Las Universidades Populares en España (1903-2010).

Monográfico con el título: De la educación popular al aprendizaje a lo largo de la vida. Resumen basado en el de la publicación

A Girona la primera! : el 1903

Resumen basado en el de la publicaci??n

Modernización y control social en Cartagena: los sujetos y las acciones sobre el problema de vagancia, 1903-1927

Esta investigación constituye un acercamiento a los estudios de la ciudad desde el control de los individuos. A propósito del proceso de modernización agenciado en Cartagena entre 1903 y 1927, se realiza una aproximación a las formas con las que se definió, ubicó y trató de disciplinar a los sujetos vagos. De allí que se preste mayor atención a las dinámicas de la modernización de la ciudad en cuanto a los aspectos que implicaron el gobierno de la población. En el primer capítulo, distanciándonos de la visión de la historiografía inicial que, sobre los hechos modernizantes se produjeron en torno a los resultados de las acciones del ex - presidente Rafael Nuñez, fundamentalmente se da cuenta de la conformación del régimen de vigilancia que se inauguró para garantizar la sanidad del puerto. En este apartado centramos la atención -más allá de las modificaciones espaciales experimentadas en la ciudad-, en la creación del cuerpo de policía sanitaria, marítima y terrestre: el cuerpo de vigilancia y control encargado de suprimir el desorden de esta urbe para desde ahí, situarnos, en un primer momento, en el control del alcoholismo y la prostitución. El segundo capítulo hace especial énfasis en una variable que se desplegó en los intentos de modernización de la ciudad: se trata de un tipo de higienismo práctico que denominamos higienismo social. Aquí se centra la atención en la definición, ubicación y aproximación numérica sobre los sujetos vagos. Finalmente, en el tercer capítulo, se presentan las acciones disciplinantes que implicó el proyecto de ciudad moderna. En esta parte, se presta especial importancia, tanto a los dispositivos de policía como a las medidas nacionales de confinamiento a las colonias penales y agrícolas que se implementaron para hacer de los sujetos vagos seres productivos y funcionales al orden moderno pretendido. Se concluye con los problemas que se presentaron para concretar este proyecto.

Death has a touch of class: society and space in Brookwood Cemetery, 1853-1903

Changes in the cultures and spaces of death during the Victorian era reveal the shifting conceptualisations and mobilisations of class in this period. Using the example of Brookwood Necropolis, established 1852 in response to the contemporary burial reform debate, the paper explores tensions within the sanitary reform movement, 1853–1903. Whilst reformist ideology grounded the cemetery's practices in a discourse of inclusion, one of the consequences of reform was to reinforce class distinctions. Combined with commercial imperatives and the modern impulse towards separation of living and dead, this aspect of reform enacted a counter-discourse of alienation. The presence of these conflicting strands in the spaces and practices of the Necropolis and their changes during the time period reflect wider urban trends.

Morphometrical, biochemical and molecular tools for assessing biodiversity. An example in Plebeia remota (Holmberg, 1903) (Apidae, Meliponini)

We see today many efforts to quantify biodiversity in different biomes. It is very important then to develop and to apply other methodologies that allow us to assess biodiversity. Here we present an example of application of three tools with this goal. We analyzed two populations of Plebeia remota from two distinct biomes that already showed several differences in morphology and behavior. Based on these differences, it has been suggested that the populations of Cunha and Prudentopolis do not represent a single species. In order to verify the existence or absence of gene flow between these two groups, we characterized the patterns of mtDNA through RFLP, the patterns of wing venation through geometric morphometry, and the cuticular hydrocarbons through gas chromatography-mass spectrometry. We used bees collected in these two locations and also from colonies which have being kept for around 9 years at Sao Paulo University. We found six different haplotypes in these specimens, of which three of them occurred exclusively in the population of Cunha and three only in the Prudentopolis population. The fact that the populations do not share haplotypes suggests no maternal gene flow between them. The two populations were differentiated by the pattern of the wing veins. They also had different mixtures of cuticle hydrocarbons. Furthermore it was shown that the colonies kept at the university did not hybridize. These two groups may constitute different species. We also show here the importance of using other methodologies than traditional taxonomy to assess and understand biodiversity, especially in bees.

A revision of the spider genera Chaetopelma ausserer 1871 and Nesiergus simon 1903 (Araneae, theraphosidae, ischnocolinae)

Chaetopelma Ausserer 1871 and Nesiergus Simon 1903 are revised. Cratorrhagus Simon 1891 is considered a junior synonym of Chaetopelma. Cratorrhagus tetramerus (Simon 1873) and the female of Cratorrhagus concolor (Simon 1873) are conspecific with C. olivaceum (C. L. Koch 1841). Ischnocolus gracilis Ausserer 1871, Ischnocolus syriacus Ausserer 1871, Chaetopelma shabati Hassan 1950 and Ischnocolus jerusalemensis Smith 1990 are also treated here as junior synonyms of C. olivaceum. Chaetopelma adenense Simon 1890 is proposed as a junior synonym of Ischnocolus jickelii L. Koch 1875. Chaetopelma gardineri Hirst 1911 is transferred to Nesiergus. Hence, Chaetopelma comprises three valid species: C. olivaceum (C. L. Koch 1841); C. karlamani Vollmer 1997; C. concolor (Simon 1873) n. comb. from the Middle East and northeastern Africa. Nesiergus, which appears endemic to the Seychelles archipelago, now comprises three valid species: N. gardineri (Hirst 1911) n. comb.; N. halophilus Benoit 1978; N. insulanus Simon 1903.

Striden om folkskolans sekularisering : -En undersökning av Svensk läraretidning och Folkskolans vän årgång 1903 och 1909

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Borgerlighetens ideal – arbetarnas verklighet. : En studie om Stora Tuna barnavårdsnämnds arbete 1903-1917.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna.Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen. Men de barn som anmäldes kom nästan uteslutande från arbetarklassen. Detta är något som den tidigare forskningen också framhåller. Pojkar anmäldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som anmäldes dömdes betydligt hårdare än pojkarna. Flickorna anmäldes främst på grund av de bristande hemförhållanden och påföljderna blev oftast att de skiljdes från hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna anmäldes främst för stöld och den vanligaste påföljden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som anmälde flest barn till nämnden.

Pesquisas sobre a febre amarela (1881-1903): uma reflexão visando contribuir para o ensino de ciências

O presente artigo focaliza episódios históricos relacionados à pesquisa médica acerca da febre amarela (1881-1903), buscando discutir (a) a influência que os fatores econômicos, sociais e políticos exercem sobre a pesquisa científica; (b) o caráter coletivo, controvertido e não-linear do processo de produção de conhecimentos na ciência; (c) a natureza arbitrária dos conhecimentos científicos, no sentido de que representam formas de ver, e não são perenes ou elaborados apenas sobre bases racionais; (d) o papel pouco cabal desempenhado pelas demonstrações experimentais, que não se mostram irrefutáveis; e (e) o papel desempenhado pelos paradigmas, que conduzem não apenas a caminhos frutíferos, mas também a becos sem saída. O intuito é proporcionar subsídios que sejam úteis tanto aos pesquisadores como aos professores que atuam na área do Ensino de Ciências.