Detaljhandelns användande av frontlinjepersonalen, som betydelsefull faktor för kundrelationer och skapande av intäkt

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger på relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna använder sin frontlinjepersonal. En kvalitativ flerfallstudie har genomförts där tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försäljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. Utgångspunkten för analys av fallstudierna har varit två intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare. Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av värde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används för att svara på syftet. Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte möjligt att konkludera i denna småskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nödvändig. Resultatet från de undersökta företagen i denna studie visar på tendenser till att utveckla ett serviceperspektiv med fokus på goda kundrelationer, vilket är det som skall ge framgång. De undersökta kedjeföretagen skiljer sig dock åt vad gäller intagandet av ett serviceperspektiv. Exempelvis förlitar sig ett företag alltjämt till lågt pris och produktens egenskaper som primära faktorer för intäktsskapande, medan andra premierar det personliga mötet.

Hinder i samband med utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom : omvårdnadspersonalens upplevelser

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper. Informanterna bestod av både undersköterskor och vårdbiträden i respektive grupp. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och tio undergrupper. Brist på kunskap och stöd, samt omvårdnadspersonalens upplevelser av olika känslor i samband med utförandet av munvård framstod som hinder i utförandet av munvård. För att bemästra dessa hinder använde sig omvårdnadspersonalen av både personliga och gemensamma strategier. Konklusion: Omvårdnadspersonal som utför munvård hos personer med demenssjukdom ansvarar för en svår arbetsuppgift. Brist på kunskap och stöd, kan utgöra ett hinder vid utförandet av munvård. Omvårdnadspersonalen är i behov av utökat stöd och utbildning i utförandet, detta för att kunna övervinna hindren och känna trygghet och säkerhet vid utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom.

Partnerlös och Barnfri : Friheten och ensamheten med singelskap

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik.

Personlighetsbedömning i samband med rekrytering : En studie om bemanningsbranschens personlighetsbedömning vid en rekrytering

Att medarbetare är av existentiell betydelse för en organisations överlevnad är sedan länge känt. Därmed är rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HR för att attrahera rätt kompetens till organisationen då en misslyckad rekrytering vanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. Något som kommit att få allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nya medarbetare är kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdrag spelar en stor roll när det kommer till framtida arbetsprestationer och förmågan att göra rätt bedömningar av människor är därför central. Teorier om synen på personlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samt bedömningsmetoder och personlighetsbedömning används för att analysera studiens resultat. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förståelsen för hur rekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inom bemanningsföretag. Bemanningsföretag är företag som ständigt arbetar med rekrytering och uthyrning av personal, varför ett proaktivt bemanningsarbete krävs för att skapa en konkurrensfördel på marknaden. Inför denna fallstudie kontaktades tre av den svenska bemanningsbranschens största aktörer varav två rekryterare på vardera företag deltog i semistrukturerade intervjuer. Personlighet ansågs generellt som något viktigt som samtliga rekryterare lade stor vikt vid under hela processens gång, från utformandet av kravprofilen till avslutande bedömning. Bedömningen skedde genom såväl test som intervju och referenstagning. Samtliga poängterade vikten av att alltid göra en helhetsbedömning av kandidaten och att det därmed var svårt att vikta exempelvis formella kompetenser mot personliga egenskaper. Resultatet visar att bemanningsbranschens arbete med personlighetsbedömning vid rekrytering utgår ifrån strukturerade bedömningsmetoder. Deras gedigna och proaktiva arbete med rekrytering lever upp till påståendet om att personalen är en organisations viktigaste resurs och vikten av att förstå innebörden av personlighetens betydelse i uttrycket ”rätt person på rätt plats”.

Rekrytering av kreatörer och portfolions betydelse : En enkätundersökning med femtio svenska kommunikationsbyråer

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken.

Dialekter och röstigenkänning : Ett röstigenkännings-API:s förmåga att uppfatta svenska dialekters kännetecken och röstkombinationer

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer. Dessa kännetecken och ljudkombinationer låg till grund för de ord vi valt ut till att testa API:et med. Varje dialekt fick alltså ett ord uppbyggt för att vara extra svårt för API:et att uppfatta när det uttalades av just den aktuella dialekten. Därefter utvecklades en prototyp, närmare bestämt en android-applikation som fungerade som ett verktyg i datainsamlingen. Då arbetet innehåller en prototyp och en undersökning så valdes Design and Creation Research som forskningsstrategi med datainsamlingsmetoderna dokumentstudier och observationer för att få önskat resultat. Data samlades in via observationer med prototypen som hjälpmedel och med hjälp av dokumentstudier. Det empiriska data som registrerats via observationerna och med hjälp av applikationen påvisade att vissa dialekter var lättare för API:et att uppfatta korrekt. I vissa fall var resultaten väntade då vissa ord uppbyggda av ljudkombinationer i enlighet med teorin skulle uttalas väldigt speciellt av en viss dialekt. Ibland blev det väldigt låga resultat på just dessa ord men i andra fall förvånansvärt höga. Slutsatsen vi drog av detta var att de ord vi valt ut med en baktanke om att de skulle få låga resultat för den speciella dialekten endast visade sig stämma vid två tillfällen. Det var istället det ord innehållande sje- och tje-ljud som enligt teorin var gemensamma kännetecken för alla dialekter som fick lägst resultat överlag.

Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Användning av OER och video i undervisning och lärande

Abstract NGL 2015 Workshop Användning av OER och video i undervisning och lärande Sten Sundin Hållbus Totte Mattsson Open Educational Resources; OER, även kallat öppna lärresurser, är resurser som finns tillgängliga på Internet som kan användas fritt och i många fall också bearbetas fritt. Fördelarna med OER i allmänhet är att kunna återanvända andra personers expertkunskap och material. Många lärresurser håller en hög kvalitet och är även mycket pedagogiska. Detta förbättrar lärandet och innebär nya möjligheter i undervisningen som en lärare själv annars inte skulle kunnat åstadkomma, som t.ex. att själv göra tidskrävande videoinspelningar. Att undervisa med mer stöd av video, bilder och icketextbaserad information kan även gynna studenters olika lärstilar. Denna workshop syftar till att introducera användning av OER och video för lärare som inte är bekanta med OERbegreppet och som i större utsträckning önskar använda video i undervisningen. Under workshopen kommer deltagarna att arbeta i grupp med relevanta söktjänster för att hitta och undersöka användbara OER eller videoresurser. Länkar och anteckningar från sökningarna kommer att delas till övriga workshopdeltagare på en webbaserad samarbetsyta som kommer att vara tillgänglig även efter workshopen Plan för workshopen ● Introduktion. Fördelar med att använda OER och video i undervisning och lärande. (5 min) ● Min användning av lär och videoresurser idag (gruppdiskussion). Vad är mina tidigare erfarenheter inom området? Hur hittar jag lär och videoresurser för min undervisning? Beskriv hur din nuvarande situation ser ut (15 min) ● Presentation av OER och video i undervisning och varför detta är viktigt för lärare. Olika typer av OER, Creative Commonslicenser, samt hur man hittar OER och andra kostnadsfria lärresurser. Exempel på söktjänster, samt samlingar med OER och videoresurser som kan undersökas. Användning och redigering av YouTubevideos (10 min) ● Arbete i mindre grupper om 2-4 personer. Grupperna har tillgång till listor med passande sökverktyg för att hitta användbara OER och videoresurser. De resurser som har hittats sparas på en gemensam plats med webbverktyget Padlet (50 min) ● Sammanfattning. Alla resultat från sessionen kommer att finnas tillgängliga på en Padletyta som finns kvar efter workshopen så att deltagarna kan fortsätta att dela idéer och undersöka resurser som har hittats. (10 min) Målgrupp Lärare, bibliotekarier och andra utbildare som är intresserade av att öka sina kunskaper om frågor kring OER och video i undervisning och lärande

Sånger, rim och ramsor inom engelskundervisning : Lärares attityder till användning av sånger, rim och ramsor för att gynna elevers engelska språkutveckling i årskurs F-3

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

Användare och utvecklare : om anveckling med kalkylprogram

I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling. Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg. Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering. 

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamhet : Intervjustudie

Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård.

W7 Dalarna : Ett projekt om entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration

Rapporten är resultatet av ett följeforskningsuppdrag av projektet W7 Dalarna – entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration och syftar till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat i relation till uppsatta mål och hur detta arbete förlöpte samt vad det resulterade i. Projektet har bundit samman affärsrådgivare i sju kommuner med uppgift att stödja kvinnor och invandrare och på så sätt har ett redan etablerat nätverk utvecklats och stärkts. Kommuner har generellt begränsade resurser och arbetet med näringslivsutveckling. Små kommuner i glesbygd är ändå kanske extra utsatta i det avseendet och på så sätt framstår nätverkssamverkan som ett värdefullt sätt att arbeta på.  Resultatet visar att det krävs tämligen stora insatser i form av rådgivning för att en företagsetablering verkligen ska komma till stånd. En annan erfarenhet är att en företagarskola kan attrahera nya grupper av potentiella företagare som ges en möjlighet att prova om deras idéer kan ha kommersiell bärighet. Däremot visade det sig att det är svårt att få gehör för jämställdhetsfrågor i små företag, liksom att det för utlandsfödda individer finns många hinder att passera om man inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl och känner till hur det svenska samhället fungerar.

Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv : En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport

Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.