Refraction in spacetime

Refraction, interference, and diffraction are distinguishing features of wavelike phenomena. Although they are usually associated only with a purely spatial wave-propagation pattern, analogs to interference and diffraction involving the spatio-temporal dynamics of waves in one dimension have been discussed. We complete the triplet of analogies by discussing how spatio-temporal analogs to refraction are exhibited by a quantum particle in one dimension that is scattering off a step barrier. Similarly, birefringence in spacetime occurs for a spin-1/2 particle in a magnetic field.

A restricted curriculum for second language learners : a self-fulfilling teacher strategy?

The focus of this article is on relations between classroom interaction, curricular knowledge and student engagement in diverse classrooms. It is based on a study with ethnographic perspective in which two primary school classes in Sweden were followed for three years. The analysis draws on Halliday's Systemic Functional Linguistics. The results indicate that language use in the classrooms is on a basic everyday level and that high teacher control results in low-demanding tasks and low engagement among students. Interaction in the classrooms mainly consists of short talk-turns with fragmented language, frequent repairs and interruptions, while writing and reading consists of single words and short sentences. Although the classroom atmosphere is friendly and inclusive, second language students are denied necessary opportunities to develop curricular knowledge and Swedish at the advanced level, which they will need higher up in the school system. The restricted curriculum that these students are offered in school thus restricts their opportunities to school success. Thus, I argue for a more reflective and critical approach regarding language use in classrooms.

The attractiveness of the work is affected when production of handcrafted log houses moves indoors

Viewed from a historical perspective, a shift has occurred within the forestry and wood sector towards indoor work. In Sweden, the production of handcrafted log houses has now also begun to move indoors. With a point of departure in development processes within the log house sector involving working indoors, education, work attractiveness, between 2001-2005, the aim of this study was to compare indoor work with outdoor work, based on log house builders' experience of working on handcrafted log houses. Methods used in the interactive development project involving apprentices, experienced log house builders and researchers, were participation with continuous documentation of experiences and opinions; questions; interviews; and measurement of the work environment. The Attractive Work Model has been used in order to analyse perceptions and values. The changes, 15 out of 22 areas, were perceived both negatively and positively. Therefore, it can not be said that working on traditional, handcrafted log houses becomes more attractive if it is moved indoors. The majority wanted to work both outdoors and indoors, while most of the others only wanted to work outdoors. The results indicate that there is scope for developing more attractive work indoors by utilising experiences from log house builders and closely related activities such as the forestry and wood sector. Changes made within one area of work attractiveness affect other areas. Further research is needed both with regard to comparisons between indoor and outdoor work and regarding the interaction between the areas that are identified in the Attractive Work Model.

Emergency department triage scales and their components : a systematic review of the scientific evidence

Emergency department (ED) triage is used to identify patients' level of urgency and treat them based on their triage level. The global advancement of triage scales in the past two decades has generated considerable research on the validity and reliability of these scales. This systematic review aims to investigate the scientific evidence for published ED triage scales. The following questions are addressed: 1. Does assessment of individual vital signs or chief complaints affect mortality during the hospital stay or within 30 days after arrival at the ED? 2. What is the level of agreement between clinicians' triage decisions compared to each other or to a gold standard for each scale (reliability)? 3. How valid is each triage scale in predicting hospitalization and hospital mortality? A systematic search of the international literature published from 1966 through March 31, 2009 explored the British Nursing Index, Business Source Premier, CINAHL, Cochrane Library, EMBASE, and PubMed. Inclusion was limited to controlled studies of adult patients (≥15 years) visiting EDs for somatic reasons. Outcome variables were death in ED or hospital and need for hospitalization (validity). Methodological quality and clinical relevance of each study were rated as high, medium, or low. The results from the studies that met the inclusion criteria and quality standards were synthesized applying the internationally developed GRADE system. Each conclusion was then assessed as having strong, moderately strong, limited, or insufficient scientific evidence. If studies were not available, this was also noted. We found ED triage scales to be supported, at best, by limited and often insufficient evidence. The ability of the individual vital signs included in the different scales to predict outcome is seldom, if at all, studied in the ED setting. The scientific evidence to assess interrater agreement (reliability) was limited for one triage scale and insufficient or lacking for all other scales. Two of the scales yielded limited scientific evidence, and one scale yielded insufficient evidence, on which to assess the risk of early death or hospitalization in patients assigned to the two lowest triage levels on a 5-level scale (validity).

qtl.outbred: Interfacing outbred line cross data with the R/qtl mapping software

Background qtl.outbred is an extendible interface in the statistical environment, R, for combining quantitative trait loci (QTL) mapping tools. It is built as an umbrella package that enables outbred genotype probabilities to be calculated and/or imported into the software package R/qtl. Findings Using qtl.outbred, the genotype probabilities from outbred line cross data can be calculated by interfacing with a new and efficient algorithm developed for analyzing arbitrarily large datasets (included in the package) or imported from other sources such as the web-based tool, GridQTL. Conclusion qtl.outbred will improve the speed for calculating probabilities and the ability to analyse large future datasets. This package enables the user to analyse outbred line cross data accurately, but with similar effort than inbred line cross data.

Samhällets roll i besöksnäringens utveckling

Studien föranleds av den nya konkurrenslagstiftningen som påverkar gränsdragningen mellan privat och offentligt engagemang inom turismen. I studien görs ett försök att förstå den historiska utvecklingen utifrån institutionell teori. Att över tid följa hur turismen från att ha legat utanför samhällets intressesfär till att i allt högre grad inkluderas i och bli föremål för samhällsåtaganden till att i betydande utsträckning åter överflyttas till den privata sfären blir enligt författarnas mening begripligare om förändringsförloppet förstås i den referensram som den institutionella teorin erbjuder. Den pendelrörelse som på detta sätt kan urskiljas beträffande gränsdragningen mellan privat och offentligt är också en del i hur man skall förstå hur synen på konkurrensbetingelser inte är statisk utan i hög grad konstruerad och framförhandlad från tid till annan. Men det som gälller tid tycks också ha en geografisk dimension där vad som anses tillåtet i en del av landet inte uppfattas så på ett annat ställe. Det som uppfattas som ett juridiskt spörsmål i förstone vilar i realiteten i en komplex kontext med ingredienser av historia, ekonomi och geografi.

Short Communication: A compelling argument for the gravity p-median model

The p-median model is used to locate P facilities to serve a geographically distributed population. Conventionally, it is assumed that the population always travels to the nearest facility. Drezner and Drezner (2006, 2007) provide three arguments on why this assumption might be incorrect, and they introduce the extended the gravity p-median model to relax the assumption. We favour the gravity p-median model, but we note that in an applied setting, Drezner and Drezner’s arguments are incomplete. In this communication, we point at the existence of a fourth compelling argument for the gravity p-median model.

Methodological issues in applying Location Models to Rural areas

Location Models are usedfor planning the location of multiple service centers in order to serve a geographicallydistributed population. A cornerstone of such models is the measure of distancebetween the service center and a set of demand points, viz, the location of thepopulation (customers, pupils, patients and so on). Theoretical as well asempirical evidence support the current practice of using the Euclidian distancein metropolitan areas. In this paper, we argue and provide empirical evidencethat such a measure is misleading once the Location Models are applied to ruralareas with heterogeneous transport networks. This paper stems from the problemof finding an optimal allocation of a pre-specified number of hospitals in alarge Swedish region with a low population density. We conclude that the Euclidianand the network distances based on a homogenous network (equal travel costs inthe whole network) give approximately the same optimums. However networkdistances calculated from a heterogeneous network (different travel costs indifferent parts of the network) give widely different optimums when the numberof hospitals increases.  In terms ofaccessibility we find that the recent closure of hospitals and the in-optimallocation of the remaining ones has increased the average travel distance by 75%for the population. Finally, aggregation the population misplaces the hospitalsby on average 10 km.

An empirical test of the gravity p-median model

A customer is presumed to gravitate to a facility by the distance to it and the attractiveness of it. However regarding the location of the facility, the presumption is that the customer opts for the shortest route to the nearest facility.This paradox was recently solved by the introduction of the gravity p-median model. The model is yet to be implemented and tested empirically. We implemented the model in an empirical problem of locating locksmiths, vehicle inspections, and retail stores ofv ehicle spare-parts, and we compared the solutions with those of the p-median model. We found the gravity p-median model to be of limited use for the problem of locating facilities as it either gives solutions similar to the p-median model, or it gives unstable solutions due to a non-concave objective function.

Distance measure and the p-median problem in rural areas

The p-median model is used to locate P facilities to serve a geographically distributed population. Conventionally, it is assumed that the population patronize the nearest facility and that the distance between the resident and the facility may be measured by the Euclidean distance. Carling, Han, and Håkansson (2012) compared two network distances with the Euclidean in a rural region witha sparse, heterogeneous network and a non-symmetric distribution of thepopulation. For a coarse network and P small, they found, in contrast to the literature, the Euclidean distance to be problematic. In this paper we extend their work by use of a refined network and study systematically the case when P is of varying size (2-100 facilities). We find that the network distance give as gooda solution as the travel-time network. The Euclidean distance gives solutions some 2-7 per cent worse than the network distances, and the solutions deteriorate with increasing P. Our conclusions extend to intra-urban location problems.

Vad är elever i årskurs 4-6 intresserade av inomnaturvetenskap? : En enkätundersökning om elevers intresse

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Språkutvecklande arbetssätt : En intervjustudie av lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen i år 7-9

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

Att få ordning på strukturen : en litteraturstudie om betydelsen av explicit läsundervisning i skolans alla ämnen

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Begreppskommunikation i klassrummet : En litteraturstudie om användandet av naturvetenskapliga begrepp i klassrummets kommunikation

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.