Borlänge och Falun Brundtland städer

Development of an infrastructure for Brundtland Renewable Energy Network - BREN är ettEuropean Commission Alterner Project med Contract no XVII/4. 1030/Z96-032.Projektet har sitt ursprung i UN rapporten “Our Common Future” 1989. Grundläggande för att nå de mål som rapporten föreslog var att förändra och minska användningen av energi. I Danmark tog man fram en handlingsplan för hur energiförbrukningen skulle kunna minskas “Energi 2000 - Handlingsplan för en bäredygtig udvikling”. De danska och schleswigholstenske energiministrarna överenskom att starta vars ett energisparprojekt i en mindre stad. Projektet kallades “Brundtlandby” och de två första var Toftlund i Sönderjylland och Bredstedt i Nordfriesland. Efter en kort tid anslöt sig ytterligare två tyska städer, Rheinsberg och Viernheim, samt Rajec i Slovakien. Mellan städerna formades ett nätverk för att utbyta information. Nätverket, Brundtland City Project, var inspirerande för de ingående städerna i det fortsatta arbetet med energisparåtgärder. Brundtland City Project presenterades på en internationell konferens “Cities and Energy” i Trondheim, Norge, december 1995. Projektet väckte intresse och det föreslogs att nätverket, som ett pilotprojekt, skulle utvecklas i norra Europa för att senare utökas med andra europeiska länder. En ledningsgrupp tillsattes medrepresentanter från de nordiska länderna.En ansökan sändes till European Commission, Alterner Program, och denna beviljades i juli 1996. Projektet indelades i (9 Activities. Aktivitet 1, var att sammanfatta erfarenheterna av Brundtland City Project i Toftlund, Danmark och Brundtland Cities Nätverket i Sovakien, Tyskland och Danmark. Den nordiska delen startar med Aktivitet 2, vilket var att engagera kommuner/städer i Finland, Norge och Sverige. Som samordnade för den svenska delen utsågs Solar Energy Research Center SERC vid Högskolan Dalarna. Projektet presenterades vid ett seminarium den 30 september för representanter för Borlänge och Falu kommuner. Den 10 december 1996 accepterade de två kommunerna inbjudan att ingå i det nordiska nätverket. Uppgiftslämnare i Borlänge kommun har varit Pelle Helje, Borlänge Energi och i Falu kommun Anders Goop, stadsbyggnadskontoret samt för underlag till Newsletter Jan Kaans, fastighetskontoret.Rapportering till Brundtland Center Danmark av arbetet i Borlänge och Falu kommuner har skett vid tre tillfällen, Aktiviteterna 2-5, 1997-12-16, Aktivitererna 6-7 inkluderande delar av aktiviterna 8-9, 1998-05-03 samt underlag till Newsletter, 1998-07-01. De nordiska rapporterna har sammanställts vid Brundtland Center Danmark för rapportering till European Commission. Gemensamt språk har varit engelska. Efter rapportering av aktiviterna 2 - 5 inbjöds till ett projektmöte och en studiedag vid Brundtland Center den 23 och 24 mars 1998. Det var första tillfället deltagarna i projektet strålade samman och nätverket tog därmed en mera konkret form. Man beslutade också att nästa projektmöte skulle hållas i Borlänge i augusti 1998 med Borlänge Energi och Solar Energy Research Center SERC som organisatörer. Beroende på att Brundtland Centre Danmark upplösts av ekonomiska skäl blev projektmötet i Borlänge inställt.Sammanställning av Final Report, October 1998, har utförts av Esbensen Consultants.Framtida utveckling av nätverketArbetet med Brundtland City Network avses fortsätta som ett “EU Thermie B-project” och nätverket kommer att utökas med fyra nya Brundtlandstäder från Österrike, Tyskland Italien och Storbritanien. Dessutom kommer samhället Putja i Estland att ingå i nätverket men detta financieras av EU-Phare programme.

Socialt ansvariga avvecklingar – Scania ABs avvecklingar 2005-2008 – från nedläggning till omställning i Falun och Sibbhult

Är avvecklingar med socialt ansvar möjliga? Exemplet Scania ABs avvecklingar 2005-2008, visar att koncerner kan ta ett långtgående ansvar för de parter som drabbas av nedläggningsbeskedet. Cirka 83 procent av de anställda i Scania Falun och Scania Sibbhult fick en omställning istället för nedläggning.

Småhusens framtida utformning : -Hur påverkar Boverkets nya byggregler?

Från och med 1:a jan 2010 gäller nya byggregler avseende energianvändning och effektbehov för nya byggnader. De nya kraven innebär en skärpning för alla byggnader som använder el för uppvärmning. För att begränsa effektbehovet för elvärmda hus införs krav på maximal installerad eleffekt och kraven på köpt energimängd blir lägre i hus med elvärme än i hus som har annat uppvärmningssätt. Denna rapport undersöker hur byggandet kan komma att påverkas av de nya byggreglerna och vilka system som kan komma att bli dominerande i småhusen framöver. En villa med olika isolerstandard simulerades på fyra olika orter från Malmö i söder till Kiruna i norr och energianvändningen för de olika uppvärmningssystemen beräknades sedan scha-blonmässigt med hjälp av tillverkarnas data. Två olika isolerstandarder och ett passivhus simu-lerades med respektive utan från och tilluft med värmeåtervinning. Resultaten visar att traditionella frånluftvärmepumpar inte klarar kraven, både vad gäller ener-gi och effekt, förutom möjligen i sydligaste Sverige i ett välisolerat hus. En kondenserande frånluftvärmepump som kyler frånluften kraftigare och utvinner kondensationsvärme klarar kraven om den uppfyller vad tillverkaren lovar. En frånluft/jordvärmepump klarar också kra-ven, men ligger nära gränsen i Mellansverige. De uppvärmningsalternativ som klarar de nya energikraven med god marginal i alla klimatzoner är kondenserande frånluftvärmepump, bergvärmepump, fjärrvärme (FTX krävs i norra Sverige), pelletkamin med FTX samt passiv-huset. De el-baserade uppvärmningsalternativ som ger lägst elanvändning är bergvärmepump samt passivhus alternativet. Dessa ligger på alla orter långt under kravgränserna från BBR.Uppvärmning med enbart pellets eller fjärrvärme (utan FTX eller solvärme) klarar inte energi-kraven med tillräcklig marginal förutom i Malmö. Det krävs ytterligare åtgärder som kan vara tilläggsisolering, värmeåtervinning med FTX, frånluftvärmepump eller solvärme. Pelletvärme-systemen får lite svårare att klara energikraven, pga pelletkaminens verkningsgrad. Det blir alltså i praktiken krav på FTX med ved, pellets och oftast med fjärrvärme.En ekonomisk utvärdering har genomförts baserad på första årets energi-, kapital- och under-hållskostnader. Kapitalkostnader delas upp på komponentens förväntade livslängd med annui-tetsmetoden. Framtida underhållskostnader diskonteras ett nuvärde och delas upp med annui-tetsmetoden. Dagens energipriser och en kalkylränta på 4,5 % används som utgångspunkt, men varieras för olika scenarier. Fjärrvärme tycks ge bland de lägsta kostnaderna av de studerade alternativen. I alla fall i de kommuner som ligger under medelpriset för svensk fjärrvärme. Vedeldning har inte studerats här, men ger säkerligen lägst totalkostnader om man accepterar den tid som krävs för att han-tera ved och elda. Det studerade passivhuset hör också till de alternativ som har bland de lägs-ta kostnaderna då investering och energianvändning vägs samman. Men räntenivån har en stor inverkan på systemens totalkostnad. Låg ränta har en utjämnande effekt på totalkostnaden. Vid högre ränta ökar kostnaden mest för system med lång livslängd (avskrivningstid), vilket gör passivhusen dyrare. Pelleteldning i nybyggda hus kommer nog att utgöra en mindre del av installationerna, då det krävs FTX och investeringskostnaden blir ganska hög, men om lösningar med frånluftvärme-pump och luftburen pelletkamin mot förmodan skulle komma att uppfylla kraven för ett icke elvärmt hus kan det bli ett uppsving av sådana lösningar.

Slutrapport för EU-projekt SolNET P22416-1

SolNET var den första europeiska forskarskolan för termisk solvenergi med 10 doktorander, där sju gemensamma doktorandkurser utvecklades och genomfördes under projektets gång. Projektet stöddes av EU-programmet Marie-Curie från juni 2006 till maj 2010.Centrum för solenergiforskning SERC vid Högskolan Dalarna deltog med en doktorand, Janne Paavilainen. SERC genomförde den första av doktorandkurserna, om dynamisk systemsimulering. 30 studenter deltog från 16 länder varav 22 var doktorander och tre var från industri.Under 2007 genomförde Paavilainen en teknoekonomisk utvärdering av mellanstora pellet- och solvärmesystem för närvärme som presenterades vid konferensen Eurosun 2008. Resultaten visar under vilka förutsättningar som solvärme kan vara ekonomisk lönsamt i närvärmesystem i Sverige och Finland. Paavilainen har varit medförfattare till en tidsskriftsartikel om SERCs simuleringsmodell för pelletspannor och –kaminer samt varit medförfattare till två tidsskriftsartiklar tillsammans med SPF (Schweiz) och TU Graz (Österrike) om en ny pannmodell för gas, olja och pellets. Dessa två validerade modeller i programmet TRNSYS används nu rutinmässigt i Sverige av SP och SERC och i Europa av ett flertal forskargrupper. Den nya pannmodellen som utvecklades med SPF och TU Graz har också införlivats i programmet Polysun som används av flera hundra användare runt hela världen, inkl. SERCs magisterstudenter.

Trätorn : Kan det vara något för svensk vindkraft i skogsmiljö?

Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna haren kortare förstudie kring tekniken som används av Timber Tower GmbH för högavindkrafttorn i trä gjorts. Huvudsyftet med studien har varit att titta närmare på teknikenoch dess potential för svensk landbaserad vindkraft samt utreda vad detta kan innebära förregionen.Trenden för landbaserad vindkraft i skogsmiljö går mot allt högre torn. Skogsmiljön gör attden marknära turbulensen och vindgradienten blir större än över t.ex. hav vilket gör detmer föredelaktigt att använda högre torn.Tekniken som Timber Tower GmbH använder är att bygga tornet på plats med en koniskhålstomme av plana paneler av korslimmat limträ (som annars främst används vidbyggnation av höga hus med massivträstomme). Tekniken är skyddad av ett flertalpatentansökningar varav minst en är beviljad.Vid en jämförelse mellan trätorn och svetsade ståltorn (som är den dominerandetorntekniken idag) kan det konstateras att trätornstekniken är ekonomiskt intressant.Framförallt blir trätornen mer intressanta i jämförelse med ståltornen vi ökande höjder (>100 m) pga. dess transportfördelar. Vidare bör det nämnas att de torntekniker somanvänds idag vid höjder runt 140 m och högre främst är fackverkstorn i stål ochhybridtorn med en hög bas av förspänd betong och övre delen i stål.Då ett typgodkännande av ett vindkraftverk gäller torn och turbin är det i praktiken alltidturbintillverkaren som prissätter och levererar ett komplett vindkraftverk. Medutgångspunkt i regeringens planeringsram för svensk vindkraftutbyggnad (20 TWh/årlandbaserad vindkraft 2020) kan dock marknadsvärdet för torn uppskattas till 2-3 miljarderkr/år fram till 2020. För trätorn motsvarar detta en årlig potentiell volym på ca 190 000 m3.Slutsatsen i denna korta studie är att det är tekniskt möjligt att designa ett trätorn i rimligadimensioner för en 2-3 MW turbin med navhöjd ca 140 m och att detta sannolikt även ärekonomiskt intressant. Då ett trätorn blir något lättare än motsvarande ståltorn går det åtmindre energi för att göra ett trätorn. Hur mycket mindre är dock osäkert pga. den storaspridningen i siffror för energiåtgång för stålproduktion och i praktiken blir skillnadenäven leverantörsberoende. Eftersom andelen förnyelsebar energi är betydligt större vidtillverkningen av materialet för trätornen kommer trätornet att ge en betydande sänkningpå utsläppt CO2e/kWhel jämfört med motsvarande verk med ståltorn. Ett annat argumentför trätorn är förenklade transporter jämfört med t.ex. svetsade ståltorn eller hybridtornmed prefabricerade betongelement.Om tekniken etableras kan det i förlängningen leda till en regional påverkan i form av ökatlokalt innehåll i vindkraftprojekten t.ex. genom ökade råvaruleveranser (eg. sågat ochtorkat virke), lokal produktion av korslimmat limträ eller exempelvis bildande avspecialiserade montagefirmor. Det största hindret för tekniken just nu är dessmarknadsintroduktion och acceptans samt typgodkännande tillsammans med en för svenskmarknad intressant turbinleverantör. För att få acceptans för tekniken krävs byggande ochutvärdering av minst ett verk med trätorn. En intressant storlek för marknaden är en 2-3MW turbin med navhöjd ca 140 m. Ett sådant verk skulle i så fall få det högstavindkrafttornet i Sverige och sannolikt det högsta vindkrafttornet i trä i världen. Byggandetav ett första verk med trätorn skulle sannolikt även kräva ett behov av stödfinansiering föratt täcka en projektörs ökade risk. Då flera vindkraftetableringar i regionen uppvisar godaproduktionsresultat (med Tavelberget som gott exempel) visar det att regionen ärintressant för introduktion och utvärdering av ny teknologi.

Geologisk rapport för Västra Skälby, Västmanlands län

Denna rapport är en presentation av jordartsgeologin i området runt Västra Skälby, väster om Västerås. Rapporten baseras på litteraturstudier och besök i fält vid de arkeologiska utgrävningarna i samband med de arkeologiska slutundersökningarna under 2006, där utgrävningar genomfördes av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU). Platsen Västra Skälby ligger på många sätt i klassisk kvartärgeologisk mark, med tanke på hela Mälardalsregionen, där det finns slättområden uppbyggda av finsediment som lera vilket ger speciella förutsättningar för det arkeologiska utgrävningsarbetet och bevarandeförhållanden. Det undersökta området har helt legat under havsytan efter senaste istidens avslutning (Weichsel) och sedimentation av finsediment har skett i akvatisk miljö. Därför domineras jordartsgeologin av postglaciala och glaciala leror. Undersökningen riktar in sig på ett antal frågor. Dels är det utbredningen av jordarter i landskapet. Dels handlade det om frågor kring landskapets geologiska förutsättningar, jordarternas utnyttjande och olika markfenomen som komplicerade bilden av de anläggningar som hittades. Syftet med undersökningen har inte varit en fördjupad analys och presentation av geologin runt lokalerna Västra Skälby, utan mer en övergripande genomgång av kvartärgeologin på utgrävningsplatsen, samt att ge en övergripande bild av jordarterna och att förklara de geologiska förutsättningarna för de förhistoriska lämningar som hittats i samband med den arkeologiska utgrävningen. Beskrivning av jordarter och arbetsmetodik i fält följer den metodik som tidigare utnyttjats vid Sveriges Geologiska Undersökning vid kartläggning i södra Sverige i skala 1:50 000 (SGU, 1983). Indelningen av jordarter och kornstorleksgränser är enligt de beskrivningar som gjorts till de geologiska kartbladen från Sveriges Geologiska Undersökning (bl.a. SGU, 1983) och enligt Sveriges Geotekniska Förening (SGF, 1981). Eftersom kartläggningen av berg- och jordartsgeologin utförs efter kartbladsindelningen i Sverige enligt RT90, så kommer beskrivningen i denna rapport i förekommande fall antingen röra sig mycket lokalt runt Västra Skälby eller inom kartbladsområdet 11 G Västerås SO.

Perceptions of climate change at ski resorts in midsouth of Sweden

Climate change as a phenomenon will imply new risks for the ski industry. Intergovernmental Panal on Climate Change presents three future scenarios, during the periods between 1990-2100, in forms of increased temperatures, a rise in the sea level and seasonal variations, variables out of which two have direct impacts on the ski industry. The aim for this study was to explore and compare attitudes towards climate change between five ski resorts located in mid-south of Sweden. This was done through in depth interviews in both face to face and by telephone. The result of the study was that all the chosen ski resorts were aware of climate change as a phenomenon but have not yet recognized its consequences. All ski resorts use methods to maintain skiing i.e. artificial snow production though not because of climate change.

Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi : En redovisning av fallstudier

Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.

”Vi måste träna på språket hela tiden precis som man måste göra om man vill bli duktig på fotboll” : Pedagogers syn på att arbeta med elever som har svenska som andraspråk

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare. Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger.

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Tidig föräldrastress hos mammor med för tidigt födda barn

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (<37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress.

Småhusens framtida utformning : Hur påverkar Boverkets nya byggregler?

Från den första januari 2010 gäller nya byggregler för energianvändning och effektbehov i nya byggnader. Det innebär en skärpning för alla byggnader som använder el för uppvärmning. För att begränsa effektbehovet för elvärmda hus införs krav på maximal installerad eleffekt. Det blir krav på lägre mängd köpt energi i hus som klassas som eluppvärmda än i hus som har annat uppvärmningssätt. Denna rapport undersöker hur byggandet kan komma att påverkas av de nya byggreglerna och vilka system som kan komma att bli dominerande i småhusen framöver. En villa med olika isolerstandard simulerades på fyra olika orter från Malmö i söder till Kiruna i norr och energianvändningen för de olika uppvärmningssystemen beräknades sedan schablonmässigt med hjälp av tillverkarnas data. Två olika isolerstandarder och ett passivhus simulerades med respektive utan från och tilluft med värmeåtervinning.   Resultaten visar att traditionella frånluftvärmepumpar inte klarar kraven, både för energi och för effekt, förutom möjligen i sydligaste Sverige i ett välisolerat hus. En kondenserande frånluftvärmepump som kyler frånluften kraftigare och utvinner kondensationsvärme klarar kraven om den uppfyller vad tillverkaren lovar. En frånluft/jordvärmepump klarar också kraven, men ligger nära gränsen i Mellansverige. De uppvärmningsalternativ som klarar de nya energikraven med god marginal i alla klimatzoner är kondenserande frånluftvärmepump, bergvärmepump, fjärrvärme (FTX krävs i norra Sverige), pelletkamin med FTX samt passivhuset. De el-baserade uppvärmningsalternativ som ger lägst elanvändning är bergvärmepump och passivhus. Dessa ligger på alla orter långt under kravgränserna från BBR. Uppvärmning med enbart pellets eller fjärrvärme klarar inte energikraven med tillräcklig marginal, förutom i Malmö. Det krävs kompletterande åtgärder, som kan vara värmeåtervinning med FTX, frånluftvärmepump solvärme eller tilläggsisolering.   Pelletvärmesystemen får lite svårare att klara energikraven, genom att pelletkaminens verkningsgrad ligger innanför systemgränsen. Det blir alltså i praktiken krav på FTX med ved, pellets och även med fjärrvärme i norra Sverige. En ekonomisk utvärdering har genomförts baserad på första årets energi-, kapital- och underhållskostnader. Kapitalkostnader delas upp på komponentens förväntade livslängd med annuitetsmetoden. Framtida underhållskostnader diskonteras ett nuvärde och delas upp med annuitetsmetoden. Dagens energipriser och en kalkylränta på 4,5 % används som utgångspunkt, men varieras för olika scenarier.   Fjärrvärme tycks ge bland de lägsta kostnaderna av de studerade alternativen. I alla fall i de kommuner som ligger under medelpriset för svensk fjärrvärme. Vedeldning har inte studerats här, men ger säkerligen lägst totalkostnader om man accepterar den tid som krävs för att hantera ved och elda. Det studerade passivhuset hör också till de alternativ som har bland de lägsta kostnaderna då investering och energianvändning vägs samman. Men räntenivån har en stor inverkan på systemens totalkostnad. Låg ränta har en utjämnande effekt på totalkostnaden. Vid högre ränta ökar kostnaden mest för system med lång livslängd (avskrivningstid), vilket gör passivhusen dyrare. Pelleteldning i nybyggda hus kommer nog att utgöra en mindre del av installationerna, då det krävs FTX och investeringskostnaden blir ganska hög. Om lösningar med frånluftvärmepump och luftburen pelletkamin mot förmodan skulle komma att uppfylla kraven för ett icke elvärmt hus kan det bli ett uppsving för sådana lösningar

Förlossningsrädda kvinnors erfarenheter av Aurorasamtal ett till två år efter förlossning

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten. Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor. Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS. Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse. Fler förstföderskor än omföderskor önskade planerat kejsarsnitt när de kom till Auroramottagningen. De flesta kvinnor som önskade vaginal förlossning blev vaginalt förlösta. Över hälften av kvinnorna som deltog i studien var mindre rädda för förlossning 1 – 2 år efter förlossningen än de upplevde att de var innan Aurorasamtalet och förlossningen. Konklusion: Aurorasamtal förefaller ha störst betydelse för omföderskor och för de kvinnor som önskar vaginal förlossning.

Riskfaktorer för postoperativ sårinfektion

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård. Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor. De nio underområdena som framkom var preoperativ dusch och lokal hudförberedelse, nutritionsstatus, personalens händer, hypotermi, operationstid, operationsmiljö, sårvårdsmetod, förband och följsamhet till riktlinjer. Ett resultat var att patienten med hjälp av information och instruktioner från vårdpersonalen i den preoperativa fasen kan bidra till att minimera risken för att utveckla postoperativ sårinfektion. Det är viktigt att vårdpersonalen följer de riktlinjer som finns för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. För att följsamheten till riktlinjerna ska öka krävs att vårdpersonalen är medveten om vilka riskfaktorerna är och hur de kan påverka uppkomsten av postoperativa infektioner. Denna studie kan användas som ett hjälpmedel vid planering av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsrutiner och utformande av preoperativ, peroperativ och postoperativ vård i betydelsen av ett

Företagsformens betydelse för nyföretagande : En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag

Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka.  I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val.  Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.