Förmågan att känna empati med skönlitterära karaktärer. : Högstadieelevers självrapporterade empatiska känslor för skönlitterära karaktärer

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de upplevda empatiska känslorna för skönlitterära karaktärer och faktiska skönlitterära vanorna hos elever i två olika årskurs nio. Empiri samlades in med hjälp av enkäter som bygger på Swedish Core Affect Scale, vilket är en beprövad metod för att mäta självrapporterade känslor. Eleverna ombads att rapportera självvärderade känslor vid läsning av en novell, Stig Dagermans Att döda ett barn. Frågorna handlade om hur eleverna tror att några av karaktärerna i novellen känner sig samt hur eleverna själva känner sig när de läser novellen. Eleverna delades sedan in i tre grupper utifrån sina faktiska skönliterära vanor. Grupperna namngavs enligt följande: Läsande, ej läsande och intresserade ej läsande. Elevernas svar på frågorna kopplades samman med forskning inom området. Enligt Theory of minde så finns ett samband mellan att läsa skönlitteratur och förmågan att känna empati. Skönlitteratur tycks kunna bidra både till bildning och ett livslångt lärande som främjar empati och demokrati. Hos eleverna i studien så finns tendenser som visar på ett samband mellan att läsa skönlitteratur och att känna empati för skönliterära karaktärer.

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.

Varför väljer du bild? : En kvalitativ studie över elevers syn på bildämnet i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet

Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

Les effets d’un Accompagnement-citoyen personnalisé d’intégration communautaire (APIC) sur les déplacements et l’espace perçu d’aînés en perte d’autonomie vivant à domicile

Déterminant d’un vieillissement actif et en santé, la mobilité permet aux aînés de maintenir et de développer des liens sociaux significatifs, et de demeurer intégrés dans leur communauté. Malgré ces bienfaits, les interventions offertes aux aînés visant à favoriser leurs déplacements restent rares et discontinues. Un accompagnement-citoyen personnalisé d’intégration communautaire (APIC) pourrait favoriser les déplacements et améliorer la perception des lieux des aînés en perte d’autonomie. Cette étude visait à : 1) vérifier les effets de l’APIC sur les déplacements et l’espace perçu des aînés en perte d’autonomie et 2) identifier les facilitateurs et les obstacles à l’utilisation de l’espace dans l’APIC. Un devis mixte incluant un dispositif pré-expérimental a été utilisé auprès de 16 participants (11 femmes) âgés entre 66 et 91 ans. Les déplacements ont été mesurés à l’aide du Life Space Assessment. Un entretien individuel semi-structuré d’environ 30 minutes a été réalisé 2 à 4 semaines après la fin de l’intervention. À la suite de l’APIC, les déplacements des participants se sont améliorés (p < 0,01). Selon les participants âgés, l’APIC constitue un facilitateur important qui a permis de découvrir des lieux de participation et d’améliorer leur capacité à se déplacer seul. L’APIC est une intervention prometteuse qui permet d’améliorer les déplacements et l’utilisation de l’espace d’aînés en perte d’autonomie.

Assessing the role of Mediterranean evergreen oaks canopy cover in land surface albedo and temperature using a remote sensing-based approach

Modifications in vegetation cover can have an impact on the climate through changes in biogeochemical and biogeophysical processes. In this paper, the tree canopy cover percentage of a savannah-like ecosystem (montado/dehesa) was estimated at Landsat pixel level for 2011, and the role of different canopy cover percentages on land surface albedo (LSA) and land surface temperature (LST) were analysed. A modelling procedure using a SGB machine-learning algorithm and Landsat 5-TM spectral bands and derived vegetation indices as explanatory variables, showed that the estimation of montado canopy cover was obtained with good agreement (R2 = 78.4%). Overall, montado canopy cover estimations showed that low canopy cover class (MT_1) is the most representative with 50.63% of total montado area. MODIS LSA and LST products were used to investigate the magnitude of differences in mean annual LSA and LST values between contrasting montado canopy cover percentages. As a result, it was found a significant statistical relationship between montado canopy cover percentage and mean annual surface albedo (R2 = 0.866, p < 0.001) and surface temperature (R2 = 0.942, p < 0.001). The comparisons between the four contrasting montado canopy cover classes showed marked differences in LSA (χ2 = 192.17, df = 3, p < 0.001) and LST (χ2 = 318.18, df = 3, p < 0.001). The highest montado canopy cover percentage (MT_4) generally had lower albedo than lowest canopy cover class, presenting a difference of −11.2% in mean annual albedo values. It was also showed that MT_4 and MT_3 are the cooler canopy cover classes, and MT_2 and MT_1 the warmer, where MT_1 class had a difference of 3.42 °C compared with MT_4 class. Overall, this research highlighted the role that potential changes in montado canopy cover may play in local land surface albedo and temperature variations, as an increase in these two biogeophysical parameters may potentially bring about, in the long term, local/regional climatic changes moving towards greater aridity.