Home range and habitat selection by the tropical screech-owl in a Brazilian savanna

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Barn i missbrukarfamiljer – Överlevnadsstrategier

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

De osynliga barnen? – En kriminalvårdsanstalts och en socialtjänsts arbete för barn till frihetsberövade

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.

Fontänen - en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

”Här kan man vara normal i det helt absurda och sjukaste som finns” - om behovet av stöd till anhöriga till sexuellt utnyttjade barn

Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn. Flera av respondenterna uttrycker en besvikelse på det bemötande de har fått från myndigheter då de har upplevt ett stort motstånd. Mamman blir ofta ifrågasatt och man tror inte på barnens berättelser. Både vår studie och tidigare forskning visar på att bristande kunskap om hur människor reagerar i kris samt kunskap om sexuella övergrepp över lag hos de professionella kan ha bidragit till det bristande bemötandet som barnen och de anhöriga har fått. Oavsett om man har haft en positiv eller negativ upplevelse från andra instansers stöd och bemötande visar våran studie att behovet av föreningen ATSUB är stort hos alla våra respondenter. Föreningen besitter en stor kunskap som de anhöriga saknade hos berörda myndigheter samt att de har egna erfarenheter vilket alla nämner som en viktig del. Man får en förståelse och empati hos ATSUB som inte går att få någon annanstans.

Stöd till familjer med funktionshindrade barn

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer. Tidigare forskning visar även att föräldrar behöver stöd för att kunna bearbeta sin sorg över beskedet. Vår studie visar att alla inte får det stöd de behöver. I studien diskuterar vi avslutningsvis hur stödsituationen för familjer med barn med funktionshinder skulle kunna förbättras.

Lika barn leka bäst? - en studie om lågstadiebarns fördomar mot personer med invandrarbakgrund

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.

Att möta barn som bevittnat familjevåld - Fem behandlares uppfattningar kring arbete med utsatta barn

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet. Syftet var även att jämföra informanternas utsagor med varandra samt med vad forskningen ansåg vara av vikt vid behandling av utsatta barn inom olika teman. Studien baserades på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem behandlare som arbetade vid fyra olika verksamheter. Resultatet redovisades utifrån citat av intervjupersonerna som sedan analyserades med hjälp av aktuell litteratur och forskning kring behandlingsarbete inom åtta teman samt barnperspektiv, dvs. utifrån några författare och forskare inspirerade av olika teoretiska utgångspunkter som tex. Inger Ekbom, Barbro Metell samt Atle Dyregrov m.fl.. Resultatet av undersökningen visade bl.a. att alla verksamheterna med undantag för vissa skillnader i struktur och innehåll i princip använde sig av samma arbetsmodeller, främst Trappanmodellen och Children are people too och alla koncentrerade sig på behandling av enbart barnet. Behandlarna var relativt samstämmiga när de beskrev hur de uppfattade sitt arbete, vad de ansåg vara viktigt att fokusera på och vilka hinder de urskiljde. Behandlarna delade även uppfattningen någorlunda om vad de ansåg vara barnets bästa utifrån ett barnperspektiv och hur man borde tillämpa barnperspektivet i praktiken. En huvudsaklig slutsats var att behandlingspersonalen vid de olika verksamheterna var förhållandevis eniga med varandra samt med vad forskningen visade men att det förekom vissa utmärkande skillnader särskilt gällande en av verksamheterna som även skiljde sig mer organisatoriskt jämfört med de övriga tre verksamheterna. Resultatet kunde dock inte generaliseras då det enbart grundades på utvalda intervjupersoners subjektiva erfarenheter av just deras behandlingsarbete.

Kunskap ger erfarenhet -erfarenhet ger kunskap : Hur socialsekreterare använder sin kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar och hur de har tillägnat sig den

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

Nätverket – hjälpande eller stjälpande? : En studie om familjehemssekreterares syn på att placera barn inom nätverket

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fem familjehemssekreterare. Vi valde att använda oss av datareduktion vid bearbetningen av våra intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har använt oss av ett empirinära förhållningssätt då vårt empiriska material ligger till grund för analysen. Intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visade att intervjupersonerna var positivt inställda till nätverksplaceringar men att det dock fanns svårigheter med denna typ av placeringar, gällande till exempel rollförändringar, gränssättning och det faktum att nätverket inte har förberett sig på en placering. Syftet och valda frågeställningar har kunnat besvarats av våra intervjuer, dock har resultatet från dessa i vissa fall inte kunnat kopplas till tidigare forskning eftersom ämnet är relativt outforskat.

"Se till mig som liten är..." En utredning av 2 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga LVU

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen? Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys. Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen. Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

Famijens upplevelse av palliativ vård av barn med cancer : - en litteraturstudie

Abstrakt Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer. Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007. Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.

Att ha ett barn inlagt på sjukhus : en litteraturstudie

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser