Activityscape Mapping: Consumer Activity Systems as Service Context

Activity systems are the cognitively linked groups of activities that consumers carry out as a part of their daily life. The aim of this paper is to investigate how consumers experience value through their activities, and how services fit into the context of activity systems. A new technique for illustrating consumers’ activity systems is introduced. The technique consists of identifying a consumer’s activities through an interview, then quantitatively measuring how the consumer evaluates the identified activities on three dimensions: Experienced benefits, sacrifices and frequency. This information is used to create a graphical representation of the consumer’s activity system, an “activityscape map”. Activity systems work as infrastructure for the individual consumer’s value experience. The paper contributes to value and service literature, where there currently are no clearly described standardized techniques for visually mapping out individual consumer activity. Existing approaches are service- or relationship focused, and are mostly used to identify activities, not to understand them. The activityscape representation provides an overview of consumers’ perceptions of their activity patterns and the position of one or several services in this pattern. Comparing different consumers’ activityscapes, it shows the differences between consumers' activity structures, and provides insight into how services are used to create value within them. The paper is conceptual; an empirical illustration is used to indicate the potential in further empirical studies. The technique can be used by businesses to understand contexts for service use, which may uncover potential for business reconfiguration and customer segmentation.

Samarbete mellan konkurrenter - en undersökning av österbottniska sm-företag

Under senare tid har förekomsten av samarbete mellan konkurrerande sm-företag ökat. Forskningen kring ämnet har dock bedrivits i mindre skala, framför allt om man beaktar finländska (nordiska) förhållanden. Syftet med denna undersökning är att kartlägga förekomsten av samarbete mellan konkurrerande sm-företag i Österbotten (Finland), samt beskriva dessa. Gällande demografiska variabler jämförs dessa företag även med sm-företag som inte samarbetar. Data insamlades genom en enkät utskickad i november 2001 till 345 sm-företag i Österbotten. Svarsprocenten var 35.1. Av de respondenter som besvarade enkäten, var 47.9 procent involverade i ett eller flera samarbeten med ett eller flera företag som var deras konkurrenter. Samarbete mellan konkurrenter är således inte ett ovanligt fenomen, utan innefattar allt från informella, operativa samarbeten till formella, strategiskt viktiga samarbeten. Samarbete inom produktion var den mest vanligt förekommande formen av samarbete. Partnern kom från Finland, även om målmarknaderna för samarbetet fanns både i Finland och i utlandet. Denna undersökning kunde inte identifiera någon större skillnad mellan de sm-företag som samarbetade med konkurrenter och de sm-företag som inte samarbetade. Det intressanta är således att det inte verkar finnas några skillnader vad gäller ålder, omsättning, omsättningsökning, underleverans- och exportverksamhet mellan de samarbetande och de icke samarbetande företagen. Skillnaderna bör således sökas i andra variabler. Den enda signifikanta skillnaden kunde upptäckas i upplevelsen av konkurrens. Tidigare forskning har identifierat att osäkerhet i konkurrensen är ett incitament till att börja samarbeta med konkurrenter. Denna undersökning förstärker detta antagande. De samarbetande företagen upplevde att konkurrensen var hårdare än de icke samarbetande företagen. Bland de samarbetande företagen var det speciellt de mindre (med en personalstyrka mellan 10 och 50 arbetstagare) som upplevde att konkurrensen var hård. Undersökningen har finansierats med stipendiemedel från Sparbanksstiftelsen i Vasa och Handlande Gustav Svanljungs fond.

Towards Service Logic: The Unique Contribution of Value Co-Creation

The underpinning logic of value co-creation in service logic is analysed. It is observed that three of the ten foundational premises of the so-called service-dominant logic are problematic and do not support an understanding of value-co-creation and creation that is meaningful for theoretical development and decision making in business and marketing practice. Without a thorough understanding of the interaction concept, the locus and nature of value co-creation cannot be identified. Based on the analysis in the present article it is observed that a unique contribution of a service perspective on business (service logic) is not that customers always are co-creators of value, but that under certain circumstances the service provider gets opportunities to co-create value together with its customers. Finally, the three problematic premises are reformulated accordingly.