Patientens kunskap om parodontit före och efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist : En kvantitativ studie

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi. Av de 113 studiedeltagarna randomiserades 57 personer till ett individuell skräddarsydd munhälsoundervisningsprogram och 56 personer till ett standardiserat munhälsoundervisningsprogram. Ett frågeformulär med 11 påståenden gällande kunskap om parodontit och ett påstående om tandborstfrekvens samt ett påstående om approximalrengörning användes.Resultatet visade att patienterna hade mer kunskap efter icke kirurgisk parodontal behandling, men det fanns ingen skillnad mellan undervisningsprogrammen. Inget samband påvisades mellan kunskap om parodontit och utbildningsnivå, kön och ålder. Studien visar att både individuellt skräddarsydd munhälsoundervisning och standard munhälsoundervisning ledar till en ökad kunskap om parodontit mellan deltagarna.

”När man själv rasar,var finns nåden?” : Analys av Stella Björk i Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter i förhållande till den typiska chick lit-karaktären.

Denna uppsats syfte är en tematisk jämförelse mellan Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter och Helen Fieldings Bridget Jones’s Diary beträffande huvudkaraktärerna för att komma fram till hur felplacerad Stella Björk skulle vara i en chick lit-berättelse. Jag använder Bridget som representativ för en typisk huvudkaraktär i chick lit då det är vid publiceringen av Bridget Jones’s Diary forskarna anser att chick lit föddes. Vid en tematisk jämförelse mellan Stella och Bridget där miljö- och karaktärsbeskrivning och även karaktärsutveckling avhandlas blir resultatet att dessa två fiktiva kvinnor är lika på många sätt men det finns skillnader. Karaktärernas komplexitet är en stor skillnad, då Stella är en mer komplex karaktär än Bridget. De funderar mycket båda två men över olika ämnen. En sista stor skillnad är att Bridget tänker på hur hennes egen kropp ser ut medan Stella funderar mer över hur hemska andra människors kroppsliga ideal är.

Utanförskapets ”frustrerade ungdom” : Talet om de ”problematiska” förorterna i svensk kvällspress under augusti- september månad 2009

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.

Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

Kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos dagens ungdomar : i ett föränderligt samhälle

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Mellanbarn och självkänsla

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor.

Baba Jaga - Häxan utan egenskaper : En studie i Dubravka Ugrešics Baba Jaga je snijela jaje

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor.

Personlighet och val av utbildning

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Att välja döden : en komparativ självmordsundersökning för Kyrkefalla och Linköping under åren 1800-1921

Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping. Det är under den här tidsperioden mestadels män som självaväljer att avsluta sina liv. För Kyrkefallas del 94% medan det för Linköping handlar om 86,5%. Majoriteten av de som väljer den här vägen för sig själva tillhörde den så kallade arbetarklassen och de vanligaste metoderna för detta ändamål var at antingen hänga sig eller dränka sig. Män valde oftast det första alternativet medan kvinnor föredrog det andra.

Anhörigas upplevelser i samband med vård av en äldre person i hemmet : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Prevention av stora perinealbristningar vid Sveriges förlossningsavdelningar : En kartläggningsstudie

Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien. Respondenterna var chefsbarnmorskor, avdelningschefer och enhetschefer. Av deltagande förlossningsavdelningar var det 12 (32%) som har någon form av vårdprogram för perinealskydd, många svarar att barnmorskorna utför perinealskydd på rutin. Dock var det inte vedertaget att alltid hålla perinealskydd vid 8% av avdelningarna. 18 avdelningar svarade JA på frågan om särskilda handgrepp användes och då uppgavs Ritgens handgrepp, det norska handgreppet och det finska handgreppet. 74 % använder sig av även andra metoder än handgrepp, framför allt värme (varma handdukar, dukar, handskar, kompresser) som hålls över perineum. Många tog upp vikten av god kommunikation och att hjälpa kvinnan att krysta i rätt tid. Förlossningsställningar som många använde sig av var sidoläge och knästående, medan andra hävdade att knästående ej användes pågrund av den ökande risken för bristningar. 71% av deltagande avdelningar får kontinuerlig utbildning och då nämndes främst workshops och utbildningsdagar.Slutsats: Metoder för att skydda perineum varierar mellan förlossningsavdelningarna i Sverige. På flera av Sveriges förlossningsavdelningar är det inte vedertaget att alltid använda perinealskydd vid normal förlossning. Vad som orsakar detta tros vara att en del barnmorskor, under utbildningen, fått lära sig att inte hålla perinealskydd.Klinisk implikation: Nationella rikitlinjer angående perinealskydd skulle vara av värde för att kunna erbjuda kvinnan vård på samma villkor landet över. Det är av stor vikt att den förlösande barnmorskan är uppmärksam på riskfaktorerna.

Kvinnors upplevelse av planerad hemförlossning i Skandinavien : Women´s experience of planned home birth in the Scandinavian countries

Background: In Sweden and Norway planned home birth is not included in the health care system. In Denmark women with expected low risk birth have the right to choose home birth. Registrations of home births in the Nordic countries are not completed and women’s experiences of planned home birth in Scandinavian context are not earlier described.Objective: The aim of this study was to describe women’s experiences of planned home birth in the Scandinavian countries.Design: Inductive content analysis. Fifty-three Scandinavian women who have experienced planned home birth have replied an open question in a questionnaire. Findings: In the analysis five categories and twelve subcategories emerged. The categories were, to feel secure, experiences of support, being in control, harmony and insecurity. The women felt secure and calm in their own homes. They felt being in control, secure, support and trust in the midwife, relatives and the own body. What worried the women most in presence of the delivery was that the midwife should not be present. Keywords: Home birth, experiences, women.

Kvinnors upplevelse av sitt värkarbete under planerad hemförlossning

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog. Dessa förlossningsbeskrivningar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Fyra kategorier kom att identifieras: (1) kroppsliga upplevelser; (2) trygghet; (3) kontroll samt (4) utsatthet. Det i särklass mest entydiga resultatet är den trygghet kvinnor upplever relaterat till stöd från andra personer, i synnerhet barnmorskan.Slutsats: De flesta kvinnor som föder hemma upplever att de har kontroll och känner sig trygga under värkarbetet i hemförlossningssituationen. Tryggheten beror i stor utsträckning på det stöd som barnmorskan och kvinnans partner tillhandahåller. Dock behövs mer kunskap inom området, speciellt kunskap där upplevelsen av värkarbetet med mer tydlighet undersöks.