbetet mellan klinikerna skulle bli mer effektivt. Det framkom att det var av betydelse att ha fungerande informationsflöden, uppleva delaktighet samt ha en tydlig ledning i en genomgripande organisationsförändring.
Resumo:
Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.
Resumo:
Trata da análise do gasto social federal e seu financiamento no triênio 1994/96. aborda o mecanismo emegencial de desvinculação de receitas conhecido como Fundo Social de Emergência/ Fundo de Estabilização Fiscal, o qual foi em grande parte responsável pelo financiamento destes gastos no triênio. Aponta as propostas de reforma tributária que tratam de modificações no mecanismo de financiamento do Orçamento da Seguridade Social
Resumo:
Os bancos públicos representam, historicamente, importante instrumento do governo federal no âmbito da formulação e implementação de políticas públicas. A relevância das ações materializadas por eles, principalmente, em relação ao desenvolvimento econômico e social, por meio da utilização de vultosos recursos oriundos do tesouro nacional, desperta a atenção da sociedade interessada em conhecer mais sobre as operações de empréstimos. A política de transparência torna-se central à luz de relevantes conceitos de democracia e de desdobramentos importantes de publicidade, prestação de contas e Accountability, principalmente após a Constituição de 1988 pela necessidade de efetivação de mecanismos democráticos. Desta forma, esta pesquisa busca contribuir tanto para a discussão teórica quanto para a base empírica do tema de transparência nos bancos públicos. Com a realização de pesquisa documental estruturada para levantamento de dados e informações, foi possível analisar os fatores apresentados a partir dos casos do Banco do Brasil (BB), da Caixa Econômica Federal (CEF) e do Banco Nacional de Desenvolvimento Econômico e Social (BNDES), avançando no debate da transparência dos bancos públicos. Esta pesquisa exploratória explica, além de outros fatores, como o conceito de transparência aplicado ao objeto de banco público no Brasil assume a característica de “conceito essencialmente contestado” (GALLIE, 1956).
Resumo:
Considerando toda a evolução da ciência processual, não há mais qualquer dúvida acerca da importância de se garantir juízes imparciais para o exercício da atividade jurisdicional. Em sede de arbitragem, a preocupação não poderia ser diferente. Dado que o árbitro exerce igualmente as prerrogativas concedidas pela jurisdição, sendo árbitro de fato e de direito, a necessidade de que sejam pessoas munidas de inquestionável imparcialidade e independência em relação às partes é ainda maior, dado que a confiança é o principal requisito para a função de tal munus. Desta forma, o trabalho pretende compreender se pode o princípio da autonomia da vontade das partes relativizar a proibição estabelecida em lei, que impede a atuação de árbitros quando incidentes nas hipóteses de impedimento e suspeição.
Resumo:
Som componente do jogo “Musikinésia (http://www.loa.sead.ufscar.br/musikinesia.php)” desenvolvido pela equipe do Laboratório de Objetos de Aprendizagem da Universidade Federal de São Carlos (LOA/UFSCar).
Resumo:
Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)
Resumo:
The cultivated peanut (Arachis hypogaea L.) is an allotetraploid, with two types of genomes, classified as AA and BB, according to cytogenetic characters. Similar genomes to those of A. hypogaea are found in the wild diploid species of section Arachis, which is one of the nine Arachis sections. The wild species have resistances to pests and diseases that affect the cultivated peanut and are a potential source of genes to increase the resistance levels in peanut. The aim of this study was to analyze the genetic variability within AA and BB genome species and to evaluate how they are related to each other and to A. hypogaea, using RAPD markers. Eighty-seven polymorphic bands amplified by ten 10-mer primers were analyzed. The species were divided into two major groups, and the AA and the BB genome species were, in general, separated from each other. The results showed that high variation is available within species that have genomes similar to the AA and the BB genomes of A. hypogaea.
Resumo:
We present measurements of the process p (P) over bar -> WZ + X -> l 'nu(l ')l (l) over bar at root s = 1:96 TeV,where l and l ' are electrons or muons. Using 1 fb(-1) of data from the D0 experiment, we observe 13 candidates with an expected background of 4.5 +/- 0.6 events and measure a cross section sigma(WZ) = 2.7(-1.3)(+1.7) pb. From the number of observed events and the Z boson transverse momentum distribution, we limit the trilinear WWZ gauge couplings to -0: 17 <= lambda(Z) <= 0.21 (Delta k(Z) <= 0.29(lambda(Z) = 0) at the 95% C.L. for a form factor scale Lambda = 2 TeV. Further, assuming that Delta g(1)(Z) = Delta k(Z), we find -0.12 <= Delta k(Z) <= 0.29(lambda(Z) = 0) at the 95% C. L. These are the most restrictive limits on the WWZ couplings available to date.
Resumo:
We present measurements of the inclusive production cross sections of the Upsilon(1S) bottomonium state in p (p) over bar collisions at root s=1.96 TeV. Using the Upsilon(1S)->mu(+)mu(-) decay mode for a data sample of 159 +/- 10 pb(-1) collected by the D0 detector at the Fermilab Tevatron collider, we determine the differential cross sections as a function of the Upsilon(1S) transverse momentum for three ranges of the Upsilon(1S) rapidity: 0 <\y(Upsilon)\<= 0.6, 0.6 <\y(Upsilon)\<= 1.2, and 1.2 <\y(Upsilon)\<= 1.8.