Alkohol : En undersökning av första års programstudenter vid campus Borlänge

I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet. Jag vill påpeka att bortfallet i undersökningen är litet och de flesta har svarat på enkäten (60/74). Vid ett eventuellt bortfall bör man fråga sig om de frånvarande studenterna skiljer sig avsevärt från de studenter som deltog i undersökningen. Orsaken till att några studenter inte var närvarande vid undersökningen kan jag inte uttala mig om.De teorier som används i uppsatsen är teorier om identitetsfinnande, rusets betydelse för konsumtionen, samt en teori om normer och avvikande beteende.Innan jag genomförde undersökningen tog jag kontakt med några av skolans studieadministratörer för att få tillgång till antal registrerade studenter på de olika programmen. Därefter tog jag kontakt med lärare på respektive program och bestämde datum och tid för utlämnande av enkäten. Då kunde jag själv dela ut och samla in enkäten. Efter att jag fått in svar på enkäten sammanställdes all information för att få en övergripande syn på studenternas alkoholvanor.Resultatet av undersökningen visar att 91,7% av studenterna konsumerar alkohol. Den visar också att männen dricker oftare än vad kvinnorna gör och även större mängder vid ett och samma tillfälle. Dock är det många kvinnor som dricker ofta och mycket. Detta kan bero på att de existerande könsroller som finns håller på att lösas upp.Studenter på Materialdesignprogrammet har högst konsumtion om man jämför med de övriga programmen. På detta program dricker många av studenterna fler än 1 gång i veckan. De dricker också stora mängder. Ekonomprogrammet har låg konsumtion både när det gäller hur ofta och hur mycket de dricker. Det mest häpnadsväckande resultatet har programmet Grafisk teknologi och design där det faktiskt är kvinnorna som står för den högsta konsumtionen.

Fallolyckor i äldre personers egna hem : en retrospektiv registerstudie

Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar. Få fall inträffade mellan klockan 00-09. Kvinnorna föll framförallt under december månad. Antal fall som ledde till sjukhusvård var 4.5 % och av dessa var nästan alla individer över 80 år och flertalet var kvinnor. Av de fall som ledde till sjukhusvård inträffade 39 % vid första och enda fallet. Då många vårdtagare föll ett flertal gånger och antalet fall kunde vara mycket högt bör de fallförebyggande åtgärderna ses över. Downton fallriskindex skulle kunna vara ett komplement till övriga fallpreventioner i hemmet. Studien ger användbar data med möjlighet att till exempel utforma hemtjänstens schema utifrån studieresultatet och på så sätt minska antalet fallolyckor i hemmen.

Könade samtal : En analys av könsmönster i sfi-undervisningen

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

Prostitution som uttryck för motstånd : En beskrivning av en del av den dolda prostitutionen.

Syftet med mitt arbete har varit att fördjupa förståelsen av hur en del av den dolda prostitutionen kan gestalta sig, samt att ”ge röst” åt en grupp kvinnor som prostituerar sig och därmed också problematisera bilden av ”den prostituerade kvinnan” samt den heterosexuella normen. Jag har använt mig av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sex kvinnor som alla är verksamma inom prostitution på en och samma klinik i Köpenhamn. I analysen av kvinnornas berättelser använder jag mig av en jämförelse mellan två perspektiv på prostitution, dels ett inifrånperspektiv vilket representeras av kvinnorna själva, dels av ett utifrånperspektiv representerat av framförallt tidigare svensk forskning kring prostitution. I min undersökning och mina tolkningar av kvinnornas berättelser kommer jag fram till att kvinnornas medverkan på prostitutionsarenan kan förstås som ett uttryck för motstånd. Ett motstånd vilket jag tolkar som riktat mot den heterosexuella normen med allt vad den inkluderar.

Yrkesstolthetens komponenter hos anställda på Försäkringskassan Dalarna

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys. Det konstaterades att beroendevariabeln "yrkesstolthets" variation förklarades till 62,7% av oberoende-variablerna "interaktionsintelligens" "yrkesrealism", "arbetstillfredsställelse" och "arbetsengagemang". Även kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet hade betydelse.

Konsekvenser av laparoskopisk respektivevaginal hysterektomi

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi. Patienter med en högre ångestnivå upplevde högre smärta än patienter med låg ångestnivå. Infektioner förekom oftare hos kvinnor efter vaginal hysterektomi än hos dem som genomgår laparoskopisk hysterektomi. Urinvägsproblem samt urinvägsinkontinens förekom oftare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Skador på urinblåsan var vanligare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Empati, bemötande samt kommunikativ förmåga var en av sjuksköterskas viktigaste omvårdnadsåtgärder för patienter som genomgått en hysterektomi.

Fallolyckor bland äldre - Konsekvenser och prevention

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

Kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet. Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes med stöd av modifierad kvalitetsgranskningsmall. Sammanfattningsvis konstaterades att kvinnorna i studerade artiklar kunde uppvisa likadana fysiska upplevelser som finns beskrivet i litteraturen, som klassiska upplevelser vid hjärtinfarkt. Klassiska upplevelser var plötsligt insättande av bröstsmärta, ångest, illamående, andfåddhet och kallsvett. Utstrålning av smärta mot käke, axlar, armar och nacke. Kvinnor upplevde i högre grad extrem trötthet, utmattning och svaghet i jämförelse med klassiska upplevelser vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Orsakerna till att kvinnor hade svårigheter att ta beslut att söka sjukvård var flera. Drabbade kvinnors okunskap om vilka upplevelser kvinnor upplevde vid hjärtinfarkt bidrog till försening. Kvinnorna satte inget samband mellan fysiska upplevelsen och hjärtinfarkt. Kvinnorna var övertygade om att upplevelsen inte utgjorde något hot mot hälsan.

Folkskoleseminariet i Falun : En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-1950

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

Spanska sjukan inom Nås provinsialläkaredistrikt 1918 - 1919 med särskild hänsyn tagen till Dala-Järna och Vansbro

Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan. Mortalitetens yrkeskategorisering visar en klar majoritet för kroppsarbetare av olika slag samt hustrur till hemmansägare eller skogsarbetare och industriarbetare. Dödligheten var störst inom Vansbro municipalsamhälle under epidemin, beroende på att järnvägen och många resande passerade där. Pressens rapportering visar att Vansbro / Dala – Järna drabbades hårt av spanska sjukan.Som källmaterial användes provincialläkarrapporter från medicinalstyrelsens arkiv, kommunalnämndens och hälsovårdsnämndens protokoll, dödböcker och tidningartiklar ur tre lokala dagstidningar.

Mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar. I resultatet framkom att upplevelsen av tidig hemgång påverkades av möjligheten att själv kunna välja tidpunkten för sin hemgång. De kvinnor som själva valt en tidig hemgång var oftast nöjda i jämförelse med de som ej fått välja. En känsla av trygghet och självförtroende i att kunna ta hand om sitt barn visade sig också vara avgörande för en positiv upplevelse. Samhörigheten inom familjen och stödet från partnern angavs av många som viktigt. En positiv och stödjande attityd från personalen både på BB och i hemmet skapade en känsla av trygghet hos föräldrarna. Behovet av professionellt stöd var de första dagarna i hemmet stort och att kunna få stöd av någon när som helst på dygnet ökade känslan av trygghet. Tidig hemgång efter förlossningen har således visat sig vara bra för de kvinnor som själva önskar det, under förutsättning att tillräckligt stöd finns från vårdpersonalen.

När hjärtat sviker : Kvinnors upplevelser och behov av stöd i samband med hjärtinfarkt

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp. Att komma tillbaka till det dagliga livet efter hjärtinfarkten upplevdes som svårt, de ville att allt skulle vara som innan och när de inte klarade av det kändes det som om de tappade kontrollen. De kände också en stor press på sig att förändra sin livsstil. Vetskapen om att livet fort kunde ta slut framkallade känslor som oro, rädsla och respekt för livet. Kvinnors behov av stöd visade sig genom att de önskade mer individuellt anpassad information och råd om bland annat medicinering och livsstilsförändringar. Socialt och emotionellt stöd genom ett stödjande nätverk och att få dela med sig av sina upplevelser för andra med liknande erfarenheter beskrevs också som ett behov.

Kvinnors upplevelser av missfall : och dess påverkan på nästkommande graviditet

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

Stärkande omvårdnad : En litteraturstudie om förlossningsrädsla under graviditet och förlossning

Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.

Unga kvinnors upplevelse av beslutsprocessen vid abort

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.