Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

Allmän och idrottsspecifik "self-efficacy" hos handbollsspelare

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare. Idrott på hög nivå blir ofta en stor del av livet och en livsstil som ibland till och med styr all annan aktivitet. Därför skulle man kunna anta att en positiv uppfattning om den egna förmågan inom idrotten påverkar den allmänna självbilden i positiv riktning. Resultatet av denna studie visade inget signifikant samband mellan dessa faktorer hos handbollssspelare, men det fanns tendenser till det.

Skillnaden mellan nykteristers egna skäl till att inte dricka alkohol och icke-nykteristers tro om dessa skäl

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol.

ITS och Logistik : Skogsåkeriernas behov av väg- och trafikinformation jämfört med Vägverkets tillhandahållna information

Jag har i detta examensarbete analyserat behovet av väg- och trafikinformation i samband med skogstransporter och jämfört behovet med den information som Vägverket tillhandahåller. Arbetet har utförts på uppdrag av Vägverkets ITS-sektion, den avdelning som ansvarar för Vägverkets uppdrag att öka användningen av IT i trafiken. Målet med arbetet har varit att undersöka hur väg- och trafikinformation kan bidra till bättre skogstransporter och bättre trafik. Syftet har varit att ta reda på hur en perspektivväxling mellan trafik och transport påverkar tjänsteutvecklingen när det gäller väg- och trafikinformation. De metoder jag har använt har varit kvalitativa intervjuer, litteratur- och dokumentstudier samt komponenterna problem- och målanalys i metoden Förändringsanalys enligt FA/SIMM. Det i särklass största informationsbehovet vid utförandet av en skogstransport är statusen på den aktuella vägen vid transporttillfället. Bristfällig information i detta sammanhang är information om bärighetsnedsättningar på grund av tjällossning samt information om vägunderhåll (snöplogning, saltning och sandning) under vintern. Som ett resultat av detta arbete har jag därför föreslagit två nya system/tjänster för att hantera denna information. Eftersom en transport sker från en punkt till en annan är det min uppfattning att väg- och trafikinformationen bör paketeras i en tjänst med denna utgångspunkt, till skillnad från dagens tjänster som utgår från en viss geografisk plats.

Pupils' Interaction with the Exhibits According to the Learning Behaviour Model

Science centres are one of the best opportunities for informal study of natural science. There are many advantages to learn in the science centres compared with the traditional methods: it is possible to motivate and supply visitors with the social experience, to improve people’s understandings and attitudes, thereby bringing on and attaching wider interest towards natural science. In the science centres, pupils show interest, enthusiasm, motivation, self-confidence, sensitiveness and also they are more open and eager to learn. Traditional school-classes however mostly do not favour these capabilities. This research presents the qualitative study in the science centre. Data was gathered from observations and interviews at Science North science centre in Canada. Pupils’ learning behaviours were studied at different exhibits in the science centre. Learning behaviours are classified as follows: labels reading, experimenting with the exhibits, observing others or exhibit, using guide, repeating the activity, positive emotional response, acknowledged relevance, seeking and sharing information. In this research, it became clear that in general pupils do not read labels; in most cases pupils do not use the guides help; pupils prefer exhibits that enable high level of interactivity; pupils display more learning behaviours at exhibits that enable a high level of interactivity.

Experiencing Science in Action: The Use of Exhibition Techniques in Guided Tours to a Scientific Laboratory

The current paper presents a study conducted at CERN, Switzerland, to investigate visitors' and tour guides' use and appreciation of existing panels at visit itinerary points. The results were used to develop a set of recommendations for constructing optimal panels to assist the guides' explanation.

The Impact of the NIHERST/NGC National Science Centre, Trinidad and Tobago on Visiting Student Groups

The aim of this study was to asses the impact of a visit to the NIHERST/NGC National Science Centre in Trinidad on four different school-age visitor groups. The research was conducted through the administering of a post-visit questionnaire immediately upon completion of each visit by each group, and via visitor feedback obtained in post-visit or pre-visit activities conducted within two weeks of the visit for three groups. Teachers/instructors who accompanied the groups on their visit also completed post-visit questionnaires and provided additional information on follow-up activities via an interview. The results of this investigation suggest that the visit to this science centre provided entertainment/enjoyment value and potential educational value to most individuals. The nature of this enjoyment was noted for various age groups and genders in this study. Quantification of the educational impact was not possible within the constraints of this study, which was unable to capture long-term effects of the supply of ‘new knowledge’ to visitors which the visit to the science centre had provided.

Examining Visitor Attitudes and Motivations at a Space Science Centre

The H.R. MacMillan Space Centre is a multi-faceted organization whose mission is to educate, inspire and evoke a sense of wonder about the universe, our planet and space exploration. As a popular, Vancouver science centre, it faces the same range of challenges and issues as other major attractions: how does the Space Centre maintain a healthy public attendance in an increasingly competitive market where visitors continue to be presented with an increasingly rich range of choices for their leisure spending and entertainment dollars?This front-end study investigated visitor attitudes, thoughts and preconceptions on the topic of space and astronomy. It also examined visitors’ motivations for coming to a space science centre. Useful insights were obtained which will be applied to improve future programme content and exhibit development.

Public Authorities' Use of Exhibition

This thesis studies the use of exhibitions by public authorities and the possibilities of making exhibits out of authority topics.

Front End Evaluation of 'Tester' Exhibition to be Developed into a Travelling Sports Exhibition

The purpose of this evaluation is to develop a framework that will help in planning and implementing the mobile sport exhibition, increase visitor satisfaction and aid At Bristol in building successful exhibits. The evaluation mainly focuses on visitor interaction with exhibits. It is believed that learning does occur in science centres and museums. The evaluation will therefore find out if learning occurs in the Sports exhibition and if so, the nature of the learning outcomes. The evaluation also discusses advantages and disadvantages of travelling exhibitions and identifies the characteristics of good exhibits that form the basis of the framework.From the results, an indication is that children make the larger proportion of visitors to Sportastic. Their age ranges, under 10 and 10 to 15 years constituted 21% and 30% respectively. The three most enjoyed exhibits are the Sprint Challenge (running), BATAK (test your reaction and Hot Shots (football). Visitors say these exhibits are enjoyed because they are fun, competitive, entertaining, interactive and hands-on. Skateboard Challenge and Skeleton Bob are among the exhibits least enjoyed since they are reported to be boring and uncomfortable to use. The learning outcomes from the exhibits are; increased knowledge about balancing, reaction, pulse and strength.

NAVET's Boxes - an Evaluation of the Post-Visit Loan Service at a Science Centre in Borås

Many pedagogues believe science centres to be a good complement to the more formal school teaching. For a visit to a science centre to be as educational as possible, there is a need for pre-visit information of some sort, a guided visit, and post-visit work. Many science centres offer loan services of different kinds. At Navet, a science centre in Borås, teachers can borrow boxes with experiments connected to the different themes they provide. The experiments are supposed to be a continuation of the visit and help settle the knowledge gained during the visit. This thesis is an evaluation of how the boxes function in the schools, and what the teachers think of them. The study was conducted through questionnaires and interviews with both teachers and the staff at Navet. The results of the study are very positive. Many teachers have been involved with Navet from the very beginning and they see a visit to Navet as an integrated part of their teaching. Some boxes work better than others and some might need clearer information, but overall the teachers see the boxes as timesavers, as a way to vary their teaching more easily, and as a help for teachers not specialized in mathematics and science.

Important Parameters in Designing and Presenting Exhibits and Planetarium Programs in Science Centers : A Visitor-Based Framework

This dissertation proposes an initial framework for designing and presenting exhibits in science centers and to recommend methods for improving the educational role of planetariums in science centers.

Sine ira et studio : En kvalitativ analys av institutionaliseringsprocessens konsekvenser inom den nypaganistiska rörelsen Church of All Worlds

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet. Förändringen märks i första hand då rörelsen under 80-talet förvandlas till en ekonomiskt intresserad organisation med tjänstehierarkier och reglerat ansvar som påföljder. Den byråkratiska arbetsordningen urlakar inte bara rörelsens ideologi, utan tvingar också den nu demokratiskt tillsatte ledaren till radikala åtgärder för att återfå sin makt, något som når sin kulmen i en konflikt med ledarens sorti som yttersta konsekvens.

Lärorummets livsvärld och kunskapens maktdiskurs : Om spänningsförhållandet mellan de moderna och postmoderna kunskapsparadigmen samt deras relationer till läroplansförfattningen och klassrummets fysiska miljö

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

Kultur i förändring : en jämförelse av ordet kulturs efterled i SAOB och SAOL 1998

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ’odling’ mot ’bildning’.