"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Grandparents Left with AIDS-orphans; Challenges and Strategies Handling Poverty and Stigma

By 2010 it is estimated that one third of the African children will be orphans as an effect of HIV/AIDS. The crisis is already a fact and most orphans are absorbed by the extended family where the grandparents become the primary caretakers. This qualitative study was carried out in Kenya to explore the situation of these grandparents and to define their current resources and needs. Eight grandparents living in rural village or urban slum caring for their orphaned grandchildren were interviewed. The results showed that these families live under extremely poor conditions lacking food, other vital neccesities and a basic social network. Local churches and support groups emerged as the grandparents main sources to enhance strength and support. Key factors causing the acute poverty is HIV-related stigma and lack of access to land.

Vad krävs för att ta sig ur ett missbruk av alkohol och droger?

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.

Värdet bakom våldtäkten : En diskursanalys av fyra rättsfall

This paper seeks to explore how victims of crime and defendants are portrayed in sexual assault cases. Lately, more and more voices have been raised in appal against values demonstrated in court decisions and we’ve seen the implementation of a new sexual assault legislation in attempt to increase people’s sexual integrity. Yet, at the same time, there is still a tremendously low amount of reported sexual assaults that go to trial and even fewer result in conviction. This paper is not an attempt to scrutinize the legal system, but to draw attention to what values are portrayed in sexual assault cases. The purpose is to examine the court decisions under consideration to see if and what values are portrayed. My paper can in no way allow generalization; it is merely a small sample of reality. The data consists of four court decisions from Östersund’s Tingsrätt; two of them resulting in conviction and two of them in dismissal. The data was collected systematically and undergoes a discourse analysis; hence it is a qualitative study. The result of the analysis is that although somewhat subtle, the court decisions do indeed portray stereotypical gender roles, particularly regarding victims’ prior sexual history, women’s room to manoeuvre and their given life conditions

Invandrarkvinnan i media

SAMMANFATTNING: Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer. Resultaten visar att media i allt för stor utsträckning visar en gestaltning som bibehåller svenskheten och den svenska kvinnan som norm och invandrare och invandrarkvinnan som det avvikande. Våra intervjupersoner anser att bilden som media framställer av invandrarkvinnan är en negativ bild och en väldigt ensidig sådan. De uttrycker också att de inte identifierar sig med den getsaltningen av invandrarkvinnan samt att de ibland känner en oro att bli betraktad av andra, som den invandrarkvinna media skapat.

Uppföljning av korttidsterapin vid BUP Östersund

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen. Alla föräldrar utom en kan tänka sig att rekommendera korttidsterapi till andra. Flera nämner även att de gärna vill ha något fler samtal och betydelsen av att få snabb hjälp. En fortsatt utveckling av korttidsterapin i Östersund skulle kunna vara att se över den problematik som varit exkluderad för korttidsterapi, då flera av de barn som haft mer behov av hjälp hade som sökorsak utåtriktade symtom.

Faktorer som har betydelse för välbefinnande hos individer med KOL : - en litteraturstudie

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

Omvårdnad vid schizofreni - En litteraturstudie

Abstrakt Bakgrund: Schizofreni är en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det är för det mesta unga människor som insjuknar. Patienter med schizofreni har oftast bristfällig insikt och förståelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering är därför fokuserad på att öka patienters självständighet. Detta har visat att risken för återfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat välmående och förbättrade sociala förmågor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation på SBU:s rapport från 1999 omvårdnad vid schizofreni och belysa faktorer som påverkar omvårdnaden vid schizofreni. Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades på 20 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bedömdes först enskilt och sedan tillsammans enligt granskningsmall från SBU. Kvalitén bedömdes utifrån en tregradig skala och de artiklar som användes uppfyllde kriteriet för hög till medelhög kvalité. Resultat: Patienter med schizofreni och deras anhöriga upplevde många svårigheter socialt, emotionellt och ekonomiskt. Sjuksköterskans viktigaste uppgift var att identifiera de omvårdnadsbehov som patienterna och deras anhöriga hade, så att de kunde få rätt stöd och omvårdnadsåtgärd. Diskussion: För att en omvårdnadsrelation skall kunna utvecklas är det viktigt att sjuksköterskan är flexibel. Genom att ha en öppen hållning, vara förstående och lyssna kan man ta del av personens livsvärld och lättare kunna identifiera de specifika vårdbehoven. Det viktiga är att se varje individ som unik med olika förutsättningar och behov för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.

Närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier. Resultatet visade att närstående påverkades fysiskt, psykiskt och socialt. Många män till kvinnor med hjärtinfarkt upplevde en känsla av maktlöshet av att inte veta hur hälsan för personen som insjuknat i hjärtinfarkt skulle utvecklas framöver. Känslor som ilska, frustration och ökad osäkerhet var vanligt i det tidiga skedet av rehabiliteringen. Den nya livssituationen för närstående innebar stora förändringar i det dagliga livet. De upplevde det ökade ansvaret som frihetsberövande medan andra kände sig mer tillfredställda att kunna hjälpa till och få en central roll i hemmet. Genom att närståendes situation tas upp i omvårdnaden och får mer stöd av vårdpersonalen kan det leda till att personen som insjuknat i hjärtinfarkt får ett bättre stöd.

Musik i demensvården : En litteraturstudie om musik som en omvårdnadshandling i vården av personer med demenssjukdom och ett agiterande beteende

Demenssjukdomar drabbar i högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 12 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarnas resultat bildades tre teman, vilka var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiterade beteenden. Bäst effekt har den individuellt anpassade musiken som valts ut efter varje individs enskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionen konkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet för vårdaren, som välbefinnandet för personer som drabbats av demenssjukdom.

Nya livsstrategier genom föreningen KRIS : En studie av fyra medlemmars upplevelser av återanpassning till samhället

Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.

Vad helhetssynen skulle betytt för tre kvinnor som varit sjukskrivna : Om att använda systemteori inom rehabilitering

Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.

Tradition, Change and Variation : Past and Present Trends in Public Old-age Care

The general aim of this dissertation is to describe and analyse how public old-age care in Sweden has developed and changed during the last century. The study applies a provider perspective on how care has been planned and professionally carried out. A broader social policy perspective, studying old-age care at central/national as well as local/municipal level, is also developed. A special focus is directed at the large local variation in care and services for the elderly. The empirical base is comprised of official documents and other public sources, survey data from interviews with elderly recipients of public old-age care, and official statistics on publicly financed and controlled old-age care and services. Study I addresses the development of old-age care in Sweden during the twentieth century by studying an important occupation in this field – the supervisors and their professional roles, tasks and working conditions. Throughout, the roles of supervisors have followed the prevailing official policy on the proper way to provide care for elderly people in Sweden; from poor relief at the beginning of the 1900s, via a generous level of services in the 1960s and 1970s, to today’s restricted and economy-controlled mode of operation. Study II describes and compares two main forms of public old-age care in Sweden today, home help services and institutional care. The care-load found in home-based care was comparable to and sometimes even larger than in service-homes and other institutions, indicating that large care needs among elderly people in Sweden today can be met in their homes as well as in institutional settings. Studies III and IV analyse the local variation in public old-age care in Sweden. During the last decades there has been an overall decline in home help services. The coverage of home help for elderly people shows large differences between municipalities throughout this period, and the relative variation has increased. The local disparity seems to depend more on historical factors, e.g., previous coverage rates, than on the present municipal situation in levels of need or local economy and politics. In an introductory part the four papers are linked together by an outline of the demographic situation and the social policy model for old-age care in Sweden. Trends that have been apparent over time, e.g. professionalisation and market orientation, are traced and discussed. Conflicts between prevailing ideologies are analysed, in regards to for instance home-based and institution-based care, social and medical culture, and local and central levels of decision-making. ’Welfare municipality’, ‘path dependency’, and ‘decentralisation’ are suggested as a conceptual framework for describing the large and increasing local variations in old-age care. Finally, implications of the four studies with regard to old-age care policy and further research are discussed.

Skyddandets förnuft : En studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet

This dissertation aims to examine and deepen the knowledge of family member caregiving where the care recipient is an elderly person who immigrated late in life. It also aims to contribute to the knowledge of the complexities underlying informal care giving and add to our understandings of what it means to be an immigrant in Sweden. The caregiver is in focus. The research conducted is explorative and partly inductive. The main material used is a qualitative interview study carried out with family members from different countries who are providing informal care to elderly immigrant relatives. The analysis gives three patterns of caregiving. One shows help from informal caregivers only who are not compensated economically. Another shows help from family members who are compensated. The third shows help from family members and staff from the public care system. Three ideal-typical informal caregiver roles show different positions vis-à-vis the new: “guardian”, “filter” and “reinterpreter of traditional care ideals”. Swedish born and immigrated informal caregivers are also compared through analysis of data gathered in telephone interviews with a representative selection of inhabitants in the County of Stockholm. A philosophy of action together with theory on integration and multiculturalism serves as theoretical frameworks to understand discrepancies and ambiguities in the data. Young immigrants experience different integration processes than do the older ones. They strive to protect older family members from changes linked to the migration experience. Talk about dependence on culture underlines family feelings and legitimates the processes of protection. Preconceptions about great differences between Swedish born and immigrant families are not supported by quantitative data. A conclusion is that protection can be understood in relation both to the traditional and the new, the latter in the forms of meetings with Swedish society where unequal relations prevail. It is a kind of counter-strategy where the range of actions is diminished, and thus it has its own logic. Protection can be loosened up when the circumstances change and the range of actions grow.

Personligt varumärke med Spotify : En kvantitativ studie om identitetsbyggande genom digital musikanvändning.

I denna studie har det framkommit ett genomgående mönster som visar att de personer som framhäver sin musiklyssning på Spotify gör det för att de vill att någon skall se att de har lyssnat på en specifik musik. Dessutom anser dessa personer att musik är jätteviktigt och döljer aktivt sina musiklistor och gör dem privata på Spotify. Däremot finns det personer som inte aktivt gör sina spellistor osynliga och dessa är sådana som inte anser att bilden av en person ändras om de ser att denne lyssnar på oväntad musik. Det framkom även att personer som aktivt döljer vad de lyssnar på gör det då de anser att musiken de ibland lyssnar på är pinsam. Dessa personer anser att musik säger mycket om en person, varför de aktivt döljer sina lyssningar på Spotify. De personer som även döljer sina spellistor gör det på grund av att de följs av andra Spotify-användare. Någonting som var relativt överraskande i denna studie var att Justin Bieber fortfarande ses som någonting pinsamt att lyssna på, vilket även bevittnas i inledningen till denna studie. Vi hade ändå trott att han hade blivit mer socialt accepterad. Dessutom kom vi fram till att de som nyttjar musikanvändningen i syfte att skapa ett personligt varumärke gör det då de anser att musik säger mycket om en person, vilka även ändrar bilden av en person när man får se vad den personen egentligen lyssnar på. Dessutom anser även de som har ändrat sin bild av en annan person på grund av musikval att det finns musik som är pinsam, vilket även är de personer som värderar musik allra högst. De skapar sig ett personligt varumärke genom att dölja och framhäva vad de lyssnar på på Spotify. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att det finns en viss skillnad mellan olika typer av människor; de som värdesätter musik högre bryr sig mer om sitt personliga varumärke och sin digitala identitet utåt när det gäller musik, varför de manipulerar sin Spotify-användning mer än den grupp personer som inte värdesätter musik lika mycket. Med dessa resultat kan vi konstatera att de musikintresserade svenska Spotify-användarna (15-35) döljer och framhäver vad de lyssnar på och på så vis använder musikstreamingtjänsten för att lyfta fram sin image och därmed det personliga varumärket.