Konsten att mötas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

Kvinnors hantering av värkarbete vid planerad hemförlossning

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler. Kvinnor som väljer att föda hemma har en inställning till födandet som en naturlig process och att den kvinnliga kroppen har skapats för att kunna föda.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor hanterar värkarbetet vid en planerad förlossning i hemmet.MetodEn kvalitativ innehållsanalys av 118 slumpmässigt utvalda enkätsvar. Studien grundar sig på svaren på en öppen fråga, ur ett frågeformulär, riktad till kvinnor som fött eller planerade att föda i hemmet.ResultatI kvinnornas beskrivning av sin hemförlossning identifierades fyra huvudkategorier som beskriver hur kvinnorna hanterar värkarbetet vid planerad hemförlossning; Att vara kvar i vardagen och utföra vardagssysslor, genom fysisk och mental aktivitet, naturlig smärtlindring samt genom omgivande stöd. SlutsatsSlutsatsen är att kvinnorna stannar kvar i vardagen samtidigt som det sker ett mirakel och detta underlättar hanteringen av värkarbetet. Det finns ingen skiljelinje mellan graviditet och förlossning som det annars gör när kvinnorna föder på sjukhus.

Handledarkompetens hos sjuksköterskor : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas. Forskning och utveckling, integrering av teori och praktik samt kunskap om reflektion samt vägledning var viktigt. Social kompetens behövdes i all kommunikation och för att främja samarbetet mellan universitet och vårdenheten. Olika sätt som handledare kunde använda för att stödja studenten att nå sina mål var med hjälp av handledarmodeller vilket visade på att det fanns organisatoriskt stöd från ledningen. Med PBL blev studenterna mer aktiva att söka kunskap vilket ledde till att de bättre kunde hantera omvårdnadssituationer. Att ha diskussionsträffar, planera arbetsuppgifter och upplägg gemensamt med studenten bidrog till en öppen inlärningsmiljö. Att stödja handledares utveckling kan innefatta kunskapsutbyte för att följa utvecklingen i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande ha insikt i studentens läroplan.

Valet för livet? : En kvantitativ undersökning om hur elever på SP- programmet motiverar sitt gymnasieval och hur skolornas marknadsföring ser ut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt. I den kommunala skolan var närheten till hemmet avgörande. Eleverna anser själva att föräldrarna och kompisarnas påverkan inte är avgörande för deras gymnasieval. Dessutom kom vi fram till att den större delen av eleverna hade högutbildade föräldrar och de flesta hade en svensk bakgrund. På den kommunala skolan, som låg på landsbygden, var andelen elever med utländska föräldrar störst. Vårt resultat stämmer överrens med tidigare forskning, då det redan tidigare har kommit fram till att elever med utländsk bakgrund oftast går till skolor som ligger i förorter från större städer. Dessutom är andelen elever med utländska föräldrar mycket mindre på fristående skolor än på kommunala skolor. I tidigare forskning har ytterligare kommit fram att högutbildade föräldrar gör ett mer medvetet och aktivt val när de väljer gymnasium och att fler högutbildade föräldrar väljer en fristående skola, än lågutbildade föräldrar. På de skolors SP-programelever vi undersökte såg vi att den största delen av föräldrarna var högutbildade och att en stor grupp var lärare. SP-programmet är studieförberedande och därför kan det vara så att eleverna påverkats av föräldrarnas socioekonomiska status i sitt val, vilket skulle stämma överens med tidigare forskning, även om de själva ser det som ett fritt och självständigt val.

Bonus : En jämförelse mellan fyra länder

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra länder vad det gäller bonus till VD. Företagen som undersöks är ifrån Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersättningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag från varje land som undersöks är 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrån börslistor där de största bolagen från varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen är en kvantitativ metod. Årsredovisningar och Proxy Statements undersöktes för att generera data.Undersökningen resulterar i att de två första hypoteserna styrks och den tredje kan inte få något stöd utifrån de material som undersöks. Som avslutning så ges förslag till vidare forskning inom ämnet.

"Detta och sommarnatten är jag satt att förvalta" : En stilistisk studie av tre romaner av Stig Claesson

I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.

Att se framtiden an med IUP : En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

Engelska och svenska i högre utbildning : Studenters perspektiv på språkanvändning

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

Kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter hysterektomi : en bortglömd omvårdnadsfråga?

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi. Beträffande sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonals omvårdande funktion visade sig att det fanns stora brister i hur frågor rörande sexualitet angreps. Sjukvårdspersonalen ansåg att dessa frågor var viktiga men många hade en tendens att lägga över ansvaret på någon annan.

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos dagens ungdomar : i ett föränderligt samhälle

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Den pedagogiska innemiljöns påverkan på barns fria lek : Ur ett pedagogperspektiv

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Pendlingens påverkan på KASAM

Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 – 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test. Deltagarna togs med bekvämlighetsurval från ett nordiskt flygbolag i Sverige, där 13 personer pendlande till arbetet och 14 var bosatta på arbetsorten, vilket visade att KASAM var signifikant lägre på 5 % nivå för de pendlande individerna, samt att kontrollokus var signifikant mer externt, också på 5 % nivå. Vidare forskning bör fokusera på individer från andra branscher för att se om resultaten är allmänna.

”- hade jag inte en joint på mig då var jag ingen” : En kvalitativ studie ur ett narrativt perspektiv

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

Personlighet och val av utbildning

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Religionsbegreppet i skolan : en studie om lärares syn på och användande av religionsbegreppet

Den här undersökningen handlar om religionsbegreppet och dess roll i skolan. Syftet är att undersöka hur några lärare definierar religion samt hur de använder begreppet i sin undervisning, både direkt och indirekt. De konkreta frågeställningarna berör både hur lärarna definierar religion och hur själva religionsundervisningen bedrivs. Vad gäller undervisningen berörs material, innehåll och perspektiv samt själva religionsbegreppet. Undersökningen består av fem intervjuer genomförda med religionslärare på gymnasiet. Resultatet ställs mot styrdokument, tidigare forskning som berör både religionsbegreppet och religionsdidaktik samt en teoretisk ram i form av tre religionsvetenskapliga paradigm. Resultatet visar att det hos lärarna finns en skillnad i hur de ser på religionsbegreppet och hur de faktiskt använder det i sin undervisning. De flesta av dem diskuterar hur viktigt det är att problematisera religionsbegreppet och gör det till viss del men vad gäller undervisningen visar det sig dock att lärarna till stor del använder traditionella kategorier bland annat för att beskriva religion men även till grund för vissa jämförelser.Resultatet visar också att det finns flera aspekter i lärarnas resonemang som stämmer väl överens med ett religionsfenomenologiskt synsätt medan andra aspekter tyder på att lärarna resonerar i linje med kulturvetenskapliga perspektiv. Man skulle kunna sammanfatta det med att de befinner sig mittemellan de två paradigmen eller är på väg mot ett kulturvetenskapligt.