A full family of multimodal maps on the circle

We exhibit a family of trigonometric polynomials inducing a family of 2m-multimodal maps on the circle which contains all relevant dynamical behavior.

RailsTNE : En multimodal informationsplattform i ett interorganisatoriskt nätverk

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjänster är idag av största intresse. Det är också intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram när en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes på Triona AB i Borlänge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag används för att läsa in data från Nationella VägDataBasen (NVDB) och från skogsnäringen. Målet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnät med nätanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE. En förlängning av målet blev att, utifrån ett givet användarfall, etablera dataförsörjning till TNE och lägga in de nödvändiga datamängderna. TNE bygger på ESRI:s produkter och funktionalitet för hantering av geografisk information och informationsmodell och datahantering i TNE baseras på internationella och svenska standarder. Idag finns all information om järnvägsnätet hos Banverket och det finns ingen koppling mellan Banverkets databas Baninformationssystemet (BIS) och Vägverkets databas NVDB. För att den kopplingen ska kunna ske, krävs att de båda verken kan samarbeta som två stora organisationer i ett väl fungerande nätverk. Ett så kallat interorganisatoriskt nätverk. Det akademiska syftet var att föreslå en arkitekturstrategi som stödjer ett sådant nätverk. Vi upptäckte att arkitekturstrategierna IRM och VBS är uppbyggda för att inrikta sig på enskilda organisationer, och det visade sig svårt att följa en specifik strategi inom ett nätverk med flera organisationer. I vårt användarfall måste nätverket mellan Banverket, Vägverket och Stora Enso samarbeta över organisationsgränserna. Därför behövs en strategi för ett interorganisatoriskt samarbete så att informationen kan struktureras på ett gemensamt sätt. Vi föreslår ett antal idealtypskriterier som vi utgått efter i struktureringen av systemarkitekturen. Den innehåller en informationsmodell för både väg- och järnvägsdata som följer standarden SS 63 70 04. Arbetet avgränsades till att endast innehålla de datamängder som användarfallet kräver. Vi har analyserat KombiTIF-rapporten som är ett avslutat projekt styrt av Banverket på uppdrag av Näringsdepartementet. Rapporten ger ett förslag på en lösning i form av en arena som ska göra data tillgänglig för användning. Vi väljer att se TNE-plattformen som en realisering av denna arena. Enligt vårt förslg så ska TNE-plattformen hämta in det mest grundläggande datat om järnvägsnät och nätanknuten data från BIS och standardiserad information om vägnät och nätanknuten data från NVDB via ett gränssnitt. I framtiden är det möjligt att på samma sätt ta in andra trafiknät såsom Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Rikstrafiken. Vi arbetade efter en egen metod som vi tog fram med valda delar från andra metoder; kartläggning, perspektivanalys, verksamhetsanalys, utveckling och utvärdering. Arbetet genomfördes iterativt i de fem olika faserna.

Multimodal Literacy as a form of Communication : What is the state of the students at Dalarna University multimodal literacy?

Literacy is an invaluable asset to have, and has allowed for communication, documentation and the spreading of ideas since the beginning of the written language. With technological advancements, and new possibilities to communicate, it is important to question the degree to which people’s abilities to utilise these new methods have developed in relation to these emerging technologies. The purpose of this bachelor’s thesis is to analyse the state of students’ at Dalarna University mulitimodal literacy, as well as their experience of multimodality in their education. This has led to the two main research questions: What is the state of the students at Dalarna University multimodal literacy? And: How have the students at Dalarna University experienced multimodality in education? The paper is based on a mixed-method study that incorporates both a quantitative and qualitative aspect to it. The main thrust of the research paper is, however, based on a quantitative study that was conducted online and emailed to students via their program coordinators. The scope of the research is in audio-visual modes, i.e. audio, video and images, while textual literacy is presumed and serves as an inspiration to the study. The purpose of the study is to analyse the state of the students’ multimodal literacy and their experience of multimodality in education. The study revealed that the students at Dalarna University have most skill in image editing, while not being very literate in audio or video editing. The students seem to have had mediocre experience creating meaning through multimodality both in private use and in their respective educational institutions. The study also reveals that students prefer learning by means of video (rather than text or audio), yet are not able to create meaning (communicate) through it.

Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning

Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

Do what we do: a multimodal approach to planning and teaching

Quality teaching and learning in teacher education can be enriched across campuses for both the academics and the student bodies when focus is given to the development of dynamic ICT rich learning experiences. This paper focuses on the learning journey of two academics and their preservice teacher education students located on two regional campuses, 200km apart, and how planning, communicating, implementing, presenting, evaluating, and reflecting took place within a framework of collegiality. The unit, entitled, ‘The Literacy Teacher, the Profession and the Community’ was a final year unit within the undergraduate Bachelor of Education program. Specifically this paper discusses how a multimodal teaching and learning environment using a range of new communication technologies enhanced the both the teaching and the learning experience for our pre-service teacher education students.

Creativity as capital in the literacy classroom: youth as multimodal designers

Many school literacy practices ignore adolescents' new digitally mediated subjectivity as it has been shaped by the new media age. Youth possess often unappreciated repertories of practice which allow them to use their imagination and creativity to combine print, visual and digital modes in combinations that can be applied to new educational, civic, media and workplace contexts. This paper reports on research in two middle years classrooms in New York City's Chinatown, where students' design skills were recognised and validated when they were encouraged to critically re-represent curricular knowledge through multimodal design. The curriculum, rather than privileging print-only representations, recognised the linguistic, social, economic and cultural capital that different students brought to school. The findings suggest schools should harness youths' creativity – that often manifests itself through their capital resources – as they integrate and adapt to the new digital affordances acquired through their out-of-school literacy practices.

Literacy in the new media age: creativity as multimodal design

Much of the current discourse of adolescence is best described as emblematic of modernity, as colonial, as gendered, and as administrative (Lesko, 2001) working to maintain “progressive” school literacy practices that ignore adolescents’ new “cyber-techno subjectivity” (Luke & Luke, 2001) and creativity in the “new media age” (Kress, 2003). School curricula often do not acknowledge the range of skills adolescents acquire outside formal education. Youths’ new multimodal social and cultural practices—as they fashion themselves creatively in multiple modes as different kinds of people in “New Times” (Luke, 1998)— oints to the liberating power of new technologies that embrace their imagination and creativity. In two middle years classes, adolescents’ creativity was recognised and validated when they were encouraged to re-represent curricular knowledge through multimodal design (New London Group, 1996). The results suggest the changed classroom habitus (Bourdieu, 1980) produced new and emergent discursive and material practices where creativity, through imaginative collaboration, emerges as capital in an economy of practice (Bourdieu, 1996). The findings suggest schools should recognize adolescents’ creativity—that often manifests itself through their cultural and social capital resources—as they integrate and adapt to the new affordances acquired through their out-of-school literacy practices.

Girls challenging patriarchy through multimodal design and participation in online communities of practice.

This paper examines adolescent girls' multimodal design that challenges/resists patriarchy. Acts of uploading and multimodal design are discussed in terms of Bulter's theorisation of discursive performativity. The author suggests the girls employ a form of 'linguistic agency' or 'discursive agency' that allows them to make use of a wide range of multimodal design practices often unavailable in print dominated middle years classrooms. The girls in the study were involved in a set of relationships over time, both inside and outside of school in virtual and real time communities of practice. As a result, they engaged with particular areas of curricular knowledge differently than boys. The findings suggest that within online communities of practice, new contexts emerge where adolescent girls can contest the discourses of patriarchal power.

An algebraic framework for multimodal image fusion

This thesis presents an algebraic framework for multimodal image fusion. The framework derives algebraic constructs and equations that govern the fusion process. The derived equations serve as objective functions according to which image fusion algorithms and metrics can be tuned. The equations also prove the duality between image fusion algorithms and metrics.