722 resultados para BDe
Resumo:
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elever i grundskolan F–6 (förskola till årskurs 6) i Vasa övningsskola uppfattar klasslärarstuderande och deras närvaro i skolan. Den fenomenografiska forskningsansatsen ligger som grund för arbetet och undersökningen är i huvudsak kvalitativ men har även kvantitativa inslag. De forskningsfrågor vi med vår undersökning önskar få svar på är följande: 1. Vilken uppfattning har eleverna om klasslärarstuderandenas uppgifter under praktikperioderna? 2. Vilken uppfattning har eleverna om klasslärarstuderandenas beredskap för läraryrket? 3. Vilka faktorer påverkar elevernas relation till klasslärarstuderandena? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt två datainsamlingsmetoder. I den första undersökningen har vi gjort intervjuer med 14 elever i F–6 i Vasa övningsskola. I tillägg till detta har även en enkät delats ut i tre klasser i övningsskolan; en sammansatt klass 5–6, en klass i årskurs 5 och en klass i årskurs 6. Det sammanlagda antalet respondenter och insamlade enkätsvar i den andra undersökningen är 50 stycken. Våra resultat visar att eleverna uppfattar att det under praktikperioderna bland annat hör till klasslärarstuderandenas uppgifter att bekanta sig med eleverna, auskultera, planera och undervisa. Gällande den andra forskningsfrågan visar resultaten att eleverna bedömer studerandenas lärarberedskap exempelvis utgående från om studerandena kan skapa ordning i klassen, hurdana ämneskunskaper de har, hur de ger instruktioner, vilka metoder de använder samt hur väl de kan anpassa sig till skolans organisation och klassens arbete. Faktorer som enligt elevernas uppfattning påverkar deras relation till klasslärarstuderandena är bland annat vilka förväntningar eleverna har på relationen, vilket bemötande de får av studerandena, praktikens ramar samt elevernas relation till den egna klassläraren. Slutsatserna av vår avhandling är att relationerna till lärarstuderandena är betydelsefulla för eleverna även om de begränsas både tidsmässigt och organisatoriskt av praktikperiodernas ramar. På basis av vår undersökning konstaterar vi också att eleverna vid Vasa övningsskola skulle ha fördel av att studerandena i högre grad än nu fokuserar på att utveckla relationer till eleverna och vågar använda personligheten som ett verktyg under praktikperioderna.
Resumo:
I vår moderna värld har förekomsten av ångeststörningar drastiskt ökat, vilket påverkar välfärden i våra samhällen. Eftersom de molekylära mekanismerna bakom ångest är relativt okända, är möjligheterna till behandling av ångeststörningar begränsade. I och med utvecklingen av genetiska manipuleringmetoder och avbildningstekniker har strukturella förändringar associerade med ångeststörningar kunnat konstateras. Neuroanatomiska studier har påvisat störningar i dendritarkitektur, dendrittaggar och i neurogenesen hos vuxna individer. Särskilt neurogenesen i hippocampus anses viktig i detta sammanhang. Neurogenes i hippocampus har föreslagits spela en viktig roll i ångeststörningarnas patofysiologi och för hur vissa antidepressiva läkemedel förmedlar sin effekt. Under senare år har MAP-kinaser (MAPK) föreslagits vara involverade både i uppkomsten av affektiva störningar och i neurogenes i hippocampus. JNK är en grupp kinaser inom MAPK-familjen som aktiveras av olika externa stressfaktorer. I normala celler är aktiviteten hos JNK låg. Cell-stress ökar aktiviteten hos JNK vilket leder till bl.a. apoptos. JNK kinaser anses vara potentiella terapeutiska mål för behandling av neurodegenerativa sjukdomar men deras potential som mål för behandling av affektiva sjukdomar har tillsvidare inte utretts. Den här avhandlingen behandlar betydelsen av JNK för ångestrelaterat beteende hos möss. Med hjälp av Jnk1-knockout möss och farmakologisk inhibering av JNK-signalering, demonstreras att JNK reglerar neurogenes i hippocampus, vilket i sin tur ligger bakom mössens ångestrelaterade beteende. Jnk1-knockout möss var mindre ängsliga och uppvisade ökad neurogenes i hippcampus jämfört med kontrollmöss. Inhibering av JNK-signalering i hjärnan hos möss gjorde dem också mindre ängsliga och ökade neurogenesen i hippocampus på samma sätt som vissa antidepressiva läkemedel. Inhibering av JNK-aktivitet ledde inte bara till ökad neurogenes i hippocampus, utan främjade också mognandet av nybildade nervceller hos vuxna möss. Resultaten visar också att dendritarkitekturen och fördelningen av dendrittaggar hos CA3 neuroner i hippocampus är förändrad hos Jnk1-knockout möss. Genom screening av substratmolekyler för JNK hittades två JNKeffektormolekyler, MARCKSL1 (ett aktin-associerat protein) och MAP2 (ett mikrotubulus-associerat protein), som reglerade neuronernas sttruktur. Det här tyder på att JNK-signalering kan kontrollera ångeststörningsrelaterade förändringar hor dendriter och dendrittaggar. Sammanfattningsvis ger resultaten som presenteras i avhandlingen en ökad insikt i molekylära mekanismer som kan leda till ångeststörningsrelaterade förändringar i neurogenes och dendritstruktur. Därtill föreslås att JNKsignalbanan har potential som terapeutiskt mål för behandling av ångeststörningar.
Resumo:
Avhandlingen undersöker i enlighet med rubriken den konkurrensrättsliga kontraheringspliktens utveckling och modernisering. Denna kontraheringsplikt är mycket kontroversiell eftersom den bland annat anses påverka såväl näringsidkares avtalsfrihet som investerings- och innovationsvilja. Trots detta förekommer den i såväl EU:s som USA:s konkurrensrätt. På 2000-talet har det dock skett stora förändringar på området, vilka också är centrala för denna avhandling. Den första förändringen är den förändrade amerikanska rättspraxisen. Denna förändring har gjort kontraheringspliktens framtid i USA både oklar och tveksam. Eftersom konkurrensrätten i USA överlag anses ha en stark påverkan på konkurrensrätten i EU, undersöks hurdan påverkan just den konkurrensrättsliga kontraheringsplikten egentligen har haft. På detta sätt fastställs om den förändrade rättspraxisen också kan tänkas ha verkningar inom EU. Den andra förändringen är den så kallade moderniseringen av EU:s konkurrensrätt som nu också nått artikel 102 i EUF-fördraget och därmed också den konkurrensrättsliga kontraheringsplikten. Denna modernisering handlar om att införa ett mer ekonomiskt angreppssätt med fokus på konsumentvälfärden vid bedömningen av missbruk av dominerande marknadsställning. Avhandlingens forskningsmetod är i första hand rättsdogmatisk. Det betyder att gällande rätt tolkas och systematiseras. I förevarande fall innebär gällande rätt såväl USA:s högsta domstols som EU-domstolens rättspraxis. I fråga om EU spelar dock även såväl sekundärrätten som icke bindande rättsakter en viktig roll i detta sammanhang. Ytterligare har denna avhandling komparativa drag med avsikten att jämföra den konkurrensrättsliga kontraheringsplikten i två olika konkurrensrättsliga system. Vidare är denna avhandling även på sätt och vis tvärvetenskaplig i och med att moderniseringen långt handlar om att införa ett ekonomiskt synsätt i konkurrensrätten. Poängteras bör dock att ekonomiska analyser numera är en naturlig del av konkurrensrätten och således inget ovanligt i sig. ’ Avhandling framskrider på följande vis. Efter det inledande kapitlet redogörs i avhandlingens andra kapitel för den centrala kritiken av kontraheringsplikten. I det tredje kapitlet jämförs lagstiftningen och rättspraxisen i USA och EU med varandra samt redogörs för moderniseringen inom EU:s konkurrensrätt. Det fjärde kapitlet tillämpar moderniseringens principer på den konkurrensrättsliga kontraheringsplikten i EU. Avhandlingens femte kapitel är samtidigt det sista och därför reserverat för avslutande och sammanfattande kommentarer.
Resumo:
Utgångspunkten för pro gradu-avhandlingen är det sjunkande intresset för att läsa franska bland finländska grundskole- och gymnasieelever. Trenden är oroväckande, inte minst för franskans framtid i Finland, för fransklärare och nyutexaminerade, men även mer generellt för landets språkkapital och konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka vilka medel franskläraren kan använda sig av för att uppmuntra elever att välja franska i skolan. Jag har valt att undersöka lärarens syn på språkval, delvis för att tidigare forskning i motivation för inlärning av främmande språk främst gjorts utifrån elevens synvinkel och delvis för att studier visar att läraren har en stor inverkan på elevernas språkval. Avhandlingen består av två kompletterande empiriska delar. I den första studeras argument som framförs i de mest använda materialen för marknadsföring av franska i skolor. Argumenten analyseras främst ur ett motivationsperspektiv enligt Czisérs och Dörnyeis (2005) modell för intern struktur av motivation för språkinlärning. Den andra delen av studien baserar sig på en elektronisk enkät som konstruerats för forskningssyftet. Enkäten riktar sig till fransklärare i Finland på grundskole- och gymnasienivå. Svarsprocenten på enkäten är 21%. Enkätsvaren belyser vilka argument och metoder som används för marknadsföring av franska i skolan. Svaren studeras både kvalitativt och kvantitativt. I analysen har Czisér och Dörnyeis (2005) teorier och en modell av Kangasvieri et al. (2011) för motivation för språkval i Finland tillämpats. Resultaten bekräftar att de argument som tillämpas mest är instrumentella. De här argumenten borde trots det utvecklas och användas i större grad. I marknadsföringen borde man även sikta på att förmedla en positiv bild av studier i franska och av målspråket samt tala för nyttan av att kunna franska i sig. Bland de olika metoderna är informationsmöten det populäraste sättet att marknadsföra språket på varje stadium. Tillämpningen av övriga metoder varierar enligt stadium och skola. Majoriteten av deltagarna anser att marknadsföring av franska är viktigt, men betraktar utvecklingen av undervisningen som det bästa sättet att locka fler studerande att välja franska. I enlighet med tidigare forskning påvisar den här avhandlingen nyttan och behovet av marknadsföring av franska vid språkval. Läraren spelar en viktig roll i målet att uppmuntra fler elever att välja franska i skolan. Förutom lärarna deltar skolan, institutionerna och näringslivet i utformandet av attityder gentemot undervisning och inlärning av främmande språk i det finska samhället och således även gentemot valet av franska som läroämne.
Resumo:
Ordet cependant översätts till ‘emellertid’ eller ‘dock’ på svenska. Men vad betyder ordet och hur används det? Denna fråga utgör den viktigaste forskningsfrågan för pro gradu-avhandlingen. De franska ordböckerna Le Petit Robert (2015), Larousse (2015) och Le Trésor de la langue francaise (2015) definierar att cependant uttrycker motsättning. Studier av ordets historiska utveckling visar ändå att cependant har använts i forn- och medelfranskan för att uttrycka två processers samtidighet (Marchello-Nizia 2007). Den här föråldrade betydelsen kan ännu hittas i litterära sammanhang. I avhandlingen analyseras cependant med hjälp av en korpus bestående av 150 textavsnitt som har samlats från tre olika källor i september och oktober 2014: 50 avsnitt från textdatabasen Frantext, 50 från dagstidningen Le Monde och 50 från Europaparlamentets förhandlingsreferat. I alla avsnitt används cependant. Textavsnitten studeras i samband med teorier som behandlar ordets betydelse: ordets kategoriseringar samt dess roll i skapandet av koncessivitet och polyfoni. Ytterligare studeras ordets placering i texten. Cependant kategoriseras som adverb, konnektiv och diskursmarkör. Alla dessa benämningar beskriver ordet från olika synvinklar: adverb anger ordets grammatiska ordklass, konnektiv beskriver ordets funktion som ett förbindande element mellan ord och meningar, och diskursmarkör betecknar ordets roll i interaktionell analys. I avhandlingen studeras på vilket sätt cependant uttrycker koncessivitet med hjälp av Morels (1996) definitioner och koncessivitetstyper. Analysen visar att koncessivitet egentligen inte kan delas in i olika typer. Istället är dess mest grundläggande egenskap den latenta relationen där två kontroversiella processer samordnas för att antyda den naturliga relationen mellan de ickekontroversiella processerna. Ordets sätt att uttrycka polyfoni studeras med hjälp av olika polyfoniteorier. Genom att göra en kvalitativ analys på min korpus kom jag fram till att det mest passande sättet att studera cependant ur ett polyfoniskt perspektiv är att analysera de olika synpunkter som uttrycks i en text (ett sätt som beskrivs i Nølke et al. 2004). Studien visar att cependant används på olika sätt i olika textgenrer och att ordet uttrycker både koncessivitet och polyfoni. Dessutom indikerar analysen att koncessivitet kan uppfattas som ett polyfoniskt fenomen.
Resumo:
-
Resumo:
Camilla Pelo Collagen Binding Integrins and Cancer Testis Antigens in Prostate Cancer and Melanoma Department of Biochemistry, MediCity Research Laboratory, University of Turku, Finland Annales Universitatis Turkuensis, Painosalama Oy, Turku, Finland 2016 ABSTRACT Prostate cancer is the second most common cancer in men worldwide. The incidence of melanoma, in turn, is increasing faster than any other cancer incidences. In Finland, more than 5000 prostate cancer and 1200 new melanoma cases are diagnosed each year. One approach to further understand the cellular processes involved in prostate cancer and melanoma is to gain better knowledge about alterations in gene expression and their potential impact on the progression of the diseases. This thesis is focused on expression studies in two gene families; integrins and cancer testis antigens (CT antigens), in human prostate adenocarcinoma and advanced human melanoma. Integrins are heterodimeric transmembrane receptors which regulate many important cellular processes such as cell proliferation, migration and survival. CT antigens are frequently expressed in different types of cancers, but are only expressed in testis in healthy individuals. CT antigens are also highly immunogenic proteins. Due to the properties mentioned above, integrins and CT antigens can function as target molecules for the development of cancer diagnostics and drugs. One of the main purposes of this thesis was to study the expression of the four collagen binding integrins α1β1, α2β1, α10β1, α11β1 and the cancer testis antigen 16 (CT16) in cancer cell lines and human tissues of prostate cancer and metastatic melanoma. Additional aims included studies on the biological role of CT16 and the abundance of CT16 in sera of advanced melanoma patients. The prognostic and diagnostic significance of CT16 and the collagen binding integrins were also evaluated. Expression studies on collagen binding integrins and the CT antigen CT16 in melanoma and prostate cancer were limited and the biological role of CT16 was unknown. In this thesis, the expression levels of α2β1 and α11β1 were found to be significantly altered in prostate cancer tissues. Integrin α2β1 decreased gradually during disease progression while α11 was elevated in prostate carcinoma compared to healthy tissues. In advanced melanoma, enhanced levels of α2 were associated with a significant shorter overall survival in advanced melanoma. In this thesis, CT16 was identified as a frequently expressed melanoma CT antigen with an anti-apoptotic function. To conclude, this thesis presents α2β1 and CT16, as potential and promising biomarkers for advanced melanoma. This thesis reports also the first functional study of CT16. Keywords: Collagen binding integrins, α1β1, α2β1, α10β1, α11β1, Cancer Testis antigens, CT16, melanoma, prostate cancer, expression
Resumo:
Begåvade elever är oftast den elevgrupp som kan bli förbisedda i undervisningen. Ofta ligger störst fokus på svaga elever som behöver någon form av extra stöd eller hjälp för att nå upp till nivån för genomsnittseleven. Med den här studien vill jag lyfta fram de begåvade eleverna. Studiens syfte är att undersöka hur textilslöjdslärare förhåller sig till begåvade elever inom textilslöjden och hur det kan inverka på deras undervisning. Syftet är också att ta reda på hur lärarna differentierar sin undervisning för att beakta begåvade elevers behov av utmaningar. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats: - Hur förhåller sig textilslöjdslärare till begåvade elever? - Hur differentierar textilslöjdslärare undervisningen för att beakta begåvade elever? - Vilken typ av uppmärksamhet får de begåvade eleverna på lektionerna? - Vilken inverkan har lärares attityder till begåvade elever på deras arbetssätt och förhållningssätt i undervisningen? För att få svar på ovanstående forskningsfrågor användes webbenkät som datainsamlings¬metod. Enkäten bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor. Enkäten skickades ut till textilslöjdslärare i svenskspråkiga skolor i Finland och på Åland. Totala antalet informanter i studien är 20. I resultatet framkommer det att informanterna i stora drag beskriver en begåvad elev i textilslöjd som någon som är bra på problemlösning, klarar av att följa instruktioner, arbetar självständigt och gör arbeten av hög kvalitet. Lärarnas attityder till begåvade elever är överlag positiva. De anser att eleverna dels kan tillföra inspiration och utmaningar åt dem som lärare. Dels kan de begåvade eleverna tillföra inspiration till hela klassen och även höja prestationsstandarden i hela gruppen. Tidigare forskning lyfter fram att det bland lärare kan finnas en uppfattning om att begåvade elever redan har en sådan fördel av att vara begåvade att de inte behöver få någon extra uppmärksamhet eller hjälp. En sådan uppfattning syns inte bland den här studiens informanter som alla anger att de uppmärksammar begåvade elever på olika sätt. Uppmärksamheten handlar mycket om att uppmuntra de begåvade eleverna att våga sig på svårare uppgifter och att bekräfta att eleverna gör rätt. Informanterna är också av den åsikten att begåvade elever behöver få uppgifter som passar deras kunskapsnivå. Alla informanter anger nämligen att de differentierar undervisningen på olika sätt. Informanternas differentieringsmetoder handlar om planering av sådana arbetsområden som ger rum för eleverna att själva inverka på hur svåra produkter de gör. Differentieringen kan även innefatta användning av olika material, tekniker och instruktions-material.
Resumo:
F. 13-142v [Jacobus de Voragine, Sermones excerpti e collectione sermonum festivalium per anni circulum]; cf. Schneyer, Repert. lat. Serm., III, 246-268. [In Nativitate]; cf. ibid., n° 319, incomplet du début, et n° 324 (13-18v); — « In circumcissione [sic] Domini »; cf. ibid., n° 346 et 347 (18v-24); — « In Epiphania Domini »; cf. ibid., n° 351 et 354 (24-28v); — « In Purificatione sancte Marie »; cf. ibid., n° 374 et 376 (28v-34); — « In Adnunciatione beate Marie.; cf. ibid., n° 396 (34-36v) et n° 397, incomplet du début par lacune matérielle (38-39); — « De s. Johanne Baptista »; cf. ibid., n° 465 et 467 (39-44); — « De apostolis Petro et Paulo »; cf. ibid., n° 471 et 473 (44-49v); — « De b. Paulo apostolo »; cf. ibid., n° 474 (49v-53); — « De s. Maria Magdalena »; cf. ibid., n° 479 et 480 (53-59v); — « De b. Laurentio martyre »; cf. ibid., n° 497 et 499 (59v-65); — « In Assumpcione b. Marie »; cf. ibid., n° 504 et 509 (65-72v); — « De s. Augustino »; cf. ibid., n° 521 et 523 (72v-79v); — « In Nativitate b. Marie »; cf. ibid., n° 528 et 530, incomplet de la fin, en réclame « virginis » (79v-84v); — [De s. Michaele]; cf. ibid., n° 544, incomplet du début par lacune matérielle, et n° 550 (86-90v); — « In festo omnium sanctorum »; cf. ibid., n° 568 et 570 (90v-96v); — « De mortuis »; cf. ibid., n° 574-577 (96v-107v); — « De s. Martino »; cf. ibid., n° 582, incomplet de la fin (107v-109v) et n° 583 incomplet du début par lacune matérielle (111-113v); — « De b. Katerina »; cf. ibid., n° 591 et 592 (113v-119v); — « De dedicacione ecclesie »; cf. ibid., n° 594 et 595 (119v-127); — « De consecracione altaris »; cf. ibid., n° 597 (127-130); — « De vestibus sacris sacerdotis quid significant »; cf. ibid., n° 598 (130-134); — « De exposicione misse »; cf. ibid., n° 599 et 600 (134-142v). F. 142v-146 « Sermo ad religiosos. Quia existis indesertum... (Mt. XI, 7). Istam questionem quam fecit Dominus... ». F. 146-150v [Guillelmus de Malliaco, Sermo excerptus e collectione sermonum de Tempore dicta « Abjiciamus »]; cf. Schneyer, op. cit., II, 483-489. « De visitacione et officio visitacionis »; cf. ibid., n° 72. F. 150v-158 Sermones. « In concilio magnatum. Quoniam ecce reges terre... (Ps. XLVII, 5). Hic duo tanguntur scilicet magnorum conveniencia temporalis... » (150v-151v); — « In synodo clericorum. Pro patribus tui nati sunt tibi filii... (Ps. XLIV, 17). Adtendant ecclesiarum prelati tria... » (151v-155); — « Sermo ad religiosos. Deus qui habit are facit unanimes in domo secundum hebraicam veritatem et secundum Johannem. Deus qui habitare racit monachos... » (155-158). F. 158-160v [Jacobus de Voragine, Sermo de s. Mathia] « Sermo in electione », incomplet par lacune matérielle, en réclame « vir perfectus »; cr. Schneyer, loc. cit., n° 382, moins développé. F. 161-169v [Ogerius Locediensis] « Planctus b. Bernardi de dolore Marie virginis propter filium » (en titre-courant). « Quis dabit capiti meo aquam et oculis meis imbrem sicut presens dies demostrat [sic] cunctis aperte. Inclita regina celica rosa flos sine spina// ...memento mei »; extrait du De Laudibus b. Virginis, rédaction B; cf. H. Barré, dans Revue d'ascétique et de mystique, XXVIII (1952), 243-266, mss. et éditions. Le texte est incomplet par lacune matérielle, un f. ayant été coupé entre les fr. 163 et 164. F. 169v-184 Sermones. « Sermo in Assumptione b. Marie. Surrexit rex in occursum... (III Reg. II, 19). Quam multiplici figura Salomon ille... », incomplet de la fin (169v-171v); — sermon incomplet du début par lacune matérielle (174); — « Sermo in capite jejunii. Convertimini ad Dominum Deum vestrum... (Joel II, 13). Agreditur hodie Spiritus sanctus multitudinem peccatorum... » (174-175v); — « Sermo in Paraceve. Cum egressus fuero de urbe... (Ex. lX, 29). Verba ista sunt Moysi qui gerit typum Salvatoris... » (175v-180v); — « Alius sermo in Paraceve. O vos omnes qui transitis per viam... (Thren. I, 12). Consideranti michi piam et superpiam materiam... » (180v-183v); — « Domine, bonum est nos hic esse... (Lc. lX, 33). Ubi? Petro. Isti enim tria tanguntur in mentis sublimitate... » (183v-184). F. 184v Table des ff. 1 à 193. — Addition fin XIVe s. F. 185-193 Sermones. « Sermo in Nativitate. Sicut lux aurore oriente sole... (II Reg. XXIII, 4, 2). Verba sunt David cui Dominus... » (185-186); — « Sermo in Paraceve. Deducant oculi nostri lacrimas... (Jer. lX, 18). ...ut gloriosa Virgo septies flevisse.. » (186-191); — « Quod Corpus Christi vere sit in altari. Cenantibus autem eis, accepit Jesus panem... Item Joh. (VI, 51): Ego sum panis vivus... Credebant enim quod manducaretur sicut alie carnes. ..) (191-193). F. 193v Table des ff. 194 à 285. — Addition fin XIVe s. La suite de la table a été coupée. F. 194-335v Sermones de Tempore, excerpti praesertim e collectione « Abjiciamus » Guillelmi de Malliaco et e collectionibus De Tempore et De Sanctis et festis Jacobi de Voragine; cf. Schneyer, op. cit., II, 483-489 et III, 221-233 et 246-268. F. 194-208. [Guillelmus de Malliaco] « Dom. 1a in Adventu Domini »; cf. Schneyer, II, loc. cit., n° 1 et 2 (194-203); Dom. 2a »; cf. ibid., n° 3 (203-208). F. 208-213 [Jacobus de Voragine] « Dom. 2a in Adventu Domini »; cf. Schneyer, III, loc. cit., n° 5. F. 213-218 [Guillelmus de Malliaco] « Dom. 3a »; cf. Schneyer, II, n° 6. F. 218-222 [Jacobus de Voragine] « Dom. 3a »; cf. Schneyer, III, n° 8. F. 222v-228 [Guillelmus de Malliaco] « Dom. 4a »; cf. Schneyer, II, n° 7. F. 228-232 [Jacobus de Voragine] « Dom. eadem »; cf. Schneyer, III, n° 11. F. 232-236. « Feria 4a in capite jejunii. Cum jejunatis nolite fieri... (Mt. VI, 16). Hodie incipit tempus penitentie... ». F. 236-240 « De eadem feria. Convertimini ad me in toto corde... (Joel II, 12). Homo per peccatum tria mala incurrit... ». F. 240-246 [Guillelmus de Malliaco] « Dom. 1a in quadragesima »; cf. Schneyer, II, n° 25. F. 246-319 [Jacobus de Voragine] « Dom. eadem »; cf. Schneyer, 111, n° 41 (246-251v); — « Dom. 2a in quadragesima »; cf. ibid. n° 44 et 45 (251v-259v); — « Dom. 3a in quadragesima »; cf. ibid., n° 47 et 48 (259v-270); — « Dom. 4a in quadragesima »; cf. ibid., n° 50 et 51 (270-279v); — « Dom. de passione »; cf. ibid., n° 53 et 54 (279v-290); — « Dom. de Ramis »; cf. ibid., n° 56 et 57 (290-302); — « In Cena Domini »; cf. ibid., n° 401 et 402 (302-307v); — « In Parasceve »; cf. ibid., n° 405 et 411 (307v-312); — « In die Pasce »; cf. ibid., n° 414 et 415 (312-316v); — « Feria 2a post Pasca »; cf. ibid., n° 419 (316v-319). F. 319-325v « De eadem feria. Duo ex discipulis Jhesu ibant... (Lc. XXIV, 13). Introduxit nos Dominus in terram fluentem lac... » F. 326-334 [Jacobus de Voragine] « In adscensione Domini »; cf. ibid., n° 446 et 445 (326-329v); — [In Pentecoste]; cf. ibid., n° 452 et 457 (329v-334). F. 334-335v « De eodem. Ad Deum [sic pro: eum] veniemus et mansionem... (Job. XIV, 23). Super illo verbo dicit b. Eusebius... ». F. 335v-337v Extraits patristiques. « Incipiunt quedam problemata. Lingua mea calamus ego sum. » Sont cités s. Grégoire, s. Paul, s. Augustin, s. Isidore, Boèce, Bède, Josèphe, s. Hilaire, etc.
Resumo:
El presente estudio de caso pretende explicar los mecanismos de respuesta que incorpora la política migratoria de España, específicamente la Ley Orgánica 4/2000. Este tipo de investigación permite observar el grado de incidencia entre las variables frente a las relaciones diplomáticas binacionales Colombia - España y tiene como objetivo analizar los mecanismos de respuesta de los migrantes colombianos frente a la política migratoria de España en el periodo 2005-2010. Se explican las acciones, proyectos y dimensiones de esta política migratoria y se analiza la posición de los migrantes colombianos frente a dicha política, que incide en aspectos relacionados con el empleo, la calidad de vida y la salud, mediante la teoría Push-Pull de Ernst Georg Ravenstein que permite establecer los mecanismos y las razones de aquellos que emigran. Finalmente, se determinan las acciones utilizadas por los grupos de presión que influyen en la articulación de las relaciones diplomáticas binacionales.
Resumo:
An in vitro colon extended physiologically based extraction test (CEPBET) which incorporates human gastrointestinal tract (GIT) parameters (including pH and chemistry, solid-to-fluid ratio, mixing and emptying rates) was applied for the first time to study the bioaccessibility of brominated flame retardants (BFRs) from the 3 main GIT compartments (stomach, small intestine and colon) following ingestion of indoor dust. Results revealed the bioaccessibility of γ-HBCD (72%) was less than that for α- and β-isomers (92% and 80% respectively) which may be attributed to the lower aqueous solubility of the γ-isomer (2 μg L−1) compared to the α- and β-isomers (45 and 15 μg L−1 respectively). No significant change in the enantiomeric fractions of HBCDs was observed in any of the studied samples. However, this does not completely exclude the possibility of in vivo enantioselective absorption of HBCDs, as the GIT cell lining and bacterial flora – which may act enantioselectively – are not included in the current CE-PBET model. While TBBP-A was almost completely (94%) bioaccessible, BDE-209 was the least (14%) bioaccessible of the studied BFRs. Bioaccessibility of tri-hepta BDEs ranged from 32–58%. No decrease in the bioaccessibility with increasing level of bromination was observed in the studied PBDEs.
Resumo:
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.
Resumo:
Landstingets besparingsåtgärder har försämrat möjligheten till vård för ett människor. Indragningen av läkartjänster och nedläggning av vårdcentraler genomgående problem för hela landet.En verksamhetsanalys är utförd på en vårdcentral där problemet är att både läkarsamt distriktsskötersketjänst är vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsområdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist på patienttider. Från mars respektive april månad har tjänsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete är att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsättandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden är dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrändhet proaktivt eller reaktivt arbetssätt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förändringen. Resultatet är att situationen förbättrades märkbart på flera punkter efter resurstillförseln, men den är ännu inte acceptabel.* Trycket i telefonbokningen och väntetiderna för en planerad tid är fortfarande oacceptabla i förhållande till verksamhetens mål, personalens arbetsmiljö patienternas rätt till vård. * Administrationsarbetet upptar oproportionerligt stor tid och torde kunna omfördelas inom befintlig personalstyrka, där läkarsekreterarna kan stor potential. * Riskerna för utbrändhet anses ha minskat, både för läkarna och distriktssköterskorna, vilka nu har fler tider att erbjuda patienterna. * Arbetet kan utföras på ett mer proaktivt sätt efter förändringen.
Resumo:
Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.
Resumo:
Denna rapport presenterar ett examensarbete på D-nivå där uppdragsgivaren har varit WM-data Consulting och kunden Vägverket Produktion.Vägverket har ett antal olika applikationer för geografisk information som ligger utspridda på företagets hemsida . För att samla alla applikationer på ett och samma ställe fick vi i uppdrag att göra en grundläggande utredning av en GIS-portal. Denna portal ska fungera som en enhetlig ingång där kartdata samkörs och visualiseras. Ytterligare en del i uppdraget var att utreda vad som borde förändras och förbättras i den redan existerande tjänsten Beläggning på vägarna. Denna tjänst kommer att fungera som en testapplikation för GIS-portalen.Målen med examensarbetet var att utreda vilka krav som finns på en GIS-portal och applikationen Beläggning på vägarna samt att beskriva de önskemål som finns på dessa. Ett designförslag och en funktionsbeskrivning arbetades fram för både tjänsten Beläggning på vägarna och för GIS-portalen. Utredningen kommer att ligga till grund för utveckling av en GIS-portal samt fortsatt utveckling och förbättringar av tjänsten Beläggning på vägarna.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av ett antal teorier om IT-tjänster, systemarkitektur och användbarhet. Förutom dessa teorier har även de intervjuer som utförts spelat en stor roll för vårt arbete. Vi har lagt en bra grund för Vägverket att fortsätta arbetet med utveckling av en GIS-portal och tjänsten Beläggning på vägarna.