El virus de l'hepatitis C i la ribonucleasa Phumana: aspectes biològics i terap��utics

El virus de l'hepatitis C (VHC) provoca una hepatitis crònica que afecta a més de 170 milions de persones d'arreu del món. És un virus petit que es classifica dins de la família Flaviviridae i és un virus d'RNA de cadena positiva amb un genoma d'aproximadament 9.600 nucleòtids. A l'extrem 5' del genoma viral s'hi troba una regió no codificant (5'NCR) que comprèn els primers 341 nucleòtids i la seva funció est�� relaciona amb la traducció. Immediatament després hi ha una pauta de lectura oberta ORF que acaba en un únic codó d'aturada i codifica una poliproteïna de 3.010 aminoàcids. A continuació l'extrem 3' no codificant (3'NCR), que malgrat es desconeixen les seves funcions exactes, s'ha demostrat que és essencial per a la replicació vírica. La única poliproteïna generada és processada co- i postraduccionalment mitjançant proteases de l'hoste i víriques, donant lloc a les proteïnes estructurals (Core, E1 i E2-p7) i no estructurals (NS2-NS5B). Igual que la majoria de virus RNA, el VHC es caracteritza per tenir una taxa de mutació elevada. De fet, el genoma del virus no es pot definir com una única seqüència sinó per una població de variants molt relacionades entre sí. A aquesta manera d'organitzar la informació genètica se l'anomena quasiesp��cie viral i una de les seves implicacions principals és la facilitat amb què sorgeixen resistents al tractament. Els tractaments disponibles són llargs, cars, provoquen efectes secundaris considerables i només es resolen completament el 40% dels casos. Per aquesta raó es busquen altres solucions terap��utiques per combatre el virus entre les quals s'hi inclouen diferents estrat��gies. Una de les més innovadores i prometedores és la utilització de ribozims dirigits directament contra el genoma del virus. Aquest treball es centra en l'estudi de les noves estrat��gies terap��utiques basades en ribozims, concretament la ribonucleasa P. La ribonucleasa P és un ribozim que est�� present en tots els organismes ja que és l'enzim responsable de la maduració dels precursors d'RNA de transferència. El més interessant a nivell terap��utic és que s'ha demostrat que es pot dirigir la seva activitat cap a qualsevol RNA utilitzant una seqüència guia d'RNA que quan hibrida amb l'RNA diana, l'híbrid imita l'estructura secundària del substrat natural. En el cas del VHC, s'han estudiat ribozims dependents de seqüència (ribozims derivats d'RNAs sat��l·lits i de viroides de plantes), sempre dirigits contra la regió més conservada del virus per evitar una disminució de l'eficiència del ribozim deguda a la variació de la diana. La ribonucleasa P és una endonucleasa d'activitat molt específica i es diferencia dels altres ribozims naturals en el sistema de reconeixement del substrat, reconeix elements estructurals i no de seqüència. L'objectiu final del treball és tallar in vitro l'RNA del VHC aprofitant la propietat que presenta aquest ribozim de reconèixer elements estructurals i no de seqüència ja que per a un mateix nombre de seqüències, el nombre d'estructures viables que pot adoptar l'RNA genòmic és molt més petit i per tant la variabilitat de la diana disminueix. S'han estudiat dos models d'RNasa P, la RNasa P humana guiada per seqüència guia externa (EGS) i l'RNA M1 de l'RNasa P d'E.coli unit a la seqüència guia per l'extrem 3' (ribozim M1GS). Abans però de dirigir el ribozim, s'han estudiat l'estructura i la variabilitat d'una regió del genoma del virus ja que s'ha descrit que són factors que poden limitar l'eficiència de qualsevol ribozim. Derivat d'aquests estudis s'aporten dades sobre accessibilitat i variabilitat d'una regió interna del genoma del virus de l'hepatitis C, la zona d'unió de la regió E2/NS2 (regió 2658-2869). L'estudi d'accessibilitat revela que la regió 2658-2869 del genoma del virus cont�� dominis oberts i tancats i que la transició entre uns i altres no és brusca si es compara amb altres regions d'estructura coneguda (regió 5' no codificant). Els resultats dels assajos in vitro amb els dos models de RNasa P mostren que s'ha aconseguit dirigir tant la ribonucleasa P humana com el ribozim M1GS cap a una zona, predeterminada segons l'estudi d'accessibilitat, com a poc estructurada i tallar l'RNA del virus. De l'anàlisi de mutacions, però, es dedueix que la regió estudiada és variable. Tot i dirigir el ribozim cap a la zona més accessible, la variació de la diana podria afectar la interacció amb la seqüència guia i per tant disminuir l'eficiència de tall. Si es proposés una estrat��gia terap��utica consistiria en un atac simultani de vàries dianes.D'altra banda i derivat d'un resultat inesperat on s'ha observat en els experiments control que l'extracte de RNasa P humana tallava l'RNA viral en absència de seqüències guia externes, s'ha caracteritzat una nova interacció entre l'RNA del VHC i la RNasa P humana. Per a la identificació de l'enzim responsable dels talls s'han aplicat diferents t��cniques que es poden dividir en mètodes directes (RNA fingerprinting) i indirectes (immunoprecipitació i inhibicions competitives). Els resultats demostren que la ribonucleasa P humana, i no un altre enzim contaminant de l'extracte purificat, és la responsable dels dos talls específics observats i que es localitzen, un a l'entrada interna al ribosoma (IRES) i molt a prop del codó AUG d'inici de la traducció i l'altre entre la regió codificant estructural i no estructural. La ribonucleasa P és un dels enzims del metabolisme del tRNA que s'utilitza per identificar estructures similars al tRNA en substrats diferents del substrat natural. Així doncs, el fet que la ribonucleasa P reconegui i talli el genoma del VHC en dues posicions determinades suggereix que, a les zones de tall, el virus cont�� estructures semblants al substrat natural, és a dir estructures tipus tRNA. A més, tot i que el VHC és molt variable, els resultats indiquen que aquestes estructures poden ser importants per el virus, ja que es mantenen en totes les variants naturals analitzades. Creiem que la seva presència podria permetre al genoma interaccionar amb factors cel·lulars que intervenen en la biologia del tRNA,particularment en el cas de l'estructura tipus tRNA que es localitza a l'element IRES. Independentment però de la seva funció, es converteixen en unes noves dianes terap��utiques per a la RNasa P. S'ha de replantejar però l'estrat��gia inicial ja que la similitud amb el tRNA les fa susceptibles a l'atac de la ribonucleasa P, directament, en absència de seqüències guia externes.

Pollen-based reconstructions of biome distributions for Australia, Southeast Asia and the Pacific (SEAPAC region) at 0,6000 and 18,000 14C yr B.P.

Aim  This paper documents reconstructions of the vegetation patterns in Australia, Southeast Asia and the Pacific (SEAPAC region) in the mid-Holocene and at the last glacial maximum (LGM). Methods  Vegetation patterns were reconstructed from pollen data using an objective biomization scheme based on plant functional types. The biomization scheme was first tested using 535 modern pollen samples from 377 sites, and then applied unchanged to fossil pollen samples dating to 6000 ± 500 or 18,000 ± 1000 14C yr bp. Results  1. Tests using surface pollen sample sites showed that the biomization scheme is capable of reproducing the modern broad-scale patterns of vegetation distribution. The north–south gradient in temperature, reflected in transitions from cool evergreen needleleaf forest in the extreme south through temperate rain forest or wet sclerophyll forest (WSFW) and into tropical forests, is well reconstructed. The transitions from xerophytic through sclerophyll woodlands and open forests to closed-canopy forests, which reflect the gradient in plant available moisture from the continental interior towards the coast, are reconstructed with less geographical precision but nevertheless the broad-scale pattern emerges. 2. Differences between the modern and mid-Holocene vegetation patterns in mainland Australia are comparatively small and reflect changes in moisture availability rather than temperature. In south-eastern Australia some sites show a shift towards more moisture-stressed vegetation in the mid-Holocene with xerophytic woods/scrub and temperate sclerophyll woodland and shrubland at sites characterized today by WSFW or warm-temperate rain forest (WTRF). However, sites in the Snowy Mountains, on the Southern Tablelands and east of the Great Dividing Range have more moisture-demanding vegetation in the mid-Holocene than today. South-western Australia was slightly drier than today. The single site in north-western Australia also shows conditions drier than today in the mid-Holocene. Changes in the tropics are also comparatively small, but the presence of WTRF and tropical deciduous broadleaf forest and woodland in the mid-Holocene, in sites occupied today by cool-temperate rain forest, indicate warmer conditions. 3. Expansion of xerophytic vegetation in the south and tropical deciduous broadleaf forest and woodland in the north indicate drier conditions across mainland Australia at the LGM. None of these changes are informative about the degree of cooling. However the evidence from the tropics, showing lowering of the treeline and forest belts, indicates that conditions were between 1 and 9 °C (depending on elevation) colder. The encroachment of tropical deciduous broadleaf forest and woodland into lowland evergreen broadleaf forest implies greater aridity. Main conclusions  This study provides the first continental-scale reconstruction of mid-Holocene and LGM vegetation patterns from Australia, Southeast Asia and the Pacific (SEAPAC region) using an objective biomization scheme. These data will provide a benchmark for evaluation of palaeoclimate simulations within the framework of the Palaeoclimate Modelling Intercomparison Project.

Tropical climates at the Last Glacial Maximum: a new synthesis of terrestrial palaeoclimate data. I. Vegetation, lake-levels and geochemistry.

Palaeodata in synthesis form are needed as benchmarks for the Palaeoclimate Modelling Intercomparison Project (PMIP). Advances since the last synthesis of terrestrial palaeodata from the last glacial maximum (LGM) call for a new evaluation, especially of data from the tropics. Here pollen, plant-macrofossil, lake-level, noble gas (from groundwater) and δ18O (from speleothems) data are compiled for 18±2 ka (14C), 32 °N–33 °S. The reliability of the data was evaluated using explicit criteria and some types of data were re-analysed using consistent methods in order to derive a set of mutually consistent palaeoclimate estimates of mean temperature of the coldest month (MTCO), mean annual temperature (MAT), plant available moisture (PAM) and runoff (P-E). Cold-month temperature (MAT) anomalies from plant data range from −1 to −2 K near sea level in Indonesia and the S Pacific, through −6 to −8 K at many high-elevation sites to −8 to −15 K in S China and the SE USA. MAT anomalies from groundwater or speleothems seem more uniform (−4 to −6 K), but the data are as yet sparse; a clear divergence between MAT and cold-month estimates from the same region is seen only in the SE USA, where cold-air advection is expected to have enhanced cooling in winter. Regression of all cold-month anomalies against site elevation yielded an estimated average cooling of −2.5 to −3 K at modern sea level, increasing to ≈−6 K by 3000 m. However, Neotropical sites showed larger than the average sea-level cooling (−5 to −6 K) and a non-significant elevation effect, whereas W and S Pacific sites showed much less sea-level cooling (−1 K) and a stronger elevation effect. These findings support the inference that tropical sea-surface temperatures (SSTs) were lower than the CLIMAP estimates, but they limit the plausible average tropical sea-surface cooling, and they support the existence of CLIMAP-like geographic patterns in SST anomalies. Trends of PAM and lake levels indicate wet LGM conditions in the W USA, and at the highest elevations, with generally dry conditions elsewhere. These results suggest a colder-than-present ocean surface producing a weaker hydrological cycle, more arid continents, and arguably steeper-than-present terrestrial lapse rates. Such linkages are supported by recent observations on freezing-level height and tropical SSTs; moreover, simulations of “greenhouse” and LGM climates point to several possible feedback processes by which low-level temperature anomalies might be amplified aloft.

Lojalitet eller kriminalitet? : Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949.

Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karakt��ren p�� ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att st��vja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som p�� något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke. P��följderna för ransoneringsbrotten var i regel dagsböter, vilka oftast låg p�� två normala dagslöner, varvid det märktes att myndigheterna försökte st��vja denna brottslighet. Endast fem personer dömdes till fängelse eller straffarbete under de undersökta åren. Karakt��ren p�� brottsligheten var att den främst verkade drivas av vinstintressen eller bekvämlighet.

Processens inverkan p�� den dragna st��ngens rakhet samt dragskivans slitage

Examensarbetets syfte var att undersöka vilka parametrar som har st��rst inverkan p�� rakheten i processen dragen st��ng, med avseende p�� kortvågighet samt vilka faktorer som har st��rst inverkan p�� dragskivans slitage. Materialet som undersöktes var OVAKO 803 D som är en storvolymsprodukt, 6 stycken trådringar testades varav 3st var valsad tråd och resterande 3 st skalsvarvade. Parametrar som undersöktes var dragkonans vinkel, bärningens längd och övergångsradien mellan dessa. Statistisk försöksplanering med fullst��ndigt faktorförsök har använts.

"Vi hava nu lykligt kommit hit i Norrland" : en gårdfarihandlarfamiljs handelsverksamhet och gårdshushåll i Månsta by, Älvdalens socken åren1865 -1886

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gårdfarihandlarfamiljen p�� Tommosgården i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gårdshushåll under 1800-talets andra hälft. Ett särskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushåll. Undersökningen baseras p�� en familjebrevväxling, skriven mellan åren 1865-1886. Gårdfarihandeln var då en historiskt och traditionellt förankrad, populär utkomstmöjlighet för många älvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gårdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna. Männen ägnade sig åt handel långa perioder årligen då deras hustrur skötte gårdshushållet. Männen engagerade sig i arbetet p�� gården via brevväxlingen. Familjerörelsen organiserades med hjälp av en fungerande postgång. Den väl inarbetade genusarbetsdelningen i gårdshushållet var en konsekvens av familjens rörliga handelsverksamhet och verkar förändras mellan generationer

Praxis och perception : En studie av gymnasieelevers tolkning av två lärares undervisningsmetoder i historia

Syftet med detta arbete är att ta reda p�� i vilken utsträckning och p�� vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn p�� historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och först��else för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får st�� tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen best��r av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in. Läraren framst��r därmed som den klart viktigaste auktoriteten för elevernas först��else av historieämnet.

Intern Kommunikation : En fallstudie p�� den interna kommunikationen p�� ZyXELGöteborgskontoret

ZyXEL är en av världens ledande specialister p�� bredbandsåtkomsts lösningar. Huvudkontoret är lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För närvarande har ZyXEL omkring 1800 anst��llda globalt, med distribut��rer i mer än sjuttio länder och produkter marknadsförda i fler än 150 länder p�� fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras p�� den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation är en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser. Denna syn p�� kommunikation är dock en liten del av den information som sprids inom ett företag. I denna kvalitativa undersökning kommer jag att undersöka hur informationen sprider sig internt.I detta arbete har jag valt att undersöka den interna kommunikationen och se hur företagets kommunikation är idag. I detta material kommer det att förekomma en analys av intervjuer som har blivit utförda p�� personalen p�� ZyXEL I Göteborg samt den etnografiska observationen och den teoridel jag har valt. I etnografiska studier brukar man kalla denna kombination av observation och intervjuer för triangulering.1 Det som kommit fram av undersökningen är kortfattat att den främsta interna kommunikationskanal är det e-post system som finns p�� ZyXEL men en intressant aspekt som har framkommit är att MSN Messenger används i stor utsträckning i företaget. Övrigt så finns kopplingar mellan teorierna och det material som framtagits. MSN Messenger är en form av kommunikationskanal används som en kontinuerlig kontakt intern mellan olika kontor runt om i världen. MSN Messenger är en utvecklad form av den elektroniska kommunikationskanalen och används allt i st��rre utsträckning då man kan ha videokonferenser samt ringa till den andre parten via denna kanal. Denna direktkontakt är kanske början till en ny era av elektroniska kommunikationskanaler

Skolk : en undersökning om hur personal p�� en skola t��nker kring ämnet

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar p�� att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar p�� var skolk beror p�� enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen p�� uppmuntran att närvara i skolan en faktor som p��verkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som st��r för forskning där datainsamlingen fokuserar p�� data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal p�� en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat p�� intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator p�� att något inte är bra kring eleven, oftast något p�� det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar p��verkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning p�� området.

Konsten att mötas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen best��r av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn p�� föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och p�� vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten p�� olika st��llen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel p�� tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet p�� en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar ut��kade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar p�� ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan ut��ka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt st��d.

Engelska utanför och i skolan

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever p�� grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågest��llningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna t��nkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta p�� engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar p�� enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket p�� Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.

Hur många dagar har det tagit?Typ 100 : En kvalitativ studie om barns matematik i förskolan

Undersökningens syfte var att ta reda p�� vilken matematik som förekommer p�� förskolan, och i vilka situationer. Vi ville även ta reda p�� om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i så fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer p�� en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var både strukturerade med hjälp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi använt oss av är bandinspelning via diktafon samt anteckningar. Observationerna fördelades vid olika tillfällen under dagen, under tre kategorier: fri lek, valstund, och organiserade aktiviteter. Resultatet visade att tid, rum och formkategorin dominerar när det gäller det matematiska innehållet i den fria leken och valstunden. Däremot i de organiserade aktiviteterna dominerade tal och antal, dock marginellt. Kategorin sortering hittade vi i mycket liten mån men mönster hittade vi överhuvudtaget inte i vårt resultat. Slutsatsen av vår undersökning blev att vardagsmatematik förekommer p�� förskolan i allra högsta grad och barnen befinner sig bland matematik i allt de gör, precis som vi hade trott. Pedagogerna synliggjorde matematik i viss mån, men vi skulle gärna ha sett att de lade ännu st��rre vikt vid detta och tog fasta p�� barnens initiering av matematik och ledde dem framåt i deras matematiska t��nkande.