Metamorphic rock.

Estas rocas no son tan comunes en la Tierra como las ígneas y las sedimentarias. Su origen está en las profundidades de la corteza terrestre donde el calor, la presión y el agua caliente las crean a partir de otras rocas ya existentes. Hay muchos tipos diferentes en función del tipo de roca que forman, y el grado metamórfico. Se han utilizado a lo largo de la historia para la construcción de edificios y estatuas, para baldosas y joyas. Al final del libro hay una pequeña bibliografía y direcciones de páginas web.

Minerals.

Los minerales son sustancias sólidas que forman las rocas y se originan en el interior profundo de la Tierra a elevadas temperaturas. Diferentes combinaciones de elementos forman diferentes minerales, los cuales pueden identificarse por su color, veta, forma, dureza, densidad, brillo. Los minerales han sido extraídos de los metales y piedras preciosas que los contienen, y se han utilizado para la pintura, la cerámica, las joyas e, incluso para dispositivos electrónicos. Al final del libro hay una pequeña bibliografía y direcciones de páginas web.

Crystals.

Los cristales son sustancias sólidas originadas en el interior de la Tierra o en su superficie. Están constituidos por átomos dispuestos en tres dimensiones y en forma de trama, y, se encuentran en todas las rocas terrestres, con formas y tamaños diferentes, como los diamantes y los rubíes utilizados en joyería. Son muy importantes en nuestra vida cotidiana, pues se los puede encontrar en un reloj, en el ordenador e, incluso, en la pasta de dientes. Al final del libro hay una pequeña bibliografía y direcciones de páginas web.

Fossils.

Los fósiles son los restos de animales y plantas que vivieron en los océanos hace millones de años. Sus partes más duras, que son las que han permanecido, han dejado marcas de distintas tipos en las rocas sedimentarias, y su estudio es muy útil para conocer los animales antiguos y la evolución de la vida sobre la Tierra a través del tiempo. Al final del libro hay una pequeña bibliografía y direcciones de páginas web.

Soil.

Los cristales son sustancias sólidas originadas en el interior de la Tierra ó en su superficie. Están constituidos por átomos dispuestos en tres dimensiones y en forma de trama, y, se encuentran en todas las rocas terrestres, con formas y tamaños diferentes, como los diamantes y los rubíes utilizados en joyería. Son muy importantes en nuestra vida cotidiana, pues se los puede encontrar en un reloj, en el ordenador e, incluso, en la pasta de dientes. Al final del libro hay una pequeña bibliografía y direcciones de páginas web.

The Renaissance.

Proporciona una introducción a la historia de la Europa del Renacimiento, desde sus orígenes en Italia hacia 1400 hasta 1600-1700 según los países. Se repasa la vida cotidiana a lo largo de estos siglos, la religión y las creencias sobrenaturales, los sistemas de gobierno y la política, los inventos y los descubrimientos geográficos, el arte y la arquitectura, las formas de diversión, el trabajo y el transporte.

Medieval Europe.

Proporciona una introducción a la vida en Europa en los siglos XII y XIII. Estudia el feudalismo, la enseñanza, la ropa y el calzado, las ciudades y la arquitectura religiosa, los castillos, las diversiones y la vida cotidiana durante esta época.

Dietary synbiotics reduce cancer risk factors in polypectomized and colon cancer patients

Background: Animal studies suggest that prebiotics and probiotics exert protective effects against tumor development in the colon, but human data supporting this suggestion are weak. Objective: The objective was to verify whether the prebiotic concept (selective interaction with colonic flora of nondigested carbohydrates) as induced by a synbiotic preparation-oligofructose-enriched inulin (SYN1) + Lactobacillus rhamnosus GG (LGG) and Bifidobacterium lactis Bb12 (BB12)-is able to reduce the risk of colon cancer in humans. Design: The 12-wk randomized, double-blind, placebo-controlled trial of a synbiotic food composed of the prebiotic SYN1 and probiotics LGG and BB12 was conducted in 37 colon cancer patients and 43 polypectomized patients. Fecal and blood samples were obtained before, during, and after the intervention, and colorectal biopsy samples were obtained before and after the intervention. The effect of synbiotic consumption on a battery of intermediate biomarkers for colon cancer was examined. Results: Synbiotic intervention resulted in significant changes in fecal flora: Bifidobacterium and Lactobacillus increased and Clostridium perfringens decreased. The intervention significantly reduced colorectal proliferation and the capacity of fecal water to induce necrosis in colonic cells and improve epithelial barrier function in polypectomized patients. Genotoxicity assays of colonic biopsy samples indicated a decreased exposure to genotoxins in polypectomized patients at the end of the intervention period. Synbiotic consumption prevented an increased secretion of interleukin 2 by peripheral blood mononuclear cells in the polypectomized patients and increased the production of interferon gamma in the cancer patients. Conclusions: Several colorectal cancer biomarkers can be altered favorably by synbiotic intervention.

Expression-system-dependent modulation of HIV-1 envelope glycoprotein antigenicity and immunogenicity.

Recombinant expression systems differ in the type of glycosylation they impart on expressed antigens such as the human immunodeficiency virus type 1 (HIV-1) envelope glycoproteins, potentially affecting their biological properties. We performed head-to-head antigenic, immunogenic and molecular profiling of two distantly related Env surface (gp120) antigens produced in different systems: (a) mammalian (293 FreeStyle cells; 293F) cells in the presence of kifunensine, which impart only high-mannose glycans; (b) insect cells (Spodoptera frugiperda, Sf9), which confer mainly paucimannosidic glycans; (c) Sf9 cells recombinant for mammalian glycosylation enzymes (Sf9 Mimic), which impart high-mannose, hybrid and complex glycans without sialic acid; and (d) 293F cells, which impart high-mannose, hybrid and complex glycans with sialic acid. Molecular models revealed a significant difference in gp120 glycan coverage between the Sf9-derived and wild-type mammalian-cell-derived material that is predicted to affect ligand binding sites proximal to glycans. Modeling of solvent-exposed surface electrostatic potentials showed that sialic acid imparts a significant negative surface charge that may influence gp120 antigenicity and immunogenicity. Gp120 expressed in systems that do not incorporate sialic acid displayed increased ligand binding to the CD4 binding and CD4-induced sites compared to those expressed in the system that do, and imparted other more subtle differences in antigenicity in a gp120 subtype-specific manner. Non-sialic-acid-containing gp120 was significantly more immunogenic than the sialylated version when administered in two different adjuvants, and induced higher titers of antibodies competing for CD4 binding site ligand-gp120 interaction. These findings suggest that non-sialic-acid-imparting systems yield gp120 immunogens with modified antigenic and immunogenic properties, considerations that should be considered when selecting expression systems for glycosylated antigens to be used for structure-function studies and for vaccine use.

Sport and re/creation: what skateboarders can teach us about learning

This paper explores the role of digital media and creativity in the processes of learning that occur in groups of urban skateboarders. In particular, it examines how the production and consumption of amateur videos contribute to both skaters’ mastery of the techniques of the sport and their integration into the culture of the sport. The data come from an ethnographic study of skateboarders in Hong Kong, which included in-depth interviews, participant observation and the collection of texts and artifacts like magazines, blog entries and amateur skating videos. Skateboarders use video in a number of ways that significantly impact their learning and integration into their communities. They use it to analyze tricks and techniques, to document the stages of their learning and socialization into the group, to set community standards, to build a sense of belonging with their ‘crews’ and to imagine ‘idealized futures’ for themselves and their communities. Understanding the value and function of such ‘semiotic mediation’ in learning and socialization into sport cultures, I suggest, can contribute to helping physical educators design tasks that integrate training in physical skills with opportunities for students to make meaning around their experiences of sport and physical education.

Soda-Treated Sisal/Polypropylene Composites

Treated sisal fibers were used as reinforcement of polypropylene (PP) composites, with maleic anhydride-grafted PP (MAPP) as coupling agent. The composites were made by melting processing of PP with the fiber in a heated roller followed by multiple extrusions in a single-screw extruder. Injection molded specimens were produced for the characterization of the material. In order to improve the adhesion between fiber and matrix and to eliminate odorous substances, sisal fibers were treated with boiling water and with NaOH solutions at 3 and 10 wt.%. The mechanical properties of the composites were assessed by tensile, bend and impact tests. Additionally, the morphology of the composites and the adhesion at he fiber-matrix interface were analyzed by SEM. The fiber treatment led to very light and odorless materials, with yields of 95, 74 and 62 wt.% for treatments with hot water, 3 and 10 wt.% soda solution respectively. Fiber treatment caused an appreciable change in fiber characteristics, yet the mechanical properties under tensile and flexural tests were not influenced by that treatment. Only the impact strength increased in the composites with alkali-treated sisal fibers.

Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 års skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrågor samt hanteringen av frågan om skolagan i Tunabygdens lärarklubb.

Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrågorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte är att granska hur disciplinsfrågorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet på både nationell och lokal nivå. För att uppnå detta mål har i första hand tre olika källor använts, nämligen 1947 års skoldisciplinutredning, protokoll från Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelärarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna från lärarkåren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till något agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrämjande förslag. I Tunabygdens lärarklubb och dess studiecirkel bedrevs diskussioner som berörde aga, disciplin och fostran överhuvudtaget. Lärarklubben och folkskolestyrelserna i landet var emot ett agaförbud, men inte enbart för rätten i sig att få aga elever, utan också för att de var emot en stark centralstyrning som de upplevde fanns och som ifrågasatte lärarnas yrkesprofession. Skolöverstyrelsens anvisningar kom 1959, året efter agaförbudet och den handlade mycket om skolans och lärarnas fostrande uppgifter. Fungerande disciplin i klassen ansågs vara lika viktig som innan agaförbudet och det handlade om att ändra formerna för denna disciplin. För att upprätthålla ett fungerande disciplin ansåg Skolöverstyrelsen att det var oerhört viktigt att lära känna igen skolbarnet och dess hemförhållanden. För att kontrollera detta hade bl.a. lärare och skolläkare viktiga roller i hemmens hjälp att fostra barnen rätt, då tilltron till barnens föräldrar och uppväxtmiljö var låg från Skolöverstyrelsens sida.

Kläderna gör arbetaren : -En kvalitativ studie över arbetskläders symboliska värde

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

Sjuksköterskans strategier för patientdelaktighet

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt. Personalens erfarenhet, kunskap och förmåga till empati kunde användas i vårdsituationen för att patienten skulle bli delaktig. Grunden för patientdelaktighet var kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Klara roller gav samarbete, patienten visste vad som förväntades och delaktighet skapades. Bekräftades patienten blev patienten delaktig, för att patienten blev sedd som en unik individ. Patientens involvering och delaktighet i vårdprocessen skedde när han/hon fick tillräckligt med information och struktur på vården som planerades. Slutsatser: Det är viktigt med kommunikation i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Kommunikation består av att lyssna, ställa frågor, observera och informera. Att sjuksköterskan har kunskap om kommunikation och använder metoder för att kommunicera främjar patientens delaktighet.

Vi och vår arbetsplats : - beskrivning och utvärdering av en utbildning, samt dess påverkan på arbetsmiljöarbetet ur ett regionalt samverkans perspektiv

Utbildningen Vi och vår arbetsplats utgör ett exempel på regional samverkan kring arbetsmiljöarbete. Den ansågs intressant att beskriva och utvärdera med tanke på att förutsättningar för samverkan fanns mellan arbetsplatser, mellan regionala arbetsmiljöaktörer (utbildningsanordnare) samt mellan arbetsplatser och regionala arbetsmiljöaktörer.Syftet är att beskriva och utvärdera arbetsmiljöutbildningen Vi och vår arbetsplats. Frågor som avses att besvara är hur deltagare och kursledning ser på utbildningen, samt hur den kan förbättras, likväl som vilket arbetsmiljöarbete samt vilka kontakter inom arbetsmiljöområdet som kommit till stånd till följd av utbildningen.Vi och vår arbetsplats är en tvådagarsutbildning uppdelad på två kurstillfällen à en dag med en mellanliggande arbetsuppgift. Utbildningen vänder sig till olika arbetsplatser inom en region och förutsätter att en arbetsmiljöansvarig och en personalrepresentant deltar från varje arbetsplats. Ambitionen är att deltagarnas önskemål ska styra innehållet varför kursledningen förutsätts ha en bred kompetens inom arbetsmiljöområdet.Arbetsmiljöansvariga och skyddsombud från åtta arbetsplatser inom Borlänge kommun representerande vård, skola och administration deltog i den studerade utbildningen. Utvärderingen gjordes genom deltagande, enkäter, intervjuer och fokusgrupp.Sammantaget var kursdeltagarna mycket positiva till utbildningen. Framförallt uppskattades att både chef och skyddsombud deltog, att lära sig att arbetsmiljöarbetet är en process, utbytet av erfarenheter samt det psykosociala innehållet. De områden som kunde förbättras var främst lokalerna, samt bättre presentationer och dokumentation till varandra av deltagarnas projektarbeten. Även kursledningen såg utifrån sitt perspektiv områden som kunde utvecklas, t ex samordningen inom kursledningen.Samtliga arbetsplatser hade fortsatt med sina projektarbeten efter utbildningen och därtill bedrivit annat arbetsmiljöarbete. Utbildningen bidrog till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna.Kursdeltagarna började snabbt kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter. Även medarbetare till kursdeltagarna blev involverade i arbetsmiljöarbetet och exempel fanns på att effekterna spred sig till närliggande avdelningar.Den övergripande slutsatsen är att utbildningskonceptet Vi och vår arbetsplats är framgångsrikt. Starkt bidragande är att både chefer och skyddsombud från samma arbetsplats deltar. Andra slutsatser är att utbildningen bidrar till att väcka och/eller bibehålla ett engagemang för arbetsmiljöarbete bland kursdeltagarna samt att kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan personer på olika arbetsplatser inom arbetsmiljöområdet gynnas av utbildningen.Några förbättringsförslag kan ges för utbildningen Vi och vår arbetsplats sett ur ett regionalt samverkansperspektiv för att stödja arbetsmiljöarbetet. Ett är att i än högre grad applicera innehållet till deltagarnas verksamheter. Ett annat är att inrikta utbildningens innehåll på praktiskt tillämpbar kunskap och den grundläggande arbetsmiljökunskap som då erfodras. Ett tredje är att öka samstämmigheten inom kursledningen avseende mål, pedagogik och roller. Därtill kan kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna underlättas genom tidig spridning av kontaktuppgifter (e-post), samt dokumentation av arbetsuppgifterna. Slutligen bör den ursprungliga utbildningsplanen kompletteras med en uppföljning efter 3-6 månader och fortsatta möten stödjas.