Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet : Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 3

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

”Are you watching closely?”

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning har bidragit till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige (2006). Tre scener som anses vara betydelsefulla för filmens vilseledande narrativ har analyserats, för att fastställa vad som händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används och hur klippningen bygger upp den här typen av narrativ. Med hjälp av Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori om olika klipptekniker, undersöker uppsatsen hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Resultatet visar på att det går att konstatera att klippningen i The Prestige har bidragit till att framhäva det vilseledande narrativet. Genom användningen av olika klipptekniker, har berättandet i filmen lyckats vilseleda publikens uppmärksamhet. Tack vare blandningen av de olika teknikerna undanhålls viktig information från betraktaren, vilket är avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera.

Teknik på förskolan : Hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan

Syftet med uppgiften är att få kunskap om hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan. För att undersöka detta har jag formulerat följande övergripande frågeställningar: Hur resonerar, uppfattar och ser pedagoger på begreppet teknik?, samt Hur arbetar pedagogerna med teknik i förskolan? Som metod har jag valt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkas utifrån fenomenologisk teori och sex pedagoger vid sex olika verksamheter i en kommun har intervjuats. Pedagogerna i studien ser teknikämnet som något positivt och tycker det är kul, men framför att många i deras arbetslag finner en viss rädsla för ämnet. Teknik behöver inte vara svårt och går att fånga i vardagen på förskolan, men det svåra är att medvetandegöra för barnen att de arbetar med teknik. Av studiens resultat framkommer att teknik på förskolorna framför allt är bygg- och konstruktion med olika strukturerade och ostrukturerade material, och att aktiviteter sker främst spontant och äger rum året runt både inomhus och utomhus.

Kroppsligt lärande inom undervisning i teknik : En systematisk litteraturstudie om det kroppsliga lärandets betydelse för elevers kunskapsutveckling

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet.

Äldre och ensamhet : En kartläggning av sociala insatser för äldre personer i Dalarnas kommuner

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer.

Samtal sent i livet : Samtalsstöd för äldre ur ett professionellt perspektiv

Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället.

ÅTTA NYANSER AV ROSA? : Riksdagspartiernas anpassning efter Feministiskt initiativ efter Europaparlamentsvalet 2014.

Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.

Framtiden för CD-skivan som musikformat : En undersökning av CD-formatets roll på musikmarknaden

Sedan början på 2000-talet har försäljningssiffrorna för CD-skivan inom musikindustrin varit på nedgång och minskat årligen, samtidigt som de nya digitala formaten har etablerats på den globala marknaden. Men trots många spekulationer, där CD-skivan sedan år tillbaka har stämplats som ett döende musikmedium, tyder försäljningsstatistiken på att CD:n och andra fysiska format fortfarande har en plats på den moderna globala musikmarknaden. I denna undersökning sammanställs försäljningssiffror från världens största musikmarknader, samt Sverige, för att få en tydligare överblick över hur försäljningsfördelningen egentligen ser ut mellan de olika musikformaten. Genom sekundäranalys, kombinerat med Boltanski och Thénevots teori om de olika typer av världar som existerar i vardagen, och deras respektive värdeordningar, analyseras den insamlade datan för att få en ökad förståelse för varför försäljningsfördelningen ser ut som den gör idag, och hur utvecklingen har sett ut under föregående år. Resultatet visar att den globala försäljningsfördelningen under 2014 var jämnt fördelad mellan digitala och fysiska format, med en andel på cirka 46% vardera av den totala globala musikmarknaden. Detta visar att fysiska format, trots en årlig minskning, år 2014 hade en roll på musikmarknaden som, ur försäljningsaspekt, var likvärdig digitala format, och CD-skivan (och även vinylen) kan därför inte ännu anses vara död.

Musiken uppfinner framtiden : En undersökning av problemaktivering i den kreativa processens skapandefas hos musikskapare

I den här uppsatsen undersöks kreativitet hos musikskapare och hur dessa inleder sitt skapande. Kreativitet både tillåts och uppmuntras att ta allt mer plats i dagens samhälle, dock är det inte alltid självklart vad kreativitet innebär. Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musikskapare arbetar kreativt och genom det ge en förtydligande bild av vad kreativitet är. Forskare har tagit fram flera olika definitioner och modeller av kreativitet och kreativa processer, vilka ofta visar på olika sidor av fenomenet. I den här uppsatsen är definitionen av kreativitet grundad i vad som beskrivs av Brodin (2014) och Sawyer (2012): att en kreativ handling är ny och nyttig. Definitionen förklaras även i olika nivåer utifrån fyra-c-modellen, framtagen av Kaufman och Beghetto (2009). Det ges även en beskrivning av vilka delar den kreativa processen består av, även det utifrån Brodin (2014) och Sawyer (2012) – vilka även talar om hur divergent tänkande är en förutsättning för att arbeta kreativt. Hur lycka och välmående är relaterat till kreativitet förklaras också, grundat i Csikszentmihalys (2003) teori om flow. I skapande av musik använder sig utövare av sin kreativa förmåga för att söka, identifiera och formulera idéer. Dessa idéer som inleder skapandet benämns i uppsatsen som problem. Problem utgör de grundläggande tankarna som förmedlas i musiken och de utvecklas under skapandets gång. För att undersöka hur kreativiteten kommer till uttryck under denna så kallade problemaktivering har en fokusgruppsdiskussion använts. Fokusgruppen bestod av fyra studenter från Högskolan Dalarnas Ljud- och musikproduktionsprogram. Samtliga var aktiva musikskapare med flerårig erfarenhet av både musikskapande och musikproduktion. En av deltagarna hade längre erfarenhet än de andra och gav även uttryck för ett förhållningssätt som skiljde sig från de andras beskrivningar. Undersökningen ger stöd för hur erfarenhet spelar roll i hur kreativiteten uttrycks och stödjer därigenom fyra-c-modellen, till viss del. Dock visade sig vissa skiljaktigheter mellan fokusgruppsdeltagare som nått samma, lägre, grad av kreativitet vilket kan tyda på att fyra-cmodellen skulle kunna utvecklas med ytterligare en gradering.

Musikproducenters marknader och aktörsroller : Intervjuundersökning med verksamma musikproducenter om deras verksamheter

Med en intervjuundersökning med några verksamma musikproducenter bosatta i Sverige är syftet att bidra med bredare förståelse för deras verksamheter. Problemområdet utgörs av svårigheten att beskriva musikproducenters verksmamhet då branshen genomgått en strukturomvandling genom ökningen av digital produktion och konsumtion av musik. Första frågeställningen är: hur beskriver musikproducenterna sina verksamheter? Med teori från Aspers (2010) om skillnad mellan standard- och statusmarknader är andra frågeställningen: inom vilka typer av marknader agerar de? Med teori från forskning om musikproducentroller (Gullö, 2010;Burgess, 2012; Moorefiel,2005) är tredje frågeställningen ur vilka aktörsroller agerar de? Oväntade resultat är att musikproducenterna investerade mycket av tid och pengar från annan verksamhet för att skapa sina anseenden. Det var svårt att tolka om de entydigt verkade inom status eller standard marknad. Min tolkning är att deras aktörsroller kunde vara eller växla mellan scenframträdande musikproducenter och stödjande musikproducenter vilket kan ge en bredare förståelse för musikproducenters verksamheter.

Lady Gaga, allt handlar om strategi? : En studie kring vem eller vilka personer och vilka faktorer som skapade superstjärnan Lady Gaga

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

Den Sociala Musikscenen : Intervjuundersökning med musiker och ljudtekniker om deras arbeten med scenframträdanden

Genom en intervjuundersökning med några verksamma ljudtekniker och musiker är syftet med undersökningen att redogöra för viktiga förutsättningar för musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframträdanden. Problemområdet består av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomiljö. Undersökningens frågeställning är: Vilka förutsättningar för ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframträdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner för konstnärers och hantverkares samspel från Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband stärks i personliga nätverk från Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt för ljudteknikerna, medhörning och publikrespons var viktigt för musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utökade ansvarsområden än tidigare. Arbetets förutsättningar i och utanför Sverige var liknande när det gällde teknik men skiljer sig på annat sätt. Det sociala samspelet var nödvändigt för ljudteknikernas personliga nätverk. Undersökningens resultat bidrar till kunskapsområdet som är relevant för blivande eller professionella ljudtekniker och musiker för att bidra till vidare undersökningar.

När det inte blir som man har tänkt sig : - En fallstudie av undervisningssituationer med elever med behov av särskilt stöd

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning.

Främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva en evidensbaserad vård

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV.

Eficácia das sentenças na jurisdição constitucional

Trata-se de estudo sobre a eficácia das sentenças proferidas no âmbito da jurisdição constitucional, que compreende a atividade jurisdicional em matéria de interpretação e aplicação da Constituição. Enfoca-se o tema pela perspectiva do sistema brasileiro de guarda da Constituição e, mais especificamente, do sistema de controle da constitucionalidade dos preceitos normativos. Na primeira parte são enfrentadas as questões relacionadas com a eficácia das sentenças proferidas pelo Supremo Tribunal Federal e a sua vocação para expandir efeitos erga omnes. O papel da Corte, como órgão de cúpula do Judiciário e guardião da Constituição e a autoridade dos julgados que nessa condição profere - seja na apreciação de casos concretos, seja nos processos objetivos de controle abstrato de constitucionalidade - são os pontos principais dessa abordagem inicial. A segunda parte trata da problemática relacionada com a estabilidade dos julgados em matéria constitucional e a sua eficácia para produzir efeitos futuros. Os vínculos entre controle abstrato e controle concreto de constitucionalidade, que se manifestam especialmente nas relações jurídicas de trato continuado, e os conflitos entre importantes valores – res judicata e segurança jurídica, de uma lado, supremacia da Constituição, autoridade do Supremo Tribunal Federal e igualdade de todos perante a lei, de outro – são abordados sob a perspectiva da eficácia temporal dos julgados, nela incluídas a sua rescindibilidade, a sua revisibilidade e a extinção da sua força vinculante em face de alterações no estado de fato ou de direito.