RB32-270 A Seven Year Study of a Milk Supply

The amount of butter produced by the grain-belt states is evidence that a great many cows are milked by the midwestern farmer. Most of this milk is separated on the farm, the cream is sold, and the skimmilk is fed to hogs and other livestock. As the market for fluid milk has developed, many farmers near the cities have turned to the sale of milk, because it affords a better return for the butterfat sold. Much of the milk produced for sale as fluid milk is produced under practically the same conditions as milk which is produced primarily for the same of cream. The Department of Dairy Husbandry of the University of Nebraska, in conducting its instructional and investigational work, comes in contact with the milk producer. An effort has been made, therefore, to study the relation of milk quality to farm conditions as found among the milk producers or patrons who have delivered milk to the department. The study was carried on in an effort to find possible ways of bettering the conditions without upsetting the economic balance existing between the production of cream and fluid milk.

Epizootiologic Survey of Mycobacterium Bovis in Wildlife and Farm Environments in Northern Michigan

Bovine tuberculosis (bovine TB), caused by Mycobacterium bovis, has reemerged in northern Michigan, USA, with detections in white-tailed deer (Odocoileus virginianus) in 1994 and in cattle in 1998. Since then, significant efforts have been directed toward reducing deer densities in the area in the hopes of reducing the bovine TB prevalence rate in deer and eliminating spillover of the disease into cattle. Despite the success of the efforts to reduce deer densities, additional cattle herds have become infected. Other mammals can be infected with M. bovis, and some carnivores and omnivores had been found to be infected with the disease in northern Michigan, USA. We conducted a multiyear surveillance effort to detect bovine TB in wild species of mammals in the Michigan, USA, outbreak area. From 2002 to 2004, tissue samples from 1,031 individual animals of 32 species were collected, processed, and cultured for M. bovis. Only 10 (1.0%) were culture-positive for M. bovis (five raccoons [Procyon lotor], four opossums [Didelphis virginiana], and one grey fox [Urocyon cinereoargenteus]). We also found two raccoons and four opossums to be positive for Mycobacterium avium. We collected 503 environmental samples from cattle farms recently identified as bovine TB positive; none yielded positive M. bovis culture results. Finally, we used infrared cameras to document wildlife use of four barns in the area. Many avian and mammalian species of wildlife were observed, with raccoons being the most commonly observed species. This surveillance study identified no new wildlife species that should be considered significant reservoirs of bovine TB in the outbreak area in northern Michigan, USA. However, the relatively high, apparent bovine TB prevalence rates in some carnivorous and omnivorous species, their relatively long life spans, and their frequent use of barns, suggests that removal of raccoons, opossums, foxes, and coyotes (Canis latrans) should be considered when a newly infected farm is depopulated of cattle.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.

”Ge det en chans i alla fall” - Växelvis boende ur ett barnperspektiv

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden. Dessa har tolkats genom systemteori, Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM samt ur ett socialt nätverksperspektiv. Problemområdet har även jämförts med tidigare forskning för att finna likheter respektive olikheter samt nya frågeställningar. Resultatet har visat att ett växelvis boende befrämjar kontakten mellan barn och föräldrar. Förutsättningarna för ett växelvis boende har enligt ungdomarna varit, närhet mellan föräldrarna, ett gott samarbete dem emellan, samt ett eget rum. Ett växelvis boende kan vara en god medelväg för barn, i jämförelse med att förlora vardagskontakten med den ene föräldern.

Lika barn leka bäst? - en studie om lågstadiebarns fördomar mot personer med invandrarbakgrund

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.

Kunskap ger erfarenhet -erfarenhet ger kunskap : Hur socialsekreterare använder sin kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar och hur de har tillägnat sig den

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

”Det skulle aldrig hända här” : En vinjettstudie om sex socialsekreterares handlande och beslutsfattande i situationer med hot och våld.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

Famijens upplevelse av palliativ vård av barn med cancer : - en litteraturstudie

Abstrakt Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer. Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007. Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.

Olika förlossningssätts inverkan på anknytningsprocessen

Abstrakt Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt. Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien. Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern. Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn. Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.

Förlossningsrädsla : Stöd till kvinnor med förlossningsrädsla

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

The University Compost Facility after Three Years

The University Compost Facility, 52274 260th St., Ames, Iowa has completed three full years of operation. The facility is managed by the ISU Research Farms and has a separate revolving account that receives fees and sales, and pays expenses. The facility is designed to be self-supporting, i.e. not receive allocations for its operations. The facility consists of seven, 80 × 140 ft hoop barns and a new 55 × 120 ft hoop barn, all with paved floors. The facility also has a Mettler-Toledo electronic scale with a 10 ft × 70 ft platform to weigh all materials. Key machinery is 1) compost turner, a used pull-type Aeromaster PT-170, 14 ft wide made by Midwest Biosystems, Tampico, IL; 2) a converted dump truck trailer used to construct windrows and haul material; 3) telehandler, Caterpillar TH407 with cab and 2.75 cubic yard bucket; and 4) tractor, John Deere 7520 (125 hp) with IVT (Infinite Variable Transmission) and front-wheel assist used to pull the turner and dump trailer.

Effects of Bedding on Pig Performance

More pigs are being produced in bedded systems such as hoop barns due to the increase in demand for niche pork. Most of the current swine nutrition information has been generated in confinement settings without bedding. As omnivores, pigs ingest some bedding. There are questions about the effects of the ingested bedding on growth and feed utilization by the modern market pig. More knowledge in this area will allow for more accurate feed formulation in bedded systems.

Management factors affecting mortality, feed intake, and feed conversion ratio of grow-finishing pigs

The aim of this study was to determine the effect of animal management and farm facilities on total feed intake (TFI), feed conversion ratio (FCR) and mortality rate (MORT) of grower-finishing pigs. In total, 310 batches from 244 grower-finishing farms, consisting of 454 855 Pietrain sired pigs in six Spanish pig companies were used. Data collection consisted of a survey on management practices (season of placement, split-sex by pens, number of pig origins, water source in the farm, initial or final BW) and facilities (floor, feeder, ventilation or number of animals placed) during 2008 and 2009. Results indicated that batches of pigs placed between January and March had higher TFI (P=0.006), FCR (P=0.005) and MORT (P=0.03) than those placed between July and September. Moreover, batches of pigs placed between April and June had lower MORT (P=0.003) than those placed between January and March. Batches which had split-sex pens had lower TFI (P=0.001) and better FCR (P<0.001) than those with mixed-sex in pens; pigs fed with a single-space feeder with incorporated drinker also had the lowest TFI (P<0.001) and best FCR (P<0.001) in comparison to single and multi-space feeders without a drinker. Pigs placed in pens with <50% slatted floors presented an improvement in FCR (P<0.05) than pens with 50% or more slatted floors. Batches filled with pigs from multiple origins had higher MORT (P<0.001) than those from a single origin. Pigs housed in barns that performed manual ventilation control presented higher MORT (P<0.001) in comparison to automatic ventilation. The regression analysis also indicated that pigs which entered to grower-finisher facilities with higher initial BW had lower MORT (P<0.05) and finally pigs which were sent to slaughterhouse with a higher final BW presented higher TFI (P<0.001). The variables selected for each dependent variable explained 61.9%, 24.8% and 20.4% of the total variability for TFI, FCR and MORT, respectively. This study indicates that farms can increase growth performance and reduce mortality by improving farm facilities and/or modifying management practices.

Perspectives on archaeal diversity, thermophily and monophyly from environmental rRNA sequences.

Phylogenetic analysis of ribosomal RNA sequences obtained from uncultivated organisms of a hot spring in Yellowstone National Park reveals several novel groups of Archaea, many of which diverged from the crenarchaeal line of descent prior to previously characterized members of that kingdom. Universal phylogenetic trees constructed with the addition of these sequences indicate monophyly of Archaea, with modest bootstrap support. The data also show a specific relationship between low-temperature marine Archaea and some hot spring Archaea. Two of the environmental sequences are enigmatic: depending upon the data set and analytical method used, these sequences branch deeply within the Crenarchaeota, below the bifurcation between Crenarchaeota and Euryarchaeota, or even as the sister group to Eukaryotes. If additional data confirm either of the latter two placements, then the organisms represented by these ribosomal RNA sequences would merit recognition as a new kingdom, provisionally named "Korarchaeota."