Sociologisk Forskning 2008:3

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2008:4

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2007:1

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2007:2

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2007:3

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2007:4

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Vad innebär religion för dig? : En kvalitativ intervjustudie av 10 elevers uppfattning av religion och religionsundervisningen i dagens gymnasieskola

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka tio gymnasieelevers uppfattningar om religion och religionsundervisning utifrån Gilhus och Mikaelssons teori om förståelsehorisonter och paradigm.. Denna studie är kvalitativ och i undersökningen används intervjuer av elever från årskurs 2 och 3 på en gymnasieskola. 10 elever intervjuades och deras syn på religion visar sig vara en syn på en högre makt eller Gud. De ser på religionsundervisningen som viktig, då den tar död på främlingsfientlighet och ger kunskap. Eleverna vill att undervisningen mestadels ska bestå av att lära sig om olika religioner och möte med religiösa människor. Undersökningen kan bidra till större undersökningar i ämnet, men även skapa en syn på hur några elever från en gymnasieskola ser på religion och religionsundervisning

Sociologisk Forskning 2015:1

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2015:3

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2015:2

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologisk Forskning 2014:2

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Litteraturens roll för läsförståelsen : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare involverar elevers intresse och erfarenheter i undervisningen

Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en empirisk studie : Vad motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i klassrummet?

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Sociologisk Forskning 2015:4

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Omvårdnadspersonals upplevelser av vård i livets slutskede : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan. De upplevde att olika faktorer i miljön kunde vara både till hjälp eller till hinder i samspelet till den döende och närstående. De intervjuade talade också om vikten av att respektera patientens vilja. Omvårdnadspersonalen gav även stöd till de närstående och de kom familjerna nära. De upplevde att närvaro utan krav och stress var av betydelse för interaktionen till den döende och dess närstående. Det var viktigt att både den döende och de närstående var tillfreds med symtomlindringen. Det var viktigt att få ge ett värdigt omhändertagande efter döden. Slutsats: Det genomgåendet temat visade att interaktion och samverkan med vårdteamet, närstående och patienten var av avgörande betydelseför hur vården i livets slut skulle bli trygg och värdig.