”Det skulle aldrig hända här” : En vinjettstudie om sex socialsekreterares handlande och beslutsfattande i situationer med hot och våld.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

Samarbete ger stöd och skydd : Studie av fyra svenska myndigheter gällande stöd och skydd till brottsoffer för sexuell människohandel

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

Famijens upplevelse av palliativ vård av barn med cancer : - en litteraturstudie

Abstrakt Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer. Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007. Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.

Olika förlossningssätts inverkan på anknytningsprocessen

Abstrakt Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt. Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien. Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern. Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn. Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.

Förlossningsrädsla : Stöd till kvinnor med förlossningsrädsla

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder inom pediatriken

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

The University Compost Facility after Three Years

The University Compost Facility, 52274 260th St., Ames, Iowa has completed three full years of operation. The facility is managed by the ISU Research Farms and has a separate revolving account that receives fees and sales, and pays expenses. The facility is designed to be self-supporting, i.e. not receive allocations for its operations. The facility consists of seven, 80 × 140 ft hoop barns and a new 55 × 120 ft hoop barn, all with paved floors. The facility also has a Mettler-Toledo electronic scale with a 10 ft × 70 ft platform to weigh all materials. Key machinery is 1) compost turner, a used pull-type Aeromaster PT-170, 14 ft wide made by Midwest Biosystems, Tampico, IL; 2) a converted dump truck trailer used to construct windrows and haul material; 3) telehandler, Caterpillar TH407 with cab and 2.75 cubic yard bucket; and 4) tractor, John Deere 7520 (125 hp) with IVT (Infinite Variable Transmission) and front-wheel assist used to pull the turner and dump trailer.

Effects of Bedding on Pig Performance

More pigs are being produced in bedded systems such as hoop barns due to the increase in demand for niche pork. Most of the current swine nutrition information has been generated in confinement settings without bedding. As omnivores, pigs ingest some bedding. There are questions about the effects of the ingested bedding on growth and feed utilization by the modern market pig. More knowledge in this area will allow for more accurate feed formulation in bedded systems.

Management factors affecting mortality, feed intake, and feed conversion ratio of grow-finishing pigs

The aim of this study was to determine the effect of animal management and farm facilities on total feed intake (TFI), feed conversion ratio (FCR) and mortality rate (MORT) of grower-finishing pigs. In total, 310 batches from 244 grower-finishing farms, consisting of 454 855 Pietrain sired pigs in six Spanish pig companies were used. Data collection consisted of a survey on management practices (season of placement, split-sex by pens, number of pig origins, water source in the farm, initial or final BW) and facilities (floor, feeder, ventilation or number of animals placed) during 2008 and 2009. Results indicated that batches of pigs placed between January and March had higher TFI (P=0.006), FCR (P=0.005) and MORT (P=0.03) than those placed between July and September. Moreover, batches of pigs placed between April and June had lower MORT (P=0.003) than those placed between January and March. Batches which had split-sex pens had lower TFI (P=0.001) and better FCR (P<0.001) than those with mixed-sex in pens; pigs fed with a single-space feeder with incorporated drinker also had the lowest TFI (P<0.001) and best FCR (P<0.001) in comparison to single and multi-space feeders without a drinker. Pigs placed in pens with <50% slatted floors presented an improvement in FCR (P<0.05) than pens with 50% or more slatted floors. Batches filled with pigs from multiple origins had higher MORT (P<0.001) than those from a single origin. Pigs housed in barns that performed manual ventilation control presented higher MORT (P<0.001) in comparison to automatic ventilation. The regression analysis also indicated that pigs which entered to grower-finisher facilities with higher initial BW had lower MORT (P<0.05) and finally pigs which were sent to slaughterhouse with a higher final BW presented higher TFI (P<0.001). The variables selected for each dependent variable explained 61.9%, 24.8% and 20.4% of the total variability for TFI, FCR and MORT, respectively. This study indicates that farms can increase growth performance and reduce mortality by improving farm facilities and/or modifying management practices.

Perspectives on archaeal diversity, thermophily and monophyly from environmental rRNA sequences.

Phylogenetic analysis of ribosomal RNA sequences obtained from uncultivated organisms of a hot spring in Yellowstone National Park reveals several novel groups of Archaea, many of which diverged from the crenarchaeal line of descent prior to previously characterized members of that kingdom. Universal phylogenetic trees constructed with the addition of these sequences indicate monophyly of Archaea, with modest bootstrap support. The data also show a specific relationship between low-temperature marine Archaea and some hot spring Archaea. Two of the environmental sequences are enigmatic: depending upon the data set and analytical method used, these sequences branch deeply within the Crenarchaeota, below the bifurcation between Crenarchaeota and Euryarchaeota, or even as the sister group to Eukaryotes. If additional data confirm either of the latter two placements, then the organisms represented by these ribosomal RNA sequences would merit recognition as a new kingdom, provisionally named "Korarchaeota."

Economic and functional characteristics of farm dairy buildings /

Cover title.

The Oxyrhynchus papyri /

Editors vary.

Barn plans and outbuildings.

Microform.

Les granges monumentales des anciennes abbayes des Dunes et de Ter Doest dans la Flandre maritime, XIIIe siècle. Fermes de Bogaerde, Allaertshuizen, Hemme, Ter Doest, etc.

Mode of access: Internet.

Dairy housing & equipment handbook.

Includes index.