Vilka möjligheter har nyanlända elever att lyckas i reguljärklassen? : En studie med utgångspunkt i undervisningens utformning och lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete

Syftet med denna studie var att i två skolor i en kommun undersöka vilka möjligheter nyanlända elever har att utveckla sina språk- och ämneskunskaper utifrån hur skolorna och lärarna väljer att forma undervisningen för dessa elever, samt att undersöka hur lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete kan påverka utformningen av undervisningen. Då modersmålet även har en central roll i nyanlända elevers kunskapsutveckling fokuseras även detta i denna studie. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts, där åtta lärare som undervisar i årskurs 1-6 har intervjuats. I arbetet diskuteras skolans organisation av modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA-undervisning och utvecklingsarbete som en god grund för språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Vidare diskuteras i vilken mån lärarnas undervisning i olika klassrum, samt kunskaper om undervisning av nyanlända elever, möjliggör en god språk- och kunskapsutveckling för dessa elever. Studien indikerar att nyanlända elevernas möjligheter till språk- och kunskapsutveckling skiljer mellan olika skolor, även om dessa ligger inom samma kommun. Detta verkar till stor del bero på vilken satsning på mottagande av nyanlända elever och svenska som andraspråk som görs i skolan. Stora skillnader förekom både i form av kompetensutveckling, undervisningens utformning och i form av organisering av stöd på elevens modersmål.

Fontänen - en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

Tillit och trygghet - en studie av ungdomars upplevelser av en behandlingsrelation

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

”Homosexuella och deras familjebildning” : En studie om 15-åringars attityder i en aktuell fråga

Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta. Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna. Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007. Undersökningen utfördes med kvantitativ forskningsmetod och elevenkäten bestod av 25 flervalsfrågor med slutna svar. Resultaten visade att elevernas könstillhörighet har betydelse för attityder till homosexuellas rätt att bilda familj. I de undersökta skolorna var flickorna mer accepterande än pojkarna, både till homosexuella generellt och till deras rätt att bli föräldrar. Om detta beror på verkliga skillnader i attityder mellan könen eller om flickorna i högre grad än pojkarna svarar vad som anses som ”politiskt korrekt” är svårt att avgöra. I denna studie konstaterades att könstillhörigheten har betydelse medan elevernas sociala klasstillhörighet inte hade någon påverkan för acceptansen till homosexuella och deras familjebildande.

Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen? Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys. Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen. Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.

Vad krävs för att ta sig ur ett missbruk av alkohol och droger?

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.

En persons upplevelse av att vara närstående till en familjemedlem i livets slutskede : En manifest innehållsanalys

Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem. Metoden som användes var manifest innehållsanalys av en skönlitterär självbiografisk bok, skriven av Conny Palmqvist med titeln ”Hejdå, allihopa!”. Analysen resulterade i fyra kategorier; maktlöshet, relationer, kärlek och sorg. Det är svårt att stå bredvid och se på när en familjemedlem sakta tynar bort och att inte kunna göra något för att förhindra detta. Att som patient känna kärlek och närhet är en förutsättning för att kunna känna hopp och orka kämpa. Efter att ha analyserat boken har vi fått en ökad förståelse för den närståendes upplevelse vid palliativ vård. Att kunna bemöta och ge god omvårdnad till patienter och närstående anser vi är en förutsättning vid arbete inom vård.

Regionala skillnader i ohälsotal : En analys av arbetslöshetens och demografins förklaringsvärde för ohälsotalet på kommunnivå

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

Journals of Field-Marshal Count von Blumenthal for 1866 and 1870-71;

Mode of access: Internet.

Plato och Goethe, betraktelser. Med anledning af Israël Hwassers bok: om äktenskapet,

Mode of access: Internet.

Museers arbete med strategisk kommunikation och digitala medier : En kvalitativ studie av tre museimyndigheter i Stockholm

Museisektorn står idag inför utmaningar som kräver att museerna anpassar sina kommunikativa strategier för att hålla sig aktuella och kunna tävla om publikens uppmärksamhet. Då museerna har mycket att vinna på att arbeta med strategisk kommunikation och tidigare studier visat att museer i andra länder har dåligt utvecklade kommunikativa strategier, ämnar denna uppsats undersöka på vilket sätt museer i Stockholm Stad arbetar med strategisk kommunikation för att nå de mål de har satt upp i sina visioner samt vilken roll de nya digitala och sociala medierna spelar i detta arbete. De digitala och sociala medierna öppnar nämligen idag upp för nya sätt att bedriva strategisk kommunikation i och med att de möjliggör en två-vägs kommunikation som inte tidigare varit möjlig.  I sökandet efter svar har tre kvalitativa intervjuer genomförts med kommunikationspersonal på museer i Stockholms Stad.  Genom att koppla resultatet från dessa intervjuer till teori och tidigare studier har slutsatsen dragits att museerna arbetar tydligt med strategisk kommunikation i vissa aspekter av kommunikationen samtidigt andra delar av kommunikationen utmärks av ett tydligt marknadsföringstänk. Arbetet med de digitala och sociala medierna präglas av visionerna och således ett strategiskt tänk, dock utnyttjas inte potentialen till relationsfrämjande dialog vilket gör att dessa medier bara blir ännu en kanal för museerna att nå ut till publiken.

Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Politik och romantik : Muslimsk "kvinnlighet" förkroppsligad i slöjan

Många muslimska kvinnor utsatts för ett omfattande förtryck med våld som yttersta sanktion. Somliga skulle säga att alla muslimska kvinnor utsatts för förtryck. Återigen andra skule säga att överhuvudtaget alla kvinnor i majoriteten av världens kulturer i någon form är förtryckta. Debatten om kvinnors möjligheter och rättigheter har förts upp på den samhällspolitiska agendan och attraherar allt fler deltagare. I svensk samhällsdebatt ägnas den muslimska slöjan som symbol för repression ett relativt stort utrymme och engagerar människor på såväl akademisk, politisk som vardaglig nivå. Detta innefattar svenskar utan egna erfarenheter av utövande av islamiska påbud, svenska konvertiter utan erfarenheter av att leva i muslimska samhällen och muslimer vars erfarenheter har formatt dem att aktivt ta ställning mot slojan. I denna uppsats vill jag, utan normativa förtecken, låta två muslimska kvinnor med ett till synes mer positivt eller neutralt förhållande till slöjan komma till tals. Syftet ar att undersöka deras relation till slöjan och hur denna eventuellt förändras i en svensk kontext. Genom att ge kvinnornas berättelser om deras egen praktik och erfarenhet utrymme hoppas jälva och med andra informanter hade andra perspektiv på denna komplexa frågeställning hamnat i fokus.

Heteronormativitet och homonationalism : En kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas hbtq-politik

I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.