Totuuden kakkua viipaloimassa : vastaus Martin Kuschille

Nimekkeen selitys: Vastaus artikkeliin Koko totuus totuudesta, Tiede & edistys -lehdessä 4/91.

Att möta den andra : det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi

Vad innebär det att vara lärare? Vad handlar det pedagogiska uppdraget om? Vad behöver människan för att leva? I en tid präglad av internationella kunskapsmätningar och ekonomiska krav på lönsamhet och effektivitet ligger det nära till hands att lärarens uppgift begränsas till det som är mätbart, som ger snabba resultat och som svarar mot den globala marknadens krav. Det pedagogiska uppdraget handlar dock om mera än detta och beskrivs i lärarprofessionslitteratur som ett dubbelt uppdrag. För att leva behöver människan kunskap, men hon behöver också (lära sig att leva som) en medmänniska. Det innefattar dels uppdraget att främja och utveckla kunskaper, färdigheter och attityder hos eleven, men inkluderar också ett moraliskt ansvarsperspektiv för läraren att i undervisningssituationerna leva som en närvarande medmänniska tillsammans med eleven. Den lärare som ”enbart undervisar” fullgör inte sitt pedagogiska uppdrag, men det gör heller inte den som struntar i att utveckla elevens kunskaper och enbart är en ”trevlig medmänniska”. Pedagogikens dubbla uppdrag analyseras och utvecklas i avhandlingen utgående från Martin Bubers dialogfilosofi, som formulerar människans dubbla hållning till omvärlden: som Jag till Det och Jag med Du. I den pedagogiska verksamheten ligger fokus naturligt på kunskapandet (Jag-Det), varför påminnelsen om medlevandet (Jag-Du) är relevant. I Jag-Du-möten öppnas möjligheter för lärare och elever att erfara det annorlunda, det oväntade, det som avviker från det redan kategoriserade, det som erbjuder nya perspektiv. I den meningen bidrar Jag-Du-möten till kunskapsutvecklingen genom insikter och lärande av oförutsett slag. Samtidigt är det i dessa medlevande möten som elevens (och också lärarens) medvetenhet om vad det är att människa tillsammans med andra människor växer.

Morfologia de frutos, sementes, plântulas e mudas de Senna multijuga var. lindleyana (Gardner) H. S. Irwin & Barneby - Leguminosae Caesalpinioideae

Os objetivos deste trabalho foram descrever e ilustrar os aspectos morfológicos externos e internos de frutos e sementes e os aspectos externos de plântulas e mudas de Senna multijuga. O trabalho foi realizado em laboratório e viveiro florestal. A espécie apresentou características importantes que podem auxiliar na sua identificação, tanto em laboratórios para análise da qualidade fisiológica e em viveiros de produção de mudas, quanto em estudos da ecologia da espécie, sob o aspecto da regeneração natural. Características dos frutos, principalmente a deiscência, forma, coloração e textura do pericarpo, comuns na subfamília; de sementes como presença de pleurograma fechado, aréola e endosperma; de plântulas e mudas como aspectos da superfície do caulículo, forma e persistência dos cotilédones, filotaxia, presença de pêlos e glândulas e forma dos protófilos constituíram-se nos principais elementos para identificação da espécie.

Carta particolare che mostra il Capo Buona Speranza con il mare verso ponte è con l'isole di Tristan d'Acunha è di Martin Vaz : la longitudine comincia da l'isola di Pico d'Aasores [i.e. Pico Azores] : d'America carta XVIII

Julkaisussa: Dell' arcano del mare di Ruberto Dudleo ... parte qvarta del libro sesto. Vol III

M. Martin Helwigs erste Land-Charte vom Herzogthum Schlesien : nebst einer Erklärung zu finden Bresslau in der Grassischen Buchdruckeren

Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan

M. Martin Helwigs erste Land-Charte vom Herzogthum Schlesien

Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan

Developmental norms for the Gardner Steadiness Test and the Purdue Pegboard: a study with children of a metropolitan school in Brazil

Norms for the Gardner Steadiness Test and the Purdue Pegboard were developed for the neuropsychological assessment of children in the metropolitan area of Rio de Janeiro. A computer-generated unbiased sample of 346 children with a mean age of 9.4 years (SD = 2.76), who were attending a large normal public school in this urban area, was the subject of this study. Two boys were removed from the study, one for refusing to participate and the other due to severe strabismus. Therefore, the final sample contained 344 children (173 boys and 171 girls). Sex and age of the child and hand preferred for writing, but not ethnic membership or social class, had significant effects on performance in the Gardner Steadiness Test and the Purdue Pegboard. Girls outperformed boys. Older children performed better than younger children. However, the predictive relationship between age of the child and neuropsychological performance included linear and curvilinear components. Comparison of the present results to data gathered in the United States revealed that the performance of this group of Brazilian children is equivalent to that of US children after Bonferroni's correction of the alpha level of significance. It is concluded that sex and age of the child and hand preferred for writing should be taken into account when using the normative data for the two instruments evaluated in the present study. Furthermore, the relevance of neurobehavioral antidotes for the obliteration of some of the probable neuropsychological effects of cultural deprivation in Brazilian public school children is hypothesized.

Förteckning öfver framlidne prosten Martin Tolpos boksamling

Sisältää kaksi luetteloa. - S. 11-16 myös: Förteckning å böcker tillhörige prosten J. M. Tolpos concursmassa, hvilka undertecknad anhåller att å offentlig auction få försälja. Allekirjoitus: Abr. Kingelin.

A Fenomenologia como retorno à ontologia em Martin Heidegger

A elaboração de uma ontologia fenomenológica era uma possibilidade inscrita no próprio projeto filosófico husserliano. Em que sentido, no entanto, o espírito da máxima da "volta às coisas mesmas" serviu de inspiração ao retorno à questão do ser? Em que medida as elaborações ontológicas que se atribuíram o título de fenomenológicas permaneceram fiéis ao espírito geral e às diretrizes formais do pensamento de Husserl? É na tentativa de responder a essas questões que nos propomos examinar a posição especial de Heidegger face ao problema da articulação da ontologia com a fenomenologia. Nossa preferência é ditada pela própria originalidade do emprego da fenomenologia, no autor de Ser e Tempo. O exame do sentido que assume a fenomenologia enquanto ontologia da compreensão, cujo instrumento é a hermenêutica da existência fáctica do homem, exige previamente o delineamento do projeto filosófico fundamental heideggeriano.

Le Spectateur : revue critique / dir. René Martin-Guelliot

1914/01 (A6,N53,T6).

Le Spectateur : revue critique / dir. René Martin-Guelliot

1914/03 (A6,N55,T6).

Le Spectateur : revue critique / dir. René Martin-Guelliot

1914/05 (A6,N57,T6).