Using the past to constrain the future: how the palaeorecord can improve estimates of global warming

Climate sensitivity is defined as the change in global mean equilibrium temperature after a doubling of atmospheric CO2 concentration and provides a simple measure of global warming. An early estimate of climate sensitivity, 1.5—4.5°C, has changed little subsequently, including the latest assessment by the Intergovernmental Panel on Climate Change. The persistence of such large uncertainties in this simple measure casts doubt on our understanding of the mechanisms of climate change and our ability to predict the response of the climate system to future perturbations. This has motivated continued attempts to constrain the range with climate data, alone or in conjunction with models. The majority of studies use data from the instrumental period (post-1850), but recent work has made use of information about the large climate changes experienced in the geological past. In this review, we first outline approaches that estimate climate sensitivity using instrumental climate observations and then summarize attempts to use the record of climate change on geological timescales. We examine the limitations of these studies and suggest ways in which the power of the palaeoclimate record could be better used to reduce uncertainties in our predictions of climate sensitivity.

The implications of climate change for the water environment in England

This paper reviews the implications of climate change for the water environment and its management in England. There is a large literature, but most studies have looked at flow volumes or nutrients and none have considered explicitly the implications of climate change for the delivery of water management objectives. Studies have been undertaken in a small number of locations. Studies have used observations from the past to infer future changes, and have used numerical simulation models with climate change scenarios. The literature indicates that climate change poses risks to the delivery of water management objectives, but that these risks depend on local catchment and water body conditions. Climate change affects the status of water bodies, and it affects the effectiveness of measures to manage the water environment and meet policy objectives. The future impact of climate change on the water environment and its management is uncertain. Impacts are dependent on changes in the duration of dry spells and frequency of ‘flushing’ events, which are highly uncertain and not included in current climate scenarios. There is a good qualitative understanding of ways in which systems may change, but interactions between components of the water environment are poorly understood. Predictive models are only available for some components, and model parametric and structural uncertainty has not been evaluated. The impacts of climate change depend on other pressures on the water environment in a catchment, and also on the management interventions that are undertaken to achieve water management objectives. The paper has also developed a series of consistent conceptual models describing the implications of climate change for pressures on the water environment, based around the source-pathway-receptor concept. They provide a framework for a systematic assessment across catchments and pressures of the implications of climate change for the water environment and its management.

Climate change and water in the UK: past changes and future prospects

Climate change is expected to modify rainfall, temperature and catchment hydrological responses across the world, and adapting to these water-related changes is a pressing challenge. This paper reviews the impact of anthropogenic climate change on water in the UK and looks at projections of future change. The natural variability of the UK climate makes change hard to detect; only historical increases in air temperature can be attributed to anthropogenic climate forcing, but over the last 50 years more winter rainfall has been falling in intense events. Future changes in rainfall and evapotranspiration could lead to changed flow regimes and impacts on water quality, aquatic ecosystems and water availability. Summer flows may decrease on average, but floods may become larger and more frequent. River and lake water quality may decline as a result of higher water temperatures, lower river flows and increased algal blooms in summer, and because of higher flows in the winter. In communicating this important work, researchers should pay particular attention to explaining confidence and uncertainty clearly. Much of the relevant research is either global or highly localized: decision-makers would benefit from more studies that address water and climate change at a spatial and temporal scale appropriate for the decisions they make

Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.  

Rekonstruktion av högsta kustlinjen (HK) med ny nationell höjdmodell (NNH) och LiDAR : En studie över västra Gästrikland

Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960. I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre. Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.

O uso das fractais e multifractais na analise geografica

The fractal and multifractal approaches in the geographical analysis. This paper results from a bibliographical research showing the applications of the fractal and multifractal approaches in the geographical studies. At first describes some text books about fractals and, after, focuses the works did concerned with Physical Geography, Meteorology, Climatology, Geomorphology, Pedology and Human Geography.

Maritime sector and ports in the Caribbean: the case of CARICOM countries

Includes bibliography

Interações hidrossedimentológicas e de uso e ocupação do solo na Bacia Hidrográfica Ribeirão Palmito – Três Lagoas (MS)

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Zoneamento geoambiental como subsídio aos projetos de reforma agrária. Estudo de caso: assentamento rural Pirituba II (SP)

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Estudo da eutrofização do reservatório da Floresta Estadual Edmundo Navarro de Andrade (FEENA) - Rio Claro (SP)

Pós-graduação em Geociências e Meio Ambiente - IGCE

Análise das tragédias de Janeiro de 2011, no bairro jardim Zaíra, município de Mauá/SP: uma análise episódica

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

O cenário ambiental paulista: no passado e no presente: considerações sobre as condições das unidades de conservação da Mata Atlântica de São Paulo

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

Análise da implementação e gestão dos projetos ambientais em Moçambique, o caso do plano integrado de desenvolvimento para a praia de Xai-Xai, subsídios às políticas públicas

Pós-graduação em Geografia - IGCE

Caracterização do meio físico em bacias hidrográficas com suportes de sensoriamento remoto e geoprocessamento

Pós-graduação em Geografia - IGCE

Uma contribuição metodológica ao estudo da dinâmica da paisagem aplicada a escolha de áreas para a construção de aterro sanitário em Presidente Prudente-SP

Pós-graduação em Geografia - FCT