Postprocedural effects of gastrointestinal endoscopy performed as a day case procedure in children : implications for patient and family education

A prospective design that included a survey tool, nursing care records, and telephone interview was used to determine postprocedural effects experienced by children and families following gastrointestinal endoscopy performed as a day procedure. One hundred twenty-one children attending a pediatric gastroenterology unit for endoscopy under general anesthesia participated in the study. Physical symptoms, day care/school attendance, behavioral issues, and economic factors in the 72 hours post procedure were identified. Over half the children (n = 69, 57%) experienced pain in the hospital post procedure. Pain was reported by 73 children (60%) at home on the day of the procedure, by 55 children (45%) on Day 1 post procedure, and by 37 children (31%) on Day 2 post procedure. The throat was the most common site of pain. Nausea or vomiting was experienced by 37 children (31%) at some time following their procedure but was not associated with procedure type, age, or fasting time. Over half the children (n = 53, 51%) who usually attended day care or school did not attend the day following their procedure. Twenty-four parents (40%) who would normally have worked on the day after the procedure did not attend employment. These findings have been used to improve the preprocedural information and discharge management of patients treated in a pediatric gastroenterology ambulatory setting. © The Society of Gastroenterology Nurses & Associates 2007. All Rights Reserved.

The Role of the Law in Communicating Patient Safety

This chapter considers the role of the law in communicating patient safety. Downie, Lahey, Ford, et al’s (2006) preventing, knowing and responding theoretical framework is adopted to classify the different elements of patient safety law. Rather than setting out all relevant patient safety laws in detail, this chapter highlights key legal strategies which are employed to: prevent the occurrence of patient safety incidents (preventing); support the discovery and open discussion of patient safety incidents when they do occur (knowing),; and guide responses after they occur (responding) (Downie, Lahey, Ford, et al 2006). The law is increasingly being invoked to facilitate open discussion of and communication surrounding patient safety. After highlighting some legal strategies used to communicate patient safety, two practice examples are presented. The practice examples highlight different aspects of patient safety law and are indicative of communication issues commonly faced in practice. The first practice example focuses on the role of the Ccoroner in communicating patient safety. This example highlights the investigative role of the law in relation to patient safety (knowing). It also showcases the preventing responding and preventing elements in respect of the significant number of communication errors that can occur in a multi-disciplinary, networked health system. The main focus of the second practice example is responding example illustrates how the law responds to health service providers’ and professionals’ miscommunication (and subsequent incidents) during treatment, however it also touches upon knowing and preventing.

Chronicling the patient journey: Co-creating value with digital health ecosystems

With the introduction of the PCEHR (Personally Controlled Electronic Health Record), the Australian public is being asked to accept greater responsibility for the management of their health information. However, the implementation of the PCEHR has occasioned poor adoption rates underscored by criticism from stakeholders with concerns about transparency, accountability, privacy, confidentiality, governance, and limited capabilities. This study adopts an ethnographic lens to observe how information is created and used during the patient journey and the social factors impacting on the adoption of the PCEHR at the micro-level in order to develop a conceptual model that will encourage the sharing of patient information within the cycle of care. Objective: This study aims to firstly, establish a basic understanding of healthcare professional attitudes toward a national platform for sharing patient summary information in the form of a PCEHR. Secondly, the studies aims to map the flow of patient related information as it traverses a patient’s personal cycle of care. Thus, an ethnographic approach was used to bring a “real world” lens to information flow in a series of case studies in the Australian healthcare system to discover themes and issues that are important from the patient’s perspective. Design: Qualitative study utilising ethnographic case studies. Setting: Case studies were conducted at primary and allied healthcare professionals located in Brisbane Queensland between October 2013 and July 2014. Results: In the first dimension, it was identified that healthcare professionals’ concerns about trust and medico-legal issues related to patient control and information quality, and the lack of clinical value available with the PCEHR emerged as significant barriers to use. The second dimension of the study which attempted to map patient information flow identified information quality issues, clinical workflow inefficiencies and interoperability misconceptions resulting in duplication of effort, unnecessary manual processes, data quality and integrity issues and an over reliance on the understanding and communication skills of the patient. Conclusion: Opportunities for process efficiencies, improved data quality and increased patient safety emerge with the adoption of an appropriate information sharing platform. More importantly, large scale eHealth initiatives must be aligned with the value proposition of individual stakeholders in order to achieve widespread adoption. Leveraging an Australian national eHealth infrastructure and the PCEHR we offer a practical example of a service driven digital ecosystem suitable for co-creating value in healthcare.

Analysis of a Genomic DNA Expression Library of Mycobacterium tuberculosis Using Tuberculosis Patient Sera: Evidence for Modulation of Host Immune Response

DNA obtained from a human sputum isolate of Mycobacterium tuberculosis, NTI-64719, which showed extensive dissemination in the guinea pig model resulting in a high score for virulence was used to construct an expression library in the lambda ZAP vector. The size of DNA inserts in the library ranged from 1 to 3 kb, and recombinants represented 60% of the total plaques obtained. When probed with pooled serum from chronically infected tuberculosis patients, the library yielded 176 recombinants with a range of signal intensities. Among these, 93 recombinants were classified into 12 groups on the basis of DNA hybridization experiments, The polypeptides synthesized by the recombinants were predominantly LacZ fusion proteins, Serum obtained from patients who were clinically diagnosed to be in the early phase of M. tuberculosis infection was used to probe the 176 recombinants obtained. interestingly, some recombinants that gave very strong signals in the original screen did not react with early-phase serum; conversely, others whose signals were extremely weak in the original screen gave very intense signals with serum from recently infected patients, This indicates the differential nature of either the expression of these antigens or the immune response elicited by them as a function of disease progression.

Flow pattern analysis in a highly stenotic patient-specific carotid bifurcation model using a turbulence model

The aim of this study is to investigate the blood flow pattern in carotid bifurcation with a high degree of luminal stenosis, combining in vivo magnetic resonance imaging (MRI) and computational fluid dynamics (CFD). A newly developed two-equation transitional model was employed to evaluate wall shear stress (WSS) distribution and pressure drop across the stenosis, which are closely related to plaque vulnerability. A patient with an 80% left carotid stenosis was imaged using high resolution MRI, from which a patient-specific geometry was reconstructed and flow boundary conditions were acquired for CFD simulation. A transitional model was implemented to investigate the flow velocity and WSS distribution in the patient-specific model. The peak time-averaged WSS value of approximately 73Pa was predicted by the transitional flow model, and the regions of high WSS occurred at the throat of the stenosis. High oscillatory shear index values up to 0.50 were present in a helical flow pattern from the outer wall of the internal carotid artery immediately after the throat. This study shows the potential suitability of a transitional turbulent flow model in capturing the flow phenomena in severely stenosed carotid arteries using patient-specific MRI data and provides the basis for further investigation of the links between haemodynamic variables and plaque vulnerability. It may be useful in the future for risk assessment of patients with carotid disease.

Stress analysis of carotid atheroma in a transient ischaemic attack patient using the MRI-based fluid-structure interaction method

Rupture of atherosclerotic plaque is a major cause of mortality. Plaque stress analysis, based on patient-specific multisequence in vivo MRI, can provide critical information for the understanding of plaque rupture and could eventually lead to plaque rupture prediction. However, the direct link between stress and plaque rupture is not fully understood. In the present study, the plaque from a patient who recently experienced a transient ischaemic attack (TIA) was studied using a fluid-structure interaction method to quantify stress distribution in the plaque region based on in vivo MR images. The results showed that wall shear stress is generally low in the artery with a slight increase at the plaque throat owing to minor luminal narrowing. The oscillatory shear index is much higher in the proximal part of the plaque. Both local wall stress concentrations and the relative stress variation distribution during a cardiac cycle indicate that the actual plaque rupture site is collocated with the highest rupture risk region in the studied patient.

Fluid-structure interaction study on human arterial plaque with patient specific geometry and boundary conditions

Atherosclerotic plaque rupture has been extensively considered as the leading cause of death in western countries. It is believed that high stresses within plaque can be an important factor on triggering the rupture of the plaque. Stress analysis in the coronary and carotid arteries with plaque have been developed by many researchers from 2D to 3-D models, from structure analysis only to the Fluid-Structure Interaction (FSI) models[1].

In vivo positive contrast IRON sequence and quantitative T2* measurement confirms inflammatory burden in a patient with asymptomatic carotid atheroma after USPIO-enhanced MR Imaging

The authors report an in vivo human examination of carotid atheroma by using the inversion-recovery ON resonance (IRON) sequence, which is able to produce positive contrast after the infusion of an ultrasmall super paramagnetic iron oxide (USPIO) contrast medium. This technique provides a method of potentially identifying inflammatory burden within carotid atheroma. This may be particularly useful in patients who currently do not meet criteria for intervention (ie, moderate symptomatic stenosis or <70% asymptomatic stenosis) to further risk-stratify this important patient cohort. A 63-year-old man was imaged at 1.5 T before and 36 hours after USPIO infusion by using the IRON sequence. Regions of interest showing profound signal loss at T2*-weighted imaging corresponded well with regions of positive contrast at IRON imaging after the administration of USPIO. These regions also showed a profound decrease in T2* measurements after USPIO infusion, whereas surrounding tissue did not. It has been shown that such strong signal loss on T2*-weighted images after USPIO infusion is indicative of USPIO uptake.

Non-invasive MR imaging of inflammation in a patient with both asymptomatic carotid atheroma and an abdominal aortic aneurysm: A case report

Inflammation is a recognized risk factor for the vulnerable atherosclerotic plaque. USPIO-enhanced MRI imaging is a promising non-i nvasive method to identify high-risk atheromatous plaque inflammation in vivo in humans, in which areas of focal signal loss on MR images have been shown to correspond to the location of activated macrophages, typically at the shoulder regions of the plaque. This is the first report in humans describing simultaneous USPIO uptake within atheroma in two different arterial territories and again emphasises that atherosclerosis is a truly systemic disease. With further work, USPIO-enhanced MR imaging may be useful in identifying inflamed vulnerable atheromatous plaques in vivo, so refining patient selection for intervention and allowing appropriate early aggressive pharmacotherapy to prevent plaque rupture.

Correlation of macrophage location and plaque stress distribution using USPIO-enhanced MRI in a patient with symptomatic severe carotid stenosis: A new insight into risk stratification

High resolution, USPIO-enhanced MR imaging can be used to identify inflamed atherosclerotic plaque. We report a case of a 79-year-old man with a symptomatic carotid stenosis of 82%. The plaque was retrieved for histology and finite element analysis (FEA) based on the preoperative MR imaging was used to predict maximal Von Mises stress on the plaque. Macrophage location correlated with maximal predicted stresses on the plaque. This supports the hypothesis that macrophages thin the fibrous cap at points of highest stress, leading to an increased risk of plaque rupture and subsequent stroke.

Patient decision aids in routine maternity care: Benefits, barriers, and new opportunities

Background and aim Participation in decision-making, supported by comprehensive and quality information provision, is increasingly emphasised as a priority for women in maternity care. Patient decision aids are tools that can offer women greater access to information and guidance to participate in maternity care decision-making. Relative to their evaluation in controlled settings, the implementation of patient decision aids in routine maternity care has received little attention and our understanding of which approaches may be effective is limited. This paper critically discusses the application of patient decision aids in routine maternity care and explores viable solutions for promoting their successful uptake. Discussion A range of patient decision aids have been developed for use within maternity care, and controlled trials have highlighted their positive impact on the decision-making process for women. Nevertheless, evidence of successful patient decision aid implementation in real world health care settings is lacking due to practical and ideological barriers that exist. Patient-directed social marketing campaigns are a relatively novel approach to patient decision aid delivery that may facilitate their adoption in maternity care, at least in the short-term, by overcoming common implementation barriers. Social marketing may also be particularly well suited to maternity care, given the unique characteristics of this health context. Conclusions The potential of social marketing campaigns to facilitate patient decision aid adoption in maternity care highlights the need for pragmatic trials to evaluate their effectiveness. Identifying which sub-groups of women are more or less likely to respond to these strategies will further direct implementation.

Serum immunoreactive cationic trypsinogen: A useful indicator of severe exocrine dysfunction in the paediatric patient without cystic fibrosis

We evaluated serum cationic trypsinogen as a marker of exocrine pancreatic function in children without cystic fibrosis. The ability of this test to determine steatorrhoea of pancreatic origin, and its relationship to a wide range of exocrine pancreatic function were assessed. Serum trypsinogen was measured in 32 children with steatorrhoea, 10 with pancreatic and 22 with non-pancreatic causes. In patients with pancreatic steatorrhoea, serum cationic trypsinogen was 4·9±4·9 μg/l (mean ±SD), significantly below values in patients with non-pancreatic steatorrhoea (47·0±22·1 μg/l, p<0·001) and 50 control subjects (31·4±7·4 μg/l, p<0·001). Serum cationic trypsinogen values in patients with pancreatic steatorrhoea all fell below the lower limit of our control range and below all values for patients with non-pancreatic steatorrhoea. Serum cationic trypsinogen was also evaluated against pancreatic trypsin output in 47 patients (range 0·2-17·0 yr) who underwent a hormonal pancreatic stimulation test. In 17 patients, serum cationic trypsinogen was low (<-2SD or 16·6 μg/l), and associated with greatly impaired pancreatic trypsin output, ranging from 0-8% of mean normal trypsin output. Five of these 17 patients did not have steatorrhoea. In 30 patients with normal or raised serum cationic trypsinogen (≥16·6 μg/l), pancreatic trypsin output ranged from 15-183% of mean normal values. In conclusion, low serum cationic trypsinogen suggests severely impaired exocrine pancreatic function, with sensitivity extending above the steatorrhoeic threshold. In the presence of steatorrhoea, low serum cationic trypsinogen indicates a pancreatic aetiology. Normal serum cationic trypsinogen, however, does not exclude impaired pancreatic function, above the steatorrhoeic threshold.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Om naturens förvandlingar : Vetenskap, kunskap och frihet i Rudolf Steiners tidiga tänkande. Idéhistoriska perspektiv på Waldorfpedagogiken

TRANSFORMATIONS OF NATURE Science, Knowledge and Freedom in the Early Thinking of Rudolf Steiner. Perspectives on Waldorf Education in the light of the History of Ideas Waldorf Education is based on the worldview that Rudolf Steiner (1861-1925) developed to a wide-ranging anthroposophical movement in the first decades of the 20th century. This thesis takes as its departure the early thinking of Rudolf Steiner that precedes anthroposophy, and its main purpose is to uncover the tradition of ideas represented in Steiner´s early life and which, in different ways, have emerged in the practice of Waldorf Education. Through systematic analysis I attempt to bring to light different aspects of Steiner’s early thinking: his concept of science, his epistemological startingpoints and his philosophy of freedom. By departing from J. W. Goethe’s qualitative concept of science, Steiner strove in his early works to formulate a monistic worldview which appears to be closely related to the Romantic Movement and its philosophy of nature. Characteristic traits of his thinking are, on the one hand, a critique of a one-sided enlightenment and, on the other hand, an aspiration to see the world as a living organic unity. Human beings can, by developing our intuitive faculties, get a deeper understanding of the indissoluble relationship between man and nature. Against this background Steiner´s early thinking can be read as a special kind of romantic development narrative. Steiner’s early thinking also opens the way for romantic perspectives on Waldorf Education. It appears that many central aims and conceptions in Waldorf Education can be illuminated by the epistemological perspective upon which Steiner elaborated early in his life. An organic curriculum, phenomenological didactics and high ideal of freedom can be considered seen as educational applications of conceptions that played an important role in Goethe and his age. Thus, Waldorf Education provides in our contemporary society an exceptional set of educational values: a holistic education with romantic undertones.