979 resultados para personal network
Resumo:
Regulatory focus theory (RFT) proposes two different social-cognitive motivational systems for goal pursuit: a promotion system, which is organized around strategic approach behaviors and "making good things happen," and a prevention system, which is organized around strategic avoidance and "keeping bad things from happening." The promotion and prevention systems have been extensively studied in behavioral paradigms, and RFT posits that prolonged perceived failure to make progress in pursuing promotion or prevention goals can lead to ineffective goal pursuit and chronic distress (Higgins, 1997).
Research has begun to focus on uncovering the neural correlates of the promotion and prevention systems in an attempt to differentiate them at the neurobiological level. Preliminary research suggests that the promotion and prevention systems have both distinct and overlapping neural correlates (Eddington, Dolcos, Cabeza, Krishnan, & Strauman, 2007; Strauman et al., 2013). However, little research has examined how individual differences in regulatory focus develop and manifest. The development of individual differences in regulatory focus is particularly salient during adolescence, a crucial topic to explore given the dramatic neurodevelopmental and psychosocial changes that take place during this time, especially with regard to self-regulatory abilities. A number of questions remain unexplored, including the potential for goal-related neural activation to be modulated by (a) perceived proximity to goal attainment, (b) individual differences in regulatory orientation, specifically general beliefs about one's success or failure in attaining the two kinds of goals, (c) age, with a particular focus on adolescence, and (d) homozygosity for the Met allele of the catechol-O-methyltransferase (COMT) Val158Met polymorphism, a naturally occurring genotype which has been shown to impact prefrontal cortex activation patterns associated with goal pursuit behaviors.
This study explored the neural correlates of the promotion and prevention systems through the use of a priming paradigm involving rapid, brief, masked presentation of individually selected promotion and prevention goals to each participant while being scanned. The goals used as priming stimuli varied with regard to whether participants reported that they were close to or far away from achieving them (i.e. a "match" versus a "mismatch" representing perceived success or failure in personal goal pursuit). The study also assessed participants' overall beliefs regarding their relative success or failure in attaining promotion and prevention goals, and all participants were genotyped for the COMT Val158Met polymorphism.
A number of significant findings emerged. Both promotion and prevention priming were associated with activation in regions associated with self-referential cognition, including the left medial prefrontal cortex, cuneus, and lingual gyrus. Promotion and prevention priming were also associated with distinct patterns of neural activation; specifically, left middle temporal gyrus activation was found to be significantly greater during prevention priming. Activation in response to promotion and prevention goals was found to be modulated by self-reports of both perceived proximity to goal achievement and goal orientation. Age also had a significant effect on activation, such that activation in response to goal priming became more robust in the prefrontal cortex and in default mode network regions as a function of increasing age. Finally, COMT genotype also modulated the neural response to goal priming both alone and through interactions with regulatory focus and age. Overall, these findings provide further clarification of the neural underpinnings of the promotion and prevention systems as well as provide information about the role of development and individual differences at the personality and genetic level on activity in these neural systems.
Resumo:
The Internet of things (IoT) is still in its infancy and has attracted much interest in many industrial sectors including medical fields, logistics tracking, smart cities and automobiles. However, as a paradigm, it is susceptible to a range of significant intrusion threats. This paper presents a threat analysis of the IoT and uses an Artificial Neural Network (ANN) to combat these threats. A multi-level perceptron, a type of supervised ANN, is trained using internet packet traces, then is assessed on its ability to thwart Distributed Denial of Service (DDoS/DoS) attacks. This paper focuses on the classification of normal and threat patterns on an IoT Network. The ANN procedure is validated against a simulated IoT network. The experimental results demonstrate 99.4% accuracy and can successfully detect various DDoS/DoS attacks.
Resumo:
The digital revolution of the 21st century contributed to stem the Internet of Things (IoT). Trillions of embedded devices using the Internet Protocol (IP), also called smart objects, will be an integral part of the Internet. In order to support such an extremely large address space, a new Internet Protocol, called Internet Protocol Version 6 (IPv6) is being adopted. The IPv6 over Low Power Wireless Personal Area Networks (6LoWPAN) has accelerated the integration of WSNs into the Internet. At the same time, the Constrained Application Protocol (CoAP) has made it possible to provide resource constrained devices with RESTful Web services functionalities. This work builds upon previous experience in street lighting networks, for which a proprietary protocol, devised by the Lighting Living Lab, was implemented and used for several years. The proprietary protocol runs on a broad range of lighting control boards. In order to support heterogeneous applications with more demanding communication requirements and to improve the application development process, it was decided to port the Contiki OS to the four channel LED driver (4LD) board from Globaltronic. This thesis describes the work done to adapt the Contiki OS to support the Microchip TM PIC24FJ128GA308 microprocessor and presents an IP based solution to integrate sensors and actuators in smart lighting applications. Besides detailing the system’s architecture and implementation, this thesis presents multiple results showing that the performance of CoAP based resource retrievals in constrained nodes is adequate for supporting networking services in street lighting networks.
Resumo:
This report is a summary of the effects of the Michigan Teacher Excellence Program (MITEP) on me as a science educator. The first chapter is a report of an action research project jointly authored with two other science teachers participating in the MITEP program titled “Station Activities and Misconceptions in the Chemistry Classroom.” The second chapter is a reflective essay evaluating the impacts of the MITEP experience on my teaching skills and practice, knowledge of science education and science education research, and leadership skills. The most significant impacts were a dramatic increase in my earth science content knowledge, a deeper understanding of inquiry-based teaching methods, and an expanded professional network of science educators.
Resumo:
Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.